El-läraren: ”Yrkes­gymnasiet är ett svek mot eleverna”

Att det behövs fler utbildade elektriker i den omställning Sverige och världen är inne i är alla överens om. Men då krävs utbildningar som håller måttet. Så är inte alltid fallet.

– Hälften av mina elever hade inte ens praktik på elfirmor. Jag blir så bedrövad, säger el-läraren Håkan Johansson.

Hösten 2020 började Håkan Johansson arbeta som el-lärare på det då nystartade Yrkesgymnasiet i Norrköping.

Yrkesgymnasiets koncept är så kallade lärlingsutbildningar, det vill säga: minst hälften av tiden ska eleverna vara ute på praktik. Håkan Johansson riktar kritik mot själva systemet.

– Jag ifrågasätter hela konceptet med lärlingsutbildningar, men lärlingsutbildningar på elprogrammet ser jag verkligen som ett bekymmer. Det är svårt att få tag på praktikplatser redan som det är utan dem.

Håkan Johansson har en bakgrund som företagare i installationsbranschen, och han säger att han vet vad som krävs av eleverna, för att de ska kunna bli anställningsbara.

– Man begär inte att nyexade ska vara helt klara, men de måste ha en något sånär grund att stå på. De måste kunna grundläggande saker, som veta hur man använder en slagborr, eller vilka pluggar man ska använda. Så har inte varit fallet med flera av eleverna jag haft.

Jag anser till exempel att du behöver kunna sådant som Ohms lag om du ska bli elektriker.

Brist på tid, material och praktikplatser

När det handlar specifikt om sin tid som lärare på Yrkesgymnasiet i Norrköping så lyfter han flera problem. För det första den snålt tilltagna tiden för yrkesteorin. För det andra bristen på böcker och material. För det tredje praktikplatserna.

Eleverna fick knappt 2 timmar yrkesteori per vecka

– Jag hade knappt två timmar yrkesteori i veckan med eleverna, tio procent av utbildningstiden, och det är katajävlastrof. Jag tycker att det är sjukt att det är så lite yrkesteori. Det borde åtminstone vara en hel dag i veckan. Jag anser till exempel att du behöver kunna sådant som Ohms lag om du ska bli elektriker.

– Jag fick inte heller köpa böcker till eleverna, utan bara böcker till mig själv som jag kunde fulkopiera som häften till eleverna.

Till skolans praktiksal hade vissa verktyg köpts in, men enligt Håkan Johansson handlade det om förlegade sådana, som modulartänger, och det fanns en enda el-central för alla elever att träna på.

– Jag sa till rektorn att det här funkar ju inte, så jag fick tillåtelse att åka och handla vissa verktyg till praktiksalen.

Praktik på städfirma

Varje elevs utrustning fick kosta 300 kronor inför praktiken

Till praktiken skulle eleverna ha med sig kläder och verktyg. När Håkan Johansson frågade skolan hur mycket han hade att handla för per elev fick han svaret: 300 kronor.

– Det räcker ju inte till mer än en sidavbitare. Jag fick åka och handla på Biltema och liknande ställen, och försöka fixa det på egen hand. Väldigt mycket av materialet tiggde jag ihop hos elfirmorna. Men det var ju skämskudde när jag lämnade verktygslådorna.

Det riktigt stora problemet var dock praktikplatserna. Det sades att APL-samordnaren skulle fixa praktikplatserna. Resultatet lämnade mycket i övrigt att önska.

Av de 17 elever jag hade var sju stycken på den här byggstädfirman. De fick gå och städa hela dagarna.

En stor del av eleverna hade praktikplats hos en byggstädfirma, andra hos en solcellsfirma som bara utförde montering av solcellerna på taken, utan att installera något.

– Av de 17 elever jag hade var sju stycken på den här byggstädfirman. De fick gå och städa hela dagarna. Några föräldrar ringde och sa ifrån, och de kunde själva genom kontakter fixa andra praktikplatser. Jag lyckades väl på mitt håll fixa några vettiga seriösa platser, men det var ju under corona, så det var svårt.

Håkan Johansson säger att det främst var elever från svaga hem som blev kvar på städfirman. Och han är mycket kritisk till hur systemet fungerar.

– Arbetsgivarna får gratis arbetskraft som de dessutom får betalt för.

Efter det att Håkan Johansson fick reda på hur de elever som var på byggfirman och solcellsfirman hade det på praktiken, så tog han in dessa elever en dag i veckan till skolan, för att de där skulle få åtminstone lite praktisk övning.

När jag rättade deras teoriprov så var jag nära gråten. Jag mäktade inte med att ge dem F och sabba hela deras framtid, det är ju inte deras fel.

Lärarna sade upp sig

Eftersom det handlade om en nyetablerad skola gjorde Skolinspektionen en inspektion på skolan. Det var våren 2021. Håkan Johansson sa till utredarna precis som han kände.

– Jag sa vilket svek jag tyckte det var mot eleverna.

Även fordonsläraren var kritisk i sin intervju med Skolinspektionen, och även där handlade det bland annat om dåliga praktikplatser. Båda lärarna sade upp sig under våren 2021. 

– Det är en ren utopi att det här med lärlingsutbildningar skulle funka. Eleven får ju göra det som dyker upp på företaget, inte det som står i läroplanen att de ska göra. En seriös praktikplats kan se till att varva entreprenad och service för eleven. Men så ser det inte ut särskilt ofta, säger Håkan Johansson.

Om de vill plugga vidare så är deras teoretiska grund alldeles för svag.

Nära gråten när han rättade proven

Är de här eleverna anställningsbara?

– De som hamnat på en bra praktikplats kan vara det. Men om de vill plugga vidare så är deras teoretiska grund alldeles för svag.

– När jag rättade deras teoriprov så var jag nära gråten. Jag mäktade inte med att ge dem F och sabba hela deras framtid, det är ju inte deras fel, det är ju skolans fel som inte gett dem rätt förutsättningar.

Hur skulle du önska att systemet fungerade?

– Man kanske skulle börja fundera på antagningsprov istället. För ska du gå el-programmet så måste du kunna grunderna i matte, kunna läsa och skriva svenska och ha en grundfysik, du måste kunna gå upp på en stege och slå in en spik.

”Follow the money”

Man brukar säga att anledningen till att det finns få el-och energiutbildningar i förhållande till behovet är att de är dyra att driva. Men konceptet med lärlingsutbildningar förändrar matematiken.

– Follow the money, det är ju billiga utbildningar att köra om allt lärande ska göras ute på praktikplatserna, säger Håkan Johansson.

Vi har fullt förtroende för att skolenheten uppfyller sitt åtagande.

Skolans svar: ”Vi följer lagen”

Yrkesgymnasiet i Norrköpings rektor Stefan Hedlund har fått läsa artikeln innan publicering, och ger följande kommentar:

”Vi kommenterar aldrig enskilda anställda eller före detta anställda. Rent generellt kan vi säga att skolan följer de lagrum som finns inom ramen för skollagen och gymnasieförordningen rörande de nationella programmen och den garanterade undervisningstid som finns föreskriven.

I de fall vi upptäcker brister på våra skolor gör vi givetvis vårt yttersta för att åtgärda dessa. Vi har fullt förtroende för att skolenheten uppfyller sitt åtagande enligt de lagrum man har att förhålla sig till”.

Fotnot

I början av februari i år beslutade Skolinspektionen att förelägga Yrkesgymnasiet i Norrköping att vidta åtgärder gällande fordonsprogrammet på skolan, samt att ge skolan en anmärkning gällande brister hos handledarna på bland annat el- och energielevernas arbetsplatsförlagda lärande, APL:en.

Håkan Johansson arbetar i dag som huvudlärare inom VVS på Campus Telge i Södertälje.