Elektrikern som blev Forshagas starke man

Vi träffas i kommunhuset i Forshaga. Det är gångavstånd från hemmet, det röda huset med de vita knutarna där han alltid har ett projekt på gång.

Han kan sitt Forshaga utan och innan. Han är född och uppvuxen i kommunen, och har endast lämnat den för ett par år i storebrorskommunen Karlstad. 

Han läste till elektriker i just Karlstad i början av 1980-talet. 

– Jag ramlade in i yrket mer eller mindre på ett bananskal. Min morbror var elektriker och jag tyckte det var lite småcoolt. Jag hade väl en dröm att bli rockstjärna, och tyckte det var praktiskt att lära mig el när man höll på med förstärkare och elgitarrer.

Han gick ut gymnasiet och möttes av lågkonjunktur, så det första jobbet var ett kommunalt beredskapsjobb.

Väldigt många av arbetsledning och chefer är sprungna ur leden, vilket gör att vi tillsammans har en samsyn att vi elektriker håller ihop och ska se till att det ska bli så bra som möjligt.

Efter lumpen hade konjunkturen vänt och han fick jobb på BPA i Karlstad. Där stannade han till det fackliga tog överhanden. 

– Jag blev aktiv ganska tidigt. Gick en ungdomskurs och tyckte det var intressant. 

Som 28-åring blev han ordförande för dåvarande avdelning 16. Några år senare valdes han till ombudsman i avdelningen.

Han menar att bland elektriker finns en särskild sammanhållning. 

– Väldigt många av arbetsledning och chefer är sprungna ur leden, vilket gör att vi tillsammans har en samsyn att vi elektriker håller ihop och ska se till att det ska bli så bra som möjligt. Även när jag träffar sådana som varit elektriker för länge sedan finns en samsyn, det finns ett skråtänkande. Man hjälper varandra.  

Arbetet som ombudsman säger han kräver människokännedom, och empati. 

– Det handlar om att följa medlemmar i livet, allt från skilsmässor då de mått dåligt eller arbetsmarknadsproblem som ackord eller dåliga chefer. 

Att vara ombudsman är som att vara terapeut?

– Till viss del. När det handlar om tvister i manliga branscher, där man vanligtvis inte samtalar så mycket, krävs ofta en tredje part. Så kanske mer diplomat än terapeut. 

– Det här är egenskaper man lär sig efter hand, och det är också bra egenskaper om man blir politiker.

Även politiken säger Per Lawén att han ramlade in i som på ett bananskal. 

– Jag har alltid varit intresserad av politiska frågor, och gick med i Socialdemokraterna för 35 år sedan ungefär. Men jag hade inga ambitioner att jag skulle bli politiker. 

Här får jag leva med 11 500 personer och alla deras öden och missöden, drömmar och idéer. Den ena dagen är inte den andra dagen lik.

Han tog efter en tid på sig uppdraget som suppleant i Barn- och ungdomsnämnden i Forshaga. Efter ytterligare några år valdes han till ordförande för Arbetarekommunen.

Och det var när det tidigare kommunalrådet 2016 inte längre hade partiets förtroende som Per Lawén tillfrågades om att ta över uppdraget som kommunalråd. 

Hur är det att vara kommunalråd?

– Det är ett fantastiskt uppdrag! Här får jag leva med 11 500 personer och alla deras öden och missöden, drömmar och idéer. Den ena dagen är inte den andra dagen lik. Bland mycket annat åker vi ut och uppvaktar alla nyfödda och deras föräldrar i kommunen. Det brukar vara ungefär 125 per år. Under corona har vi inte gjort det, men jag har ändå hunnit med 400 bäbisar. 

Forshaga är en förhållandevis liten kommun, med som ovan skrivet endast 11 500 invånare. Per Lawén säger att det är en lagom storlek. 

– Invånarna ska ha närhet till allt, och det ska gå att ställa politiken till svars. Jag är kommunalråd 24 timmar om dygnet. Invånarna kan ringa när som helst och säga sånt som ”du jag har en snöhög här, när kommer plogen?”

Att Forshagas invånare har nära till sitt kommunalråd märks när vi går till lunchrestaurangen. Där är det många som hejar och stannar honom för att prata.  

Har du gått på några nitar som kommunalråd?

– Man kan missbedöma betydelsen av en fråga. Något som jag kanske tyckte var obetydligt kan för en annan människa vara den viktigaste frågan av alla. Om jag tycker att vi kan bygga något nytt där det stått tomt i massor av år, så kan någon annan tycka att ”Men här? Här brukar ju jag gå ut med hunn, här ska inte byggas nåt. Ni får bygga vart ni vill, men inte här”. 

Forshaga har en kommunbudget på omkring en miljard kronor och det är kommunpolitikerna som har att fördela dessa så att det blir så bra som möjligt för de allra flesta.

Nästa år får alla anställda i kommunen en extra fridag. Som tack för insatserna under corona. Det tror jag vi är rätt så unika om i Sverige.

Under det senaste året har mycket handlat om coronapandemin. Virusutbrottet har inneburit ökade sjukskrivningar i kommunen, något som har lett till underskott i vissa verksamheter. 

– Men regeringen har varit väldigt generös med att kompensera kommunerna för 2020, så jag tror att vi kommer att gå fantastiskt bra 2020. Men 2021 är en helt ny utmaning, säger Per Lawén och tillägger: 

– Nästa år får alla anställda i kommunen en extra fridag. Som tack för insatserna under corona. Det tror jag vi är rätt så unika om i Sverige. 

Har du lyft fackliga frågor politiskt?

– Ja, absolut. Du är ju arbetsgivare som politiker, och som facklig vet du ju vad det viktigaste du kan göra politiskt för att de anställda ska må bra. Det är att se till att de har schyssta villkor och att de har förutsättningar för att göra ett bra arbete. 

Samtidigt läser jag här på din whiteboardtavla ”effektivisering personal”?

– Ja, så är det alltid. Som politiker tänker man alltid på hur man kan förädla, förbättra. Men så tänker man som elektriker också. Varje nämnd får två procent i uppräkning, men de ska effektivisera dessa två procent.

Hur?

– Till exempel i äldreomsorgen har vi för många vikarier och visstidsanställda, vi skulle kunna anställa mer fast personal. Det skulle kunna vara en typ av effektivisering. 

Partisverige är skadeskjutet i dag. Det är väldigt få som engagerar sig politiskt, så risken finns att det kommer in människor i partierna som absolut inte är lämpade att företräda andra människor.

I dag styr Socialdemokraterna Forshaga tillsammans med Centerpartiet. Men Per Lawén säger att han har ett gott samarbete med alla partier i kommunfullmäktige. 

– Har man en klok idé så tar vi upp den, oavsett från vilket parti det kommer från. Det är en stor skillnad på lokalpolitik och rikspolitik. I budgeten inför nästa år fick jag med alla partier. Ingen var däremot. Inte ens sverigedemokrater, moderater eller vänsterpartister. 

Kan en vanlig elektriker påverka politiken?

– Ja, och det bör fler göra. Partisverige är skadeskjutet i dag. Det är väldigt få som engagerar sig politiskt, så risken finns att det kommer in människor i partierna som absolut inte är lämpade att företräda andra människor, utan har drivkrafter som är för deras eget bästa. Och då är det jävligt viktigt att du själv gör din plikt, och ser till att du är med och påverkar. För annars tar andra krafter vid. Det behövs fler fackliga i politiken. 

– I nästa val, tänk om vi får en massa elektriker på listorna, det skulle var härligt.