Framtidens elektriker – vad behöver de kunna?

Enligt både forskare och politiker brådskar det att ställa om samhället för att minska klimatutsläppen. Omställningen innebär en elektrifiering av samhället och elektrikerna är den yrkesgrupp som ska bygga ut infrastrukturen för den nya rena energin.

Elektrikerförbundet har under 2021 genomfört ett strategiarbete lett av Gaute Hanssen.

– Grundscenariot är att vi ska bygga ut elnätet, sätta upp laddstolpar, installera solceller och vindkraft. Det ska ske under de kommande 25 åren och måste gå fort. Dessutom behöver det byggas fler bostäder. Det kommer att behövas många elektriker, säger Gaute Hanssen.

Redan idag brist på elektriker

I dag råder det redan brist på elektriker och många företag har svårt att få tag på utbildad personal. När Installatörsföretagen år 2020 frågade sina medlemmar om hur deras behov såg ut framöver landade siffran på 28 000 nya elektriker inom tre till fem år.

Då hade företagen inte tagit hänsyn till klimatomställningen.

Amanda Rafter Ekenman är chef för kompetensförsörjning och näringspolitik på Installatörsföretagen. Hon menar att branschen måste bli attraktivare och börja rekrytera elektriker från hela befolkningen. Fler kvinnor behövs i yrket.

– Vi måste visa vilken framtidsbransch vi är. Kan vi lyfta att elektrikerna faktiskt är navet i hela klimatomställningen så tror jag att vi kan lyckas med det, säger Amanda Rafter Ekenman.

Digitaliseringen kommer att påverka

Branschen förändras just nu snabbt och på flera sätt. Elektrifieringen innebär förutom mer jobb för elektriker också nya kompetenskrav. Digitaliseringen är en annan trend som kommer att påverka yrket starkt.

Digitaliseringen av byggbranschen ligger enligt Gaute Hanssen i sin linda.

– Digitaliseringen kommer att innebära att elektrikerna både får information digitalt och själva får informera digitalt om det arbete man utfört. Det blir bekvämare på ett sätt men kommer också att föra med sig större krav på ständig rapportering, säger Gaute Hanssen.

Teknikutvecklingen innebär att monteringen av elektrisk utrustning underlättas samtidigt som konfigureringsinnehållet i arbetet ökar.

Kommer att behöva kunna mer

Den snabba utvecklingen gör också att tekniken drar åt olika håll. Elanläggningar börjar byggas på nya sätt och kopplas ihop i större system. Det uppstår nya krav som påverkar kompetensbehoven.

Det kan till exempel handla om materialkunskap, hållbarhetsavtryck och hantering av olika säkerhetförutsättningar.

– Grundkunskaperna, det som en elektriker kan i dag, kommer att behövas i framtiden också. Men vi måste kunna mer som bransch framöver. Vi behöver till exempel veta mer om hållbara material och ha bättre systemkunskap. Vi ser ett ökat behov av att man som elektriker ska kunna möta och rådge kunden, säger Amanda Rafter Ekenman.

”Gymnasiet behöver följa med i utvecklingen”

Ökade krav på helhetsförståelse för det omgivande sammanhanget leder enligt Urban Pettersson, förbundsordförande för Elektrikerförbundet, till att baskompetensen behöver höjas.

– Vi behöver få en bredare kompetens kring styrsystemen, framför allt IT-kunskap. Dels hur man startar upp en anläggning, dels hur man felsöker när någonting har hänt.  Gymnasieskolan behöver följa med i utvecklingen men den stora utmaningen är att de redan yrkesverksamma också behöver uppdatera sin kunskap, säger Urban Pettersson. 

Både den grundläggande utbildningen av elektriker och behovet av att höja kompetensen hos redan yrkesverksamma är en utmaning.

Det är svårt att förutse vilka kunskaper som kommer att krävas när tekniken utvecklas snabbt, det är dyrt för skolorna att hänga med i teknikutvecklingen och det är brist på yrkeslärare med digital kompetens.

Enligt Urban Pettersson saknas det dessutom ofta en plan för fortbildning ute på företagen.

– Det behövs en affärsidé om att utbilda för att ta nya marknader. Det är arbetsgivarna som måste ha en idé om hur de ska hänga med i teknikutvecklingen, säger Urban Pettersson.

AR-glasögon kan bli ett viktigt verktyg

Enligt Gaute Hanssen kommer man som elektriker att behöva lära sig saker hela tiden och ny teknik kan underlätta det här kontinuerliga lärandet.

Ett exempel är så kallade AR- glasögon (Augmented Reality = förstärkt verklighet). Genom dem kan man få direkt guidning om hur man ska utföra en viss arbetsuppgift.

– AR-glasögon kan slå igenom på marknaden redan om 3 – 4 år. De kan underlätta arbetet inom många olika yrken och jag tror att det kommer att bli aktuellt även för elektriker, säger Gaute Hanssen.

Intresset för el växer i takt med elektrifieringen och konsumenterna ställer krav på hög service. Det ger upphov till nya affärsmodeller och nya former av anställningar.

Efterfrågan på specialistkunskap ökar och personalens kompetens inom nischade områden blir viktigare. Samtidigt behövs erfarenhet i övergången mellan gammal och ny teknik.

De som förstår både det gamla och det nya kan ge heltäckande service, och breddkunskap och erfarenhet kommer därför också att värdesättas.

–  Jag tror att det kommer att kopplas till vilken bransch du jobbar i och hur den utvecklas. De som till exempel kommer att jobba med att installera solceller på företag som är helt inriktade på den marknaden kommer att bli alltmer specialiserade. De som vill kunna jobba överallt blir mer av generalister, säger Gaute Hanssen.

Privatpersoner kommer klara mer elarbete själva

Utvecklingen mot enklare kopplingssystem innebär att privatpersoner utan utbildning kan klara mer elarbete själva.

Eftersom principerna för hur el fungerar inte förändras och det fortfarande kommer att finnas risker i anläggningarna så tror Urban Pettersson att det kommer att bli en diskussion om vilken väg man ska vandra.

Konsekvenserna av ett osäkert system kan bli att man som elektriker får springa och släcka eldar och att samhället inte fungerar lika bra.

– Ska man gå regelvägen eller ska man ska gå på egenansvar? Det första innebär att det fortfarande är ett kontrollerat och reglerat yrke vilket gör att man jobbar under ordnade former. Blir det mindre regel- och mer marknadsstyrt så kan det innebära att fler ger sig in i branschen, även lycksökare som kan ställa till problem, säger Urban Pettersson.  

Även Gaute Hanssen lyfter elsäkerheten som central inför framtiden. Det finns risk för att människor utan rätt kompetens utför elarbete, men också att det dyker upp nya lösningar som inte fungerar eller stör andra system.

– Konsekvenserna av ett osäkert system kan bli att man som elektriker får springa och släcka eldar och att samhället inte fungerar lika bra. Det är allvarligt om elsystemet blir instabilt, säger Gaute Hanssen.

”Kan bli barnsjukdomar i nya anläggningar”

Ingen kan förutspå vad som kommer att ske i framtiden och enligt Urban Pettersson finns det två stora osäkerhetsfaktorer. Den ena är med vilken hastighet som branschen förändras, den andra hur fort klimatomställningen kommer att ske.

– Snabba förändringar kan leda till att det blir barnsjukdomar i de nya anläggningarna. Går det långsamt så finns en risk att andra kommer att ta över delar av branschen. När det gäller klimatomställningen så finns en klar ambition från politiskt håll att det ska gå fort. Men utvecklingen kan bromsas av till exempel tillståndsprövning eller kompetensbrist, säger Urban Pettersson.  

Elektriker: Ett framtidsyrke

Gaute Hanssen, Amanda Rafter Ekenman och Urban Pettersson är överens om att elektrikeryrket är ett framtidsyrke med stora möjligheter.

– Det är hoppingivande att det kommer att finnas arbete och utveckling. Det är spännande helt enkelt, säger Urban Pettersson.