Brottsligheten i arbetslivet ska stoppas – ministern utökar kontrollerna

Människohandel, bidragsbrott, riskfyllda arbetsmiljöer och oskyddade maskiner. 

Under en presskonferens på måndagen lyfte arbetsmarknadsminister Eva Nordmark exempel på vad myndigheter stött på när de kontrollerat arbetsplatser på sistone. 

Claes Thim: ”Jag kräver mer resurser till arbetsmiljön”

Debatt

– Kontrollerna ska bli fler och samarbetet ska fördjupas, säger Eva Nordmark till Arbetet. 

Mellan 2018 och 2020 har åtta myndigheter jobbat tillsammans mot så kallad arbetslivskriminalitet. 

Ministerns besked under måndagen är att det blir en fortsättning på det samarbetet. 30 miljoner kronor ska ges årligen för arbetet, motkravet är att antalet kontroller ska öka. 

Under 2020 har det hitintills gjorts 1 000 kontroller, jämfört med 2 000 kontroller under 2019 och 1 100 stycken under 2018. Drygt ett av tio företag har tvingats stänga hela eller delar av sin verksamhet, enligt regeringen.

Kostar klippningen 100 kronor? Tar biltvätten endast emot kontanter? Ja, då ska vi så klart välja bort de varorna och tjänsterna.

Myndigheterna får också i uppdrag att sprida kunskap till allmänheten. 

Ministern påpekar under pressträffen att konsumenter har ett eget ansvar för att motverka brottslighet i arbetslivet.

– Kostar klippningen 100 kronor? Tar biltvätten endast emot kontanter? Ja, då ska vi så klart välja bort de varorna och tjänsterna. Även om det känns gott i stunden är det stor risk att du är med och betalar till den organiserade brottsligheten, säger Nordmark.

Ministern säger även att hon ”i närtid” ska bjuda in parterna på arbetsmarknaden för att diskutera hur man kan jobba tillsammans mot den här typen av brottslighet. 

Hittills har relationen till arbetsmarknadens parter när det gäller arbetslivskriminalitet brustit. 

Det konstaterar Arbetsförmedlingens tidigare generaldirektör Mikael Sjöberg, som medverkade under samma pressträff. 

För ungefär ett år sedan fick han i uppdrag att utreda hur myndigheter bättre ska kunna samverka mot den här brottsligheten. Och under måndagen presenterade han sina slutsatser. 

Vi bedömer att myndigheterna inte fullt ut lyckats skapa relationer till de fackliga och arbetsgivarorganisationerna.

– Vi bedömer att myndigheterna inte fullt ut lyckats skapa relationer till de fackliga och arbetsgivarorganisationerna. Det här är ett område där man har att vinna på goda relationer med arbetsmarknadens parter, säger Mikael Sjöberg. 

Myndigheter vill kunna tipsa varandra för att stoppa arbetslivs­brott

Arbetet har tidigare rapporterat om att Riksrevisionen ser stora brister i regeringens arbete mot utnyttjande av arbetskraft. Där lyfts bland annat att kontrollerna som myndigheterna gör inte omfattar de anställdas arbetsvillkor. 

Och att problemet att sekretessregler stoppar informationsdelning mellan myndigheter. 

Myndigheterna har också gång på gång påtalat att sekretessregler hindrar dem från att utbyta viktig information om till exempel de kontrollerade arbetsplatserna.

– Sitter en myndighet på viss information som är relevant om en arbetsgivare ska man kunna delge kollegorna den informationen, konstaterar Mikael Sjöberg.

Samtidigt uteblir konkreta förslag på att förändra sekretessregler. Mikael Sjöberg säger att han som utredare inte fått i uppdrag att lämna några författningsförslag. Så hans rekommendation till regeringen blir att den bör tillsätta en utredning till. 

Eva Nordmark säger att hon ser Mikael Sjöbergs utredning som ett underlag till att se över sekretesslagstiftningen, men hon lämnar inget besked om ifall en ny utredning kommer att tillsättas. 

Ytterligare ett förslag som Mikael Sjöberg kommer med är att regeringen bör tillsätta en delegation mot arbetslivskriminalitet. 

– Syftet skulle vara att agera både påverkande och kunskapsinhämtande. Men inte minst att vara en arena för samverkan och informationsutbyte.

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.