Det var i maj 2017, under ombyggnationen av en charkuterifabrik i Härryda, som olyckan inträffade. Den då 21-åriga elektrikern hade endast arbetat på elföretaget i en dryg månad, och skulle vid det aktuella tillfället utföra borrningsarbeten i kylningstaket.

Han tog sig upp på kyltaket för att mata ner en kabel, men snubblade och föll tre meter ner på betonggolvet nedanför. Inget skyddsräcke eller annan skyddsanordning fanns vid olycksplatsen.

Elektrikern skadade sig allvarligt.  

Alla elektriker plockades bort från bygget

När Elektrikerförbundets regionala skyddsombud gjorde ett arbetsplatsbesök på bygget dagen efter olyckan kunde han konstatera att skyddsrondsprotokollen var bristfälliga, och han fick intryck av att det inte pågick något förebyggande arbetsmiljöarbete på bygget.

Han insåg att man inte hade följt gällande föreskrifter. Inte heller då, dagen efter olyckan, fanns det något skyddsräcke vid olycksplatsen, trots att det pågick arbete på platsen.

Elektrikerna som arbetade på bygget plockades genast bort från arbetsplatsen.

Ville inte delta i inspektörens möte

Det var ett enmansföretag som på papperet hade såväl BasU- som BasP-uppdragen, och det var första gången personen i fråga hade tagit på sig en arbetsmiljöroll.

De som är BasU har ofta gått en BasU- och eller BasP-utbildning, men de har inte den grundläggande kompetensen som står i lagstiftningen.

Sven Höckert, Elektrikerförbundets arbetsmiljöresurs

Under det möte som Arbetsmiljöverkets inspektör kallade till dagen efter händelsen ville inte BasU/BasP-personen delta. Han avvek från mötet. Han menade att han delegerat skyddsronderna till byggföretaget på platsen.

Arbetsmiljöinspektören konstaterade att BasU/BasP-personen varken hade särskilt bra kännedom eller den kompetens som krävdes för uppgiften. 

Även elföretaget är skyldigt till brott

Av polisutredningen framgår att det i princip inte har funnits någon samordning av arbetsmiljöverksamheten på arbetsplatsen, vilket enmansföretaget hade ansvar för. 

Men att det trots allt funnits en BasU med ett samordningsansvar för byggarbetsplatsen fritar inte arbetsgivaren från arbetsmiljöansvaret. Även elföretaget är skyldigt till arbetsmiljöbrott, menade åklagaren.

Elföretaget var ansvariga för att hålla skyddsronder, göra riskanalyser och i övrigt tillse att erforderliga skyddsåtgärder vidtogs.

Företaget skyllde på elektrikern

Elföretaget indikerade dock under rättegången att den nyanställde elektrikern som skadades borde ha kunnat undgå att falla genom att iaktta en större försiktighet. Något som såväl åklagare som rätten tillbakavisar.

Det fanns inget i elektrikerns handlande som varit oaktsamt eller på något annat sätt kan kritiseras eller medföra ett reducerat ansvar för elföretaget. 

Att skriva att sunt förnuft gäller är inte acceptabelt utan det ska hänvisas till det som styr ansvarsfrågan i lag.

Sven Höckert, Elektrikerförbundets arbetsmiljöresurs.

Såväl enmansföretaget med BasU/BasP-uppdragen som elföretaget döms av Göteborgs tingsrätt för arbetsmiljöbrott. 

Åklagaren hade begärt 400 000 kronor i företagsbot för var och ett av bolagen. Men då det gått så pass lång tid sedan olyckan (4,5 år) och då utredningen tagit 2,5 år sänker tingsrätten företagsboten till 350 000 kronor för var och ett av bolagen. 

Första domen av sitt slag

Att uppdraget som BasU är ett viktigt uppdrag som kräver kompetens är något Elektrikerförbundets arbetsmiljöresurs Sven Höckert ofta lyfter. Samtidigt vittnar han om hur det ibland finns brister i kompetensen hos de personer som har uppdraget.

Domen i Göteborgs tingsrätt menar han är viktig, då det var första gången en BasU dömts bland annat på grund av bristande kompetens. 

– BasU måste ha rätt kompetens, för har du inte rätt kompetens som BasU så kan du faktiskt dömas för det. 

Även problem vid bygget av Hötorgsskrapan

Han ger som exempel ett annat bygge där han och den lokala ombudsmannen från Elektrikerna ifrågasatte BasU:s kompetens: ombyggnationen av Hötorgsskrapan i centrala Stockholm i våras. 

Ett bygge som stoppades på grund av arbetsmiljöbrister gällande covid-smitta. Övriga brister som Elektrikernas skyddsombud påpekade handlade bland annat om:

  • Blockerad nödutgång
  • Avsaknad av nödbelysning
  • Felaktig installation av byggel
  • Skyddsronder och där tillhörande uppföljning.

Brister som påpekades gång på gång, men som inte åtgärdades. 

BasU:n hävdade ”sunt förnuft”

Sven Höckert kontaktade den föreskrivna BasU:n på projektet och begärde svar på BasU:ns kompetens i specificerade arbetsmiljöfrågor.  

”Svar på frågeställningarna önskas snarast då SEF utifrån arbetsmiljöarbete på arbetsstället anser att BasU antingen saknar kunskap för att hantera sin samordningsroll eller befogenheter för att tillse att åtgärder vidtas”.  

Ett bekymmer är att BasU ofta är inhyrda enbart för det uppdraget.

Sven Höckert, Elektrikerförbundets arbetsmiljöresurs.

Till svar fick han bland annat att BasU:n gått en tredagarsutbildning 2012, samt att det inte fanns någon dokumenterad kunskap i kvartsdamm mer än ”sunt förnuft” och ”mångårig erfarenhet” gällande utrymning.  

– Att skriva att sunt förnuft gäller är inte acceptabelt utan det ska hänvisas till det som styr ansvarsfrågan i lag, Arbetsmiljöverkets föreskrifter eller standard, säger Sven Höckert och tillägger: 

– Vår åsikt är att en BasU eller dennes företag ska ha kontroll utifrån det ansvar som BasU innebär. I det läget räcker inte att en BasU genomgår en tredagarsutbildning, om denne inte har en grundläggande arbetsmiljöutbildning eller kompetens i de olika föreskrifterna som styr arbetsmiljölagens arbete ute i byggprojektet. 

Bristande kompetens – ett vanligt problem

Efter det att Elektrikerförbundet förklarade för företaget att den aktuella BasU:n inte hade kompetens för uppdraget tog företaget till slut tag i problemet.  

– Hade inget skett hade vi anmält företaget till Arbetsmiljöverket för BasU:ns brist på kompetens, säger Sven Höckert. 

Skulle du säga att det är ett generellt problem, att BasU inte har den kompetens som krävs för uppdraget? 

– Ja, på många arbetsställen. De som är BasU har ofta gått en BasU- och eller BasP-utbildning, men de har inte den grundläggande kompetensen som står i lagstiftningen. Ett bekymmer är att BasU ofta är inhyrda enbart för det uppdraget, säger Sven Höckert och fortsätter:

– I min värld måste personen bland annat ha kompetens gällande hur du besiktar och bygger ställningar, nödutgångar, hur du gör en skyddsrond, och framför allt se till att skyddsronder genomförs, dokumenteras och följs upp enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

BAS-P och BAS-U: Två obligatoriska arbetsmiljöuppdrag

BAS-P / BAS-U står för ”byggarbetsmiljösamordnare” och är två olika arbetsmiljöuppdrag som någon måste ansvara för på en byggarbetsplats. P står för planeringsfasen och U för utförandefasen.

Båda är ett krav enligt svensk lag vid planering och upprättning av byggprojekt. 

Vad är Bas-P?

Bas-P är byggarbetsmiljösamordnare i det tidiga skedet som kallas planering och projektering.

Bas-P ska samordna de olika projektörerna (arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid planeringen och projekteringen) för att deras olika lösningar inte ska skapa risker för ohälsa eller olycksfall under utförandet av arbetet eller vid det framtida brukandet av byggnaden eller anläggningen.

Praktiskt innebär det att Bas-P ser till att ritningar och andra tekniska beskrivningar från projektörerna samordnas, och att planeringen och projekteringen möjliggör att byggnads- eller anläggningsarbetet kan utföras utan att olika arbetsmoment skapar risker på grund av att de utförs samtidigt eller i anslutning till varandra.

Den Bas-P som inte ser till att det finns en arbetsmiljöplan innan en byggarbetsplats etableras kan få betala en sanktionsavgift.

Källa: Arbetsmiljöverket

Vad är Bas-U?

Bas-U är byggarbetsmiljösamordnare under utförandet, det vill säga i det praktiska byggskedet.

Bas-U är den som samordnar olika entreprenörers arbeten i byggskedet så den ena entreprenören inte skapar risker för den andra. Detta gör Bas-U genom att bland annat organisera skyddsarbetet.

Bas-U ska anpassa den arbetsmiljöplan som Bas-P tagit fram till det praktiska arbetet. Det kan innebära att undersöka vilka arbetsmetoder eller arbetsutrustningar utförarna väljer samt att de uppfyller våra arbetsmiljöregler.

Detta kan Bas-U göra genom att begära in riskbedömningar med åtgärdsbeskrivningar som ett underlag för sin anpassning av arbetsmiljöplanen.

Bas-U är den som samordnar så att inte olika entreprenörers arbeten skapar risker för andra.

Bas-U är ansvarig för att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla på byggarbetsplatsen och att den hela tiden hålls uppdaterad med de arbeten som pågår. Den Bas-U som inte ser till att arbetsmiljöplanen finns tillgänglig för alla kan få betala en sanktionsavgift.

Källa: Arbetsmiljöverket