Jonas Isacsson utanför tranformatortornet

– Jag tycker det är ett häftigt hus och att det viktigt att bevara gamla hus för historien, säger elektrikern Jonas Isacsson som rustat upp det över hundra år gamla transformatortornet utanför Norrköping.

Det finns hundratals transformatortorn runt om i Sverige som står som minnesmärken över en epok då landet elektrifierades.

Utseendet på tornen är skiftande, de kan vara byggda i tegel, trä eller sten. De kan ha puts, vara utsmyckade med detaljer och vackra eller enkla och oansenliga.

En sak har de gemensamt; de var en nödvändig kugge i att Sverige blev ett modernt land med elförsörjning i såväl stad som på landsbygden.

Idag är många transformatortorn borta, andra står och förfaller. Några används på ett eller annat sätt och ett fåtal har transformerats till bostäder.

På Vikbolandet i Östra Stenby en bit utanför Norrköping har Jonas Isacsson tagit sig an ett av tornen och förvandlar det till en bostad i tre plan.

Jag försöker påverka det yttre utseendet så lite som möjligt så att byggnaden ska se ut som när den byggdes.

Jonas Isacsson, elektriker

– Jag kommer ihåg huset redan sen jag var fem, sex år gammal. Vi bodde tvärs över fälten och man kunde se det när man gick i skogen där, säger Jonas Isacsson.

Idag bor han i samma trakt med sin egen familj men i farföräldrarnas gamla gård drygt 400 hundra meter från transformatorstationen.

–  Jag åker förbi här varje dag. I flera år har jag tänkt att det är synd att huset står tomt och att man skulle kunna göra om det till en bostad.

Så när huset kom ut för försäljning tvekade han inte att försöka göra verklighet av sin dröm. Köpet blev klart i juni 2020 och efter att bygglovet gick igenom startade han renoveringen i augusti.

– Byggnaden var då helt tom, det fanns inte ens el indraget. Jag började med att byta tak för att yttertaket läckte och råsponten var rutten bitvis. Invändigt började jag i november och jag räknar med att bli klar under maj i år.

Jonas Isacsson arbetar med sladdar i ett tak

Det är bra att jag är utbildad elektriker för det är det enda man inte får göra utan utbildning. Allt det andra får man göra.

Jonas Isacsson, elektriker

Även om transformatortornet är det mest speciella huset hittills som Jonas Isacsson renoverar så är det inte det första.

Han driver tillsammans med sin pappa och sin syster Vikbolandets bostäder som renoverar, hyr ut och förvaltar bostäder runt Norrköpingsområdet.

Fastighetsbolaget har totalt 35 lägenheter. Ägarförhållandena kring de olika bostäderna inom bolaget ser lite olika ut och transformatorhuset ägs helt av Jonas Isacsson. Jonas bygger i princip allt själv i bostaden.

Undantaget är takbytet då hans syster och pappa hjälpte till.

– Det är bra att jag är utbildad elektriker för det är det enda man inte får göra utan utbildning. Allt det andra får man göra. Rörmokeri och allt bygg gör jag själv.

Det lider ingen brist på elektriker i familjeföretaget, även pappa Mats Isacsson är elektriker. Men det är inte han som ligger bakom Jonas Isacsson val av utbildning.

Insidan på tornet: Stora fönster släpper in ljus, och en lång trätrappa leder upp till nästa våning.

Mellanplanet kommer bestå av ett stort rum.

Övervåningen på tornet: Ett öppet utrymme med sluttande tak från båda håll.

Det blir snedtak på översta våningen och gott om ljus från flera nyupptagna fönster.

– Jag ville egentligen bli snickare från början men jag hade praktik med snickare på högstadiet och de tyckte jag skulle bli elektriker för snickaryrket var för slitigt.

Efter gymnasiet jobbade han på sin pappas elfirma. Det var servicejobb men också större jobb som stambyten i lägenhetshus.

–  De tre första åren var jag också mycket på byggen, då såg jag hur det gick till med bygg och rörmokeri. Jag fick en bild av vad som krävs när man ska renovera och bygga om.

En erfarenhet han tog med sig när han 2008, 22 år gammal, köpte sitt första hus för att renovera och hyra ut.

Han trivdes egentligen bra med elektrikeryrket, speciellt med den delen som innebär problemlösning, men han var också sugen på nya utmaningar.

Tonet i Veckelstad: En hög tegelyggnad med sluttande tak och grön ytterdörr

I Veckelstad, en knapp mil fågelvägen från Jonas Isacssons torn, står en i det närmaste identisk byggnad med skillnaden att det står tomt.

Insidan på tornet i Veckelstad. Ett högt tak, vita väggar täckta med isolatorer.

I tornet i Veckelstad sitter isolatorerna kvar. Det var precis den här synen som mötte Jonas Isacsson när han började projektet i Östra Stenby.

Med jobbet i fastighetsbolaget får han arbetsdagar med varierat innehåll. Med allt från renovering och ombyggnationer till snöröjning, gräsklippning eller laga en diskmaskin.

–   Jag jobbar idag kanske fem procent av min arbetstid som elektriker men jag tycker fortfarande att det är roligt om det är bra jobb. Det brukar bli någon dag i månaden på pappas företag och vi tar ju knappast in någon annan för eljobb i fastighetsbolaget.

Under våren är restaureringen och ombyggnaden av transformatortornet det som tar upp i princip all tid för Jonas Isacsson.

Huset började byggas runt 1914 och togs i drift 1920. Fram till mitten av 1960-talet tog transformatorstationen emot 22 Kv inkommande högspänning och skickade vidare 3,3 Kv till mindre transformatorer runt om i bygden.

–  Den inkommande strömmen kom in högst upp i huset på framsidan och gick ner till transformatorer som stod på golvet. Sedan gick ledningarna med den lägre spänningen på upp igen längs väggarna och kom it på sidorna av huset.

Transformatortornet, en hög tegelbyggnad, på en snöig åker

Jonas Isacsson har räknat ut att transformatortornet består av ungefär 23 000 tegelstenar.

Transformatortornet, en hög tegelbyggnad, om natten. Det lyser varmt ur fönstren.

Tomten runt huset är på 900 kvadratmeter och är granne med en hage.

Vikbolandets Elektriska kraft AB skötte eldistributionen och det var främst stora lantbruk och herrgårdar som först fick tillgång till elen.

– I Fyrby, gården här bakom, fick de inte el förrän på femtiotalet fast stationen står på deras mark. Det var ju storgårdarna som hade råd helt enkelt. I huset jag bor kom elen 1952. Man kanske inte tror att det kom så pass sent till smågårdarna men det är inte så länge sen det inte fanns någon ström här.

Elektrifieringen av Sverige tog många årtionden.

Enligt Vattenfall hade ungefär 65 procent av hushållen på landsbygden el 1938 men Sverige var inte helt elektrifierat förrän i mitten av sextiotalet. Ungefär vid samma tid som tornet i Östra Stenby togs ur drift.

Sen dess har byggnaden varit oanvänd eller användts som förrådsutrymme.

Jonas Isacsson arbetar

Jonas Isacsson gillar att hans jobb är varierat och att installera bergvärme är inga problem.

Två isolatorer med ett kopparrör mellan sig

Jonas Isacsson har gjort en klädhängare av två isolatorer för att få lite känsla för det gamla även inomhus.

– Jag tycker det är ett häftigt hus och att det viktigt att bevara gamla hus för historien. Det regnade in och det började komma frostsprängningar i tegelfasaden så det var på tiden att göra något åt det. Jag försöker påverka det yttre utseendet så lite som möjligt så att byggnaden ska se ut som när den byggdes.

Han berättar att han gjort speciallösningar som att givaren till den nya bergvärmen är utdragen och sitter på uthuset i stället för på fasaden.

Ventilation och avloppsluftning är placerad på baksidan i takutsprånget för att smälta in så bra som möjligt. De fönster som han tagit upp för att få in ljus på tredje våningen är upptagna där ledningarna kom in och gick ut för att låta tegelfasaden vara i ursprungligt skick.

Invändigt blir det däremot inte mycket som påminner om hur det såg ut när byggnaden bara vara ett stort rum utan några våningsplan.

Jonas Isacsson
Jonas Isacsson tycker projektet med att bygga en bostad av transformatortornet är det roligaste och kanske klurigaste han gett sig på hittills.

– Nu är det tre våningar och 87 kvadratmeter. Högst upp blir det två sovrum och en liten toa, på mittenplanet ett vardagsrum och längst ner kök, badrum och tvättstuga. Jag tycker det blir optimalt för två personer.

Du lägger ner mycket pengar, tid och engagemang i det här projektet. Är du inte orolig att det blir svårt att hyra ut?

– Så är det alltid när vi bygger om lägenheter, det finns en risk, men det finns behov av boende. Jag tyckte det var häftig byggnad från början, och om jag tycker det finns det nog fler som känner likadant och kan tänka sig att hyra det.

En sak är säker, och det är att Jonas Isacsson säkerställer att det 13 meter höga, tegelröda landmärket i det Östgötska jordbrukslandskapet bevaras för många år framåt.

Fakta: Vad är en transformatorstation?

För att elektricitet ska kunna överföras långa sträckor krävs höga spänningsnivåer. Ju lägre spänningsnivån är, desto kortare sträcka kan elen överföras.

Men elektricitet med höga spänningsnivåer kan inte användas till vanlig elförbrukning, och måste efter långdistansöverföring omvandlas till lägre spänning. Det görs med hjälp av transformatorer.

I det svenska kraftlinjenätet delas transformatorstationerna in i fyra olika kategorier:

Primärstationer, som är placerade där elen produceras, och transformerar upp elektriciteten till högspänning.
Sekundärstationer, som transformerar ned elektriciteten till lägre spänning igen.
Tertiärstation- och kvartärstationer, dit elen överförs vidare för att minska ned spänningen ytterligare innan den går in i elabonnenternas ledningar.

Den resulterande låga spänningen är svår att överföra längre än femhundra meter, vilket gör att den sista transformatorstationen inte bör ligga längre än så ifrån den tänkta förbrukningsplatsen.

En äldre modell av stationer är ”kyrktransformatorstationerna” – eller ”transformatortorn”, som de också kallas.

De var kopplade till luftledningar, och är av den anledningen ofta högsträckta byggnader som ibland har karaktären av ett kyrktorn.

Källa: Transformatorstationer i Essunga kommun, en kulturhistorisk byggnadsinventering (Peter Jarbring, 2012)
Fler transformatortorn
För att se hur andra transformatortorn ser ut kan man besöka fotografen Erkki Saikkonens hemsida.

Saikkonen har under flera års tid fotograferat transformatortorn i ett projekt som fortfarande pågår.

På webbsidan finns över hundra torn porträtterade, det stora flertalet i Sverige men även några i Danmark och Tyskland.
Jonas Isacsson och Göran Oscarsson inne i tornet.

Jonas Isacsson pratar med Göran Oscarsson, som äger Veckelstadstornet tillsammans med sin bror Leif Oscarsson, på den plats transformatorerna en gång stod.

Jonas Isacsson sitter i ett av tornets fönster

Jonas Isacsson berättar att från sovrumsfönstret kan man se två kilometer bort till skogskanten över åkrar och hagmark.

Ett fönster i tegelfasaden på tornet.

Där 22 Kv högspänning förut kom in på översta våningen är det numera ett fönster.

Tkutsprånget på baksidan av huset.

För att påverka utseendet så lite som möjligt har Jonas Isacsson ”gömt” ventilationen i takutsprånget på baksidan av huset.

Isolatorer på en tegelvägg.

Många av isolatorerna sitter fortfarande kvar.

Utsidan på telgeltornet, inzoomat på ventilationsluckorna längsmed marken

Ventilationsluckorna var dels till för att ventilera ut värme men och också för att förhindra att huset skulle explodera av tryckvågen om det skulle ske en explosion i transformatorhuset.

Isolatorer

Isolatorer till den utgående strömmen.

Ett gammalt larm på en tegelvägg

Ett larm tjöt över bygden när strömmen gick under de år transformatorstationerna var i drift.