”När blev facket en försäkring?”

När jag jobbade som elektriker och vi fick en nyanställd kille till vårt bygge som inte var medlem, blev det till en början lite dålig stämning och en del diskussioner.

Han ville först inte bli medlem och hade en ganska negativ inställning till facket. Inledningsvis försökte vi övertyga honom genom att berätta om våra medlemsförmåner och försäkringar, men han ryckte bara på axlarna och tyckte att dessa kunde han minsann ordna själv.

När vi ändrade strategi och förklarade att medlemskapet inte bara handlar om förmåner, utan om möjligheten att hävda sina rättigheter, blev han mer intresserad.

Vi pratade om vilken lön vi har genom att vår klubb har förhandlat med företaget, hur lång arbetsdagen ska vara, om att man har rätt till rast och om det blir konflikter så hanteras det av våra representanter – man står aldrig ensam.

Vi måste förmedla en insikt om vad det fackliga medlemskapet handlar om.

De orden gjorde avtryck. Vi berättade om vår klubb på företaget och vad vi hade åstadkommit tillsammans.

Killen hade en önskan om att bli ledande montör och vi förklarade att för att representera sina kollegor i ett sådant uppdrag krävs det att man är medlem i facket, eftersom detta tillsätter arbetsgivaren i samråd med fackklubben.

Till slut fick vi med vår nya kollega som medlem.

Individualisten frågar: Vad tjänar jag som inte har några problem med chefen på att vara med i facket?

Svaret är att det handlar om solidaritet. Vi måste förmedla en insikt om vad det fackliga medlemskapet handlar om.

Vi elektriker är löntagare som säljer vårt arbete på en marknad, där utbud och efterfrågan är avgörande. Vår kollektiva styrka som elektriker via vårt fackförbund har tvingat fram drägliga arbetstider, skäliga löner, arbetsmiljöregler, skyddsnät, arbetsskadeförsäkring och tjänstepension med mera.

Alternativet till ett starkt fackförbund är en fri marknad, där endast utbud och efterfrågan dikterar villkoren.

Detta hade inte skapats om det var 25 000 individer som ställde individuella krav på en marknad där alla slåss mot varandra om jobben.

Alternativet till ett starkt fackförbund är en fri marknad, där endast utbud och efterfrågan dikterar villkoren. Det är samma principer nu som när facken en gång bildades för över 100 år sedan.

Vi ser denna utveckling i flera branscher med SMS-anställningar, timanställningar och människor som behöver flera jobb för att kunna betala räkningarna.

De individuella vinsterna med ett fackligt medlemskap och en stark fackförening är möjligheten att kunna ställa krav, där du som individ ges möjlighet att forma ditt liv utanför arbetet, men även ges möjlighet att påverka din situation på jobbet samt påverka din fackförening.

Frågan som alla löntagare borde ställa sig oavsett om de är medlemmar i facket eller inte är om de vill ha en arbetsmarknad utan kollektivavtal?

Hade vi då inte haft några kollektivavtal som satt ett golv, hade det blivit en tävlan om att buda under varandra i jakten på arbete.

Vill landets alla elektriker och övriga löntagare konkurrera med varandra utan kollektivavtal eller grundläggande villkor?

Under 90-talets lågkonjunktur hade vi en arbetslöshet på närmare 30 procent bland elektriker i vissa orter. När 30 elektriker av 100 saknar arbete, blir det slagsmål om jobben.

Hade vi då inte haft några kollektivavtal som satt ett golv, hade det blivit en tävlan om att buda under varandra i jakten på arbete.

Facket handlar om att vi tillsammans har en kollektiv styrka för att i sin tur skapa individuell styrka för elektriker och alla andra löntagare. Allt annat, försäkringar och medlemsförmåner, är bara bonusar som facket har ordnat.

• Louise Olsson

  Förste vice ordförande för Elektrikerförbundet