Fler långtidssjuka elektriker under pandemin
Fler elektriker var långtidssjukskrivna under pandemiåret 2020, jämfört med året innan. Det visar ny statistik från AFA Försäkring.
AFA Försäkring presenterade i mitten av juni sin årliga rapport om allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för år 2020.
Den visar att den långvariga sjukfrånvaron i yrkeskategorin ”elektriskt arbete” ökade något under 2020 jämfört med året innan för elektrikerna – från 11,8 till 12,2 per 1 000 sysselsatta.
Långvarig sjukfrånvaro innebär sjukfall som lett till mer än 90 dagars sjukfrånvaro eller månadsersättning.
Kan bero på pandemin
Niklas Enström, ombudsman med ansvar för arbetsmiljö och elsäkerhet på Elektrikerförbundet, har spontant ingen teori om vad den ökningen kan bero på. Han menar att det kan vara en blandning av olika orsaker.
— Men jag tror att det kan ha något med pandemin att göra. Våra montörer har ju inte jobbat hemifrån, utan varit ute hos folk på jobb under hela pandemin, säger han.
Samma nedåtgående trend
När det gäller de allvarliga arbetsolycksfallen så gick de totalt sett gick ner under 2020 . Under året inträffade 2,4 allvarliga arbetsolycksfall per 1000 sysselsatta på LO:s och Svenskt Näringslivs avtalsområde.
Även bland elektrikerna syns samma nedåtgående trend när det gäller arbetsolycksfallen. Från 5,1 allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta 2019 till 4,9 under 2020.
AFA Försäkring har en yrkeskategori i sin statistik som heter ”elektriskt arbete”. Där ingår Installationselektriker, elmontörer och reparatörer, tele- och elektronikreparatörer, distributionselektriker och montörer av el- och teleutrustning.
Känner sig inte lugn
Men Niklas Enström känner sig inte lugnad, trots nedgången i allvarliga arbetsolycksfall under pandemiåret. Han bävar över hur statistiken ska se ut för år 2022, med tanke på hur pressat det är ute på byggena.
Behovet av arbetskraft är stort.
— Nu är det ett så stort tryck. Vi har ju nästan tusen utländska elektriker här i Sverige nu. Och det kommer ännu fler. Behovet av arbetskraft är stort, säger han.
Den mänskliga faktorn
Bland de allvarliga arbetsolycksfallen som innefattade el, hetta, eld, explosion, svets, eller kyla ledde 66 procent av fallen 2020 till medicinsk invaliditet.
— En farlig situation som våra medlemmar kan hamna i är att man inte bryter strömmen för att man vill göra jobbet fort. Att man tänker ”jag gör jobbet snabbt så kommer jag hem i tid”. Då blir det den mänskliga faktorn som inverkar och kan leda till en olycka, säger Niklas Enström.
En farlig situation är att man inte bryter strömmen för att man vill göra jobbet fort.
Fallolyckor vanligast
Även om de allvarliga arbetsolycksfallen totalt sett minskade hade byggnadsträarbetare, betong- bygg och anläggningsarbete och brandpersonal det högsta antalet olyckor per 1 000 sysselsatta.
Vanligaste orsaken var fallolyckor. Runt 3 procent av de allvarliga arbetsolycksfallen var fall från stegar. 40 procent av dessa olyckor ledde till medicinsk invaliditet.
Fler långa sjukfall bland elektriker
Antal långa sjukfall per 1 000 sysselsatta 2015-2020, Svenskt Näringsliv, LO, kvinnor och män, Elektriskt arbete
2015: 14,4
2016: 14,3
2017: 11,6
2018: 12,9
2019: 11,8
2020: 12,2
Antal långa sjukfall, elektriskt arbete 2020: 624
Allvarliga olycksfall, elektriskt arbete
Antal allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta 2016-2020 och antal allvarliga olycksfall och andel medicinsk invaliditet 2020
2016: 5,0
2017: 5,2
2018: 5,0
2019: 5,1
2020: 4,9
Medicinskt invaliditet: 56 procent.
Allvarliga olyckor med stegar, 2020
Kvinnor: 88
Män 637
Total 725
3 procent av totalen
Medicinsk invaliditet: 40 procent.
Allvarliga olycksfall med el, hetta, eld, explosion, svets eller kyla
Kvinnor: 209
Män: 392
Totalt 601
3 procent av totalen, 66 procent ledde till medicinsk invaliditet.
Vanliga, allvarliga arbetsolycksfall 2019-2020
( Vid användande av verktyg eller handhållen maskin):
män 1 237
Kvinnor 133
Total: 1 370
Andel av totalen: 6 procent