Stora bytet av elmätare: Nu ställs hårdare krav
Senast 2025 ska fem miljoner elmätare bytas i landet. Det börjar bli bråttom, arbetet har ännu inte påbörjats. Nu har branschen enats om vilka riktlinjer som ska gälla.
– Vi måste ha en arbetsmetod som gör att alla kan komma hem till kvällen utan att skadas eller dö på jobbet, säger Åke Persson, ordförande i branschens arbetsgrupp för mätarbytena.
– Det inträffade många olyckor och tillbud vid det senaste mätarbytet. På många håll upptäcktes också stora kvalitetsbrister i montaget. Sedan dess har vi fått ett mycket farligare nät. Därför har branschen känt ett behov att ta fram råd och riktlinjer för hur det här ska gå till, säger Åke Persson, ordförande i branschens arbetsgrupp för mätarbytena.
I arbetsgruppen, som har det officiella namnet Energiföretagen Sveriges arbetsgrupp HMS-U 52 för mätarbyten kategori 1, sitter representanter från de stora nätägarna och energiföretagen, samt Åke Persson, som i denna konstellation representerar Falun energi och vatten, men som även är ett känt namn i Elektrikerförbundet.
Det finns inga elektriker att få tag på, så då måste vi hitta ett sätt där en hårfrisörska, en bagare, nästan vem som helst, på något sätt bli tillräckligt kompetent.
Det var förra sommaren som regeringen beslutade att landets alla elmätare ska klara av timmätning och att kunderna själva ska kunna ta del av sina mätaruppgifter. Det innebär att drygt fem miljoner elmätare behöver bytas ut mot en modernare utrustning.
För att klara av alla byten inom utsatt tid, före 1 januari 2025, krävs montörer med kompetens att byta elmätare. Något det råder det brist på i dag.
– Det är bara att konstatera att det finns väldigt få arbetslösa elektriker i landet. Det är svårt att få tag i elektriker, säger Åke Persson.
För tio år sedan gjorde man ungefär samma manöver, och då inträffade flertalet olyckor och tillbud.
– Det som har hänt sedan dess är att elnätet har blivit farligare. Förr kom strömmen alltid från nätägaren och gick via mätaren till kunden. Då visste man nästan alltid varifrån strömmen kom, men nu är det väldigt vanligt att man har mikroproduktion, som solcellsanläggningar, reservkraft eller energilager, säger Åke Persson och fortsätter:
– Detta samtidigt som möjligheterna att frånskilja mätaren på både inkommande och utgående sida oftast saknas. Det innebär att man inte kan vara säker på om strömmen kommer från kunden eller om den kommer från nätägaren. Det har inneburit att vi har fått ett farligare nät.
Mot bakgrund av detta har branschen känt ett behov av att till denna omgång mätarbyten ta fram gemensamma råd och riktlinjer. Och den arbetsgrupp som haft till uppgift att ta fram dessa råd och riktlinjer är Åke Persson alltså ordförande för.
Bland annat har gruppen tagit fram en utbildningsspecifikation för de montörer som ska utföra mätarbytena.
– Det kommer att krävas utbildning. Det finns inga elektriker att få tag på, så då måste vi hitta ett sätt där en hårfrisörska, en bagare, nästan vem som helst, på något sätt bli tillräckligt kompetent för att kunna utföra mätarbyte på ett säkert sätt och med rätt kvalitet. Det här är en sådan stor grej, så det kommer säkert in utländska företag också.
Det som har hänt sedan dess är att elnätet har blivit farligare.
Åke Persson säger att gruppen inte har någon uppfattning om hur lång tid blivande mätarmontörer behöver för att skaffa sig de förkunskaper som krävs.
– Men man kan ju tänka sig någon preparandutbildning, då kraven i många delar överensstämmer med Elsäkerhetsverkets kunskaps-och färdighetskrav, men då anpassade för mätarmontörer.
För den person som uppfyller förkunskapskraven rekommenderar gruppen att man går utbildningen EBR Diplomerad mätarmontör, vilket är en utbildning på minst tre dagar där teori och praktik varvas.
Räcker den utbildningen?
– Jag tror att skaffa sig förkunskaperna är den jobbiga delen för många som ska in och jobba med mätarbytena, men det är viktigt att alla får bra grundkunskaper i faran med el.
Det låter inte så mycket?
– Tanken är att man ska kunna uppnå en nivå så att man ska kunna utföra de här mätarbytena på ett säkert och kvalitativt sätt. Man blir inte en elektriker, men en duktig elmätarmontör.
– Det finns nog de som tycker att den metod vi tagit fram är löjligt säker, men med tanke på att nätet blivit farligare och att det är så många som ska utbilda sig så har vi enats om att vi måste lägga nivån så här högt. Vi kan inte ha en arbetsmetod som innebär att den bara är säker ibland, vi måste ha en arbetsmetod som gör att alla kan komma hem till kvällen utan att skadas eller dö på jobbet.
Fakta:
Regeringen beslutade 28 juni i fjol att införa nya funktionskrav för elmätarna i Sverige. Syftet är att stärka konsumenterna och stimulera elmarknaden.
Mätarna ska bland annat klara av timmätning och de ska ha ett användargränssnitt som gör det möjligt för kunderna att själva kunna ta del av sina mätaruppgifter.
Mätarna med de nya funktionskraven ska senast vara på plats den 1 januari 2025.
Energiföretagen Sverige är energibranschens branschorganisation och äger och förvaltar EBR (Elnäts Branschens Riktlinjer)
Elsäkerhetsverkets starka rekommendationer tillsammans med innehavaren och arbetsgivarens ansvar för att ingen skadas av el, har gjort att arbetsgruppen rekommenderar att elmätare normalt byts på frånkopplad anläggning med säkerhetsåtgärder enligt arbetsmetoden Arbete Med Spänning (AMS-lågspänning).
Det här måste montörerna kunna:
För att kunna tillgodogöra sig utbildningen som EBR Diplomerad mätarmontör ska kursdeltagaren uppfylla följande teoretiska och praktiska förkunskaper:
Ellära:
- Veta hur enfasväxelströmskretsar fungerar.
- Veta hur trefasväxelströmskretsar fungerar och vilka skillnader som finns mellan
TN-C-, TN-S-system:
- Veta vilken funktion neutralledaren och skyddsledaren har.
- Veta vilka skyddsapparater som kan finnas och hur dessa fungerar.
Elkraftteknik:
- Kunna utföra fast anslutning och losskoppling av elmätare och tillhörande utrustning samt förläggning och anslutning av kablar som tillhör elmätaren.
- Rasering och utbyte av kablar i tillhörande anläggning.
- Kunna läsa ritningar och elscheman.
- Kunna tillämpa gällande regler och standarder för byte av elmätare.
- Kunna mäta spänning, ström.
- Kunna utföra kontroll före ibruktagning på en mätplats.
Praktiska laborationer:
- Kunna bedöma kortslutningseffekten i en anläggning och utföra kontroll av fasföljd på en mätplats.
- Ha kunskaper om och kunna tillämpa gällande regler och standarder för mätarbyte.
- Ha medverkat vid riskhantering inför mätarbyte
- Ha medverkat vid byte av elmätare