Bara i år har ett 20-tal gräv- och byggföretag i Stockholmsområdet som installerar fiber – som ger möjligheten att ansluta sig till en uppkoppling för tv, telefoni, bredband – gått i konkurs.

Det rör sig om både mindre och större bolag, och hundratals anställda som blivit av med sina jobb.

Alexander Ojanne, ombudsman på Seko i Stockholm, pekar ut flera förklaringar bakom konkurserna. Framför allt är det en fråga om de stora bolagens behandling av de mindre företagen.

– Beställarna betalar för dåligt och det är långa betalningsfrister och de hålls sällan ändå. Man låter helt cyniskt sina underentreprenörer gå i konkurs och klarar sig från att betala för utfört arbete och istället får skattebetalarna genom den statliga lönegarantin stå för lönen och uppsägningslönen som kan variera på 1-6 månader, säger han till Sekotidningen.

Man låter helt cyniskt sina underentreprenörer gå i konkurs och klarar sig från att betala för utfört arbete.

Alexander Ojanne, ombudsman Seko

Så sent som i förra veckan kom beskedet att fibergrävbolaget Transtemas dotterbolag Transtema Infrastructure, Tiab, ansöker om konkurs och avvecklar sitt affärsområde för infrastruktur.

Orsaken ska vara att de inte fått betalt för fiberbyggen som gjorts på uppdrag av IP-Only. Enligt IP-Only ska Transtema inte uppfyllt avtalad kvalitet. Men det håller inte Magnus Johansson, vd för moderbolaget Transtema Group, med om. 

– Fibernäten är i full drift sedan länge och fungerar väl. Så det kan ju inte vara fråga om brister som påverkar funktionen på något sätt. I alla entreprenader finns mindre brister och sånt som behöver rättas till. Därför finns fleråriga garantier i entreprenaderna.

Nu är det upp till konkursförvaltaren att driva konkursboets obetalda fakturor.

”Lösningen är att få lagstiftaren att bli hårdare gentemot bolag som driver andra bolag i konkurs”, säger Sekos ombudsman Alexander Ojanne.

Alexander Ojanne, ombudsman på Seko i Stockholm, pekar ut andra problem:

  • Långa entreprenadskedjor. Nätägare och större telekombolag lägger ut uppdrag till underentreprenörer i tredje, fjärde och ibland femte led. Men det är ingen anledning till konkurser.
  • Telekombolagen har dragit ner på takten – men det är fortsatt arbetskraftbrist. Därför har många av de personer som blivit av med sina jobb fått nya anställningar.

IP-Only motsätter sig anklagelsen om att bolaget ska ha bidragit till någon konkurs.

– Vi har inte något ändrat arbetssätt avseende hantering av betalningar, men vi har ökat våra kontroller. Vi beklagar alla entreprenörer som har ekonomiska utmaningar. Det är här är en situation som ingen gynnas av, vår utbyggnad av fiber är beroende av entreprenörer, säger Ola Månsson, byggchef.

Istället får skattebetalarna genom den statliga lönegarantin stå för lönen och uppsägningslönen

Alexander Ojanne, ombudsman Seko

Finns det behov av åtgärder inom branschen för att förbättra situationen?

– Vi har generellt mycket goda relationer till våra entreprenörer, och de allra flesta vi arbetar med är både ekonomiskt stabila och levererar hög kvalitet. De som har ekonomiska utmaningar är sett till branschen i stort mycket få.

Alexander Ojanne vill att regeringen ska bjuda in Seko att vara med och utforma krav på de bolag som ska ta emot det bredbandsstöd som de presenterade i sin nya budget. Men tycker också det är viktigt att hela branschen samlas för att enas om spelregler gentemot varandra.

– Lösningen är att få lagstiftaren att bli hårdare gentemot bolag som driver andra bolag i konkurs. Jag tycker att det vore rimligt om nätägaren och beställaren fick stå för alla kostnader som den statliga lönegarantin har i samband med konkurser de orsakat.


Artikeln är tidigare publicerad i Sekotidningen, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.