Dödliga elolyckorna: ”Det handlar mest om tids- och prispress i branschen”

– Vilket var vår vilja. Att hela branschen, alla som är berörda av det här, ska sätta sig ned och diskutera vad respektive organisation kan göra för att vi ska kunna få ned dödsolyckorna, säger Olle Strömberg, linjemontör vid Omexom och aktiv i nätverket. 

Mötet ägde rum den 19 september och nätverket fick dessförinnan förfrågan från departementet vad de tyckte var viktigt att diskutera under mötet. 

– Vi svarade att vi tycker det är viktigt med egen personal på nätbolagen, för då får du en kontinuitet bland dem som har beredskap. Men även storleken på beredskapsområdena och det här med fast pris på driftstörningar, berättar Olle Strömberg. 

Han säger att generellt är det inget problem med fast pris, inte på vanliga projekt. Det kan organisationen planera, och det kan ske på dagtid. 

– Det är när det är fast pris på en driftstörning, på sådant som bara händer, som det blir problem. Då hinner du inte planera utan det får du göra när du kommer ut i fält. 

Gruppen har under året träffat alla de myndigheter och organisationer de hade på sin lista. Det handlar dels om nätbolag och arbetsgivarorganisationer, men även om Energimarknadsinspektionen och politiker.

Krävs det politiska beslut för att komma tillrätta med dödsolyckorna?

– Ja, det gör det. För vi ser att det i vissa fall kan handla om regler som är fel utformade. 

Olle Strömberg nämner som exempel att det ofta kommer in folk i branschen med brist på el-erfarenhet. Det i sig är inget nytt, man har kommit in i branschen som lärling och sedan lärt upp sig. 

– Men det har absolut försämrats. Förr fanns tiden och det fanns pengar. Då var man oftast anställd av ett nätbolag och då fanns det pengar att ha en gubbe bredvid som lär upp sig. Men så är det inte i dag på entreprenadbolagen, utan när de tar in en ny kille så ska han vara självgående efter ett halvår, men det är man inte. 

Det här innebär att det finns montörer ute i fält som inte har det kunnande som krävs. 

Olle Strömberg menar att olyckorna i branschen i grund och botten handlar om ett systemfel. Att helhetstänket har gått förlorat. 

– När jag började 1992, då arbetade jag på en liten elförening och alla var anställda av nätbolaget. Då fanns det en helhetssyn. Problemen uppstod efter avregleringen (1996 reds anm.) Då skulle nätbolagen inte längre ha egen personal, och priserna började pressas. Varje aktör såg bara till sitt eget. Att man skulle tjäna pengar. I dag finns det inget helhetsgrepp. 

– Vi menar att man måste sätta sig ned och diskutera vad man ska göra åt problemen, gemensamt, säger han. 

På listan har nu tillkommit att träffa de stora nätbolagens vd:ar, för att få dem att förstå allvaret. Hittills har nätverket träffat Vattenfalls vd, men såväl Eon:s vd och Ellevios vd har kontaktats för möten under hösten. 

En annan viktig fråga som nätverket har lyft handlar om den avbrottsersättning, minst 1000 kronor, som införts till abonnenter vid tolv timmars strömavbrott. 

– När jag träffade Energimarknadsinspektionen frågade jag hur de hade tänkt. För det här påverkar ju vår arbetsmiljö, vi blir utringda på natten istället för på dagen. Och då fick jag till svar: ”Aha, så har ju inte vi tänkt”. 

– När de sitter och tar fram regelverk så kanske det hade varit bra om de hade haft med sig våra synpunkter. Och de höll med när vi träffade dem. Det är ju en sak som politiken kan gå in och styra, att det inte blir någon ersättning förrän efter 24 timmar. Då behöver inte vi ringas ut mitt i natten. 

Det tvärfackliga nätverket Ingen ska dö på jobbet består av sju skyddsombud från Elektrikerförbundet och Seko, tillika montörer ute i fält. Tre från Omexom, två från One Nordic och två från Vattenfall service.

Tror du att det har hjälpt att det inte var förbundsledningarna som kallade till de här samtalen, utan att det var anställda på golvet?

– Ja, den uppfattningen har jag. Alla vi har pratat med tycker att det är bra att de får höra hur det fungerar i verkligheten, ute i fält. Att vi kan berätta om egna erfarenheter. Ombudsmännen har ju svårt att veta hur det är där ute, och vi kan nog vara lite ärligare än vad våra arbetsgivare på entreprenadsidan är. 

– För när de pratar med nätbolagen så vill ju de framstå som att de är de bästa såklart. De kanske inte lägger alla kort på bordet om hur det verkligen ser ut där ute. De kanske säger att beredskapen fungerar jättebra och att de kommer att fixa allt, men sen att det är en gubbe som till exempel har hela Bohuslän som beredskapsområde, det talar de ju inte om, för nätbolagen kollar inte upp hur bemanningen är. 

I samband med att energiminister Anders Ygeman kallade till det gemensamma mötet för branschen sade han att olyckorna till stor del berodde på en machokultur i branschen. Vad tänker du om det?

– Han har väl delvis rätt. Vissa individer har en machokultur, men mest handlar det om den tids- och prispress som finns i branschen. Det leder till att många montörer tänker att ”fan, jag löser det här själv”, istället för att vänta på en kollega.