Nu är de flesta av oss tillbaka på arbetet med våra sandalrandiga fötter. Gissar att de flesta känner som jag, att även om jobbet är riktigt roligt, så är det bra härligt att vara ledig och inte behöva bry sig så mycket om morgondagen.

Man gör det man känner för och sitter ofta uppe alldeles för sent på kvällarna. Jag hoppas att ni fick ut det ni ville av era semestrar och att ni nu har samlat kraft att orka hela höstens inrutade arbetsveckor.

Risken är stor att även fackföreningsrörelsen i brist på självförtroende börjar lyssna för mycket på ”undersökningar” och ”experter” istället för det vi hör i det direkta mötet med medlemmarna.

Jonas Wallin

Själv hade jag lagt upp ett allt för ambitiöst program för semestern vad gäller de projekt som skulle genomföras i hemmet och på tomten. Med en hel del hjälp av familjen så prioriterade jag ändå att inte genomföra dem, utan tillbringade en stor del av tiden i skärgården, på cykeln eller på motorbanan. Men det betyder också att jag fått leja ut en del arbete och att en hel del inte utförts.

LÄS ÄVEN: Felix Finnveden: ”Bara näringslivet gynnas av klimatstrejk”

Lite så är det med vår fackliga och politiska verksamhet. Vi pratar och berättar väldigt mycket om vad vi vill göra och vad vi anser att andra ska göra. Men det som ska ske måste ju också genomföras genom verkliga handlingar, arbete.

Det går att prata och berätta om sina drömmar och visioner. Det går även att rita ner dem och beskriva dem i text och bilder.

Men inget av det kommer ändå att finnas på riktigt om ingen gör jobbet.

Vi behöver ha självförtroendet att lita på oss själva. Annars blir det som i politiken och vår agenda sätts av spinndoktorer.

Jonas Wallin

Politiken känns ibland som en teater där de olika ledarna uppträder.

Retorik och gester, styrda av resultatet av den senaste fokusgruppen eller opinionsundersökningen. Stora ord om de frågor som förståsigpåare tagit fram och där den första säger tusen så säger den nästa två tusen.

Och politik är naturligtvis att vilja, som Palme ofta citeras om. Men de glömmer att det inte var allt som han sa. Det finns en fortsättning på meningen och den är att det naturligtvis måste finnas en inriktning och ett mål, och det måste finnas en hållbar tanke om hur det ska genomföras.

Trovärdigheten i olika personers sagda vilja måste därför prövas mot dennes förmåga att genomföra den.

LÄS ÄVEN: Machokulturen lever än: Sex av tio vittnar om homofobi på arbetsplatsen

Risken är stor att även fackföreningsrörelsen i brist på självförtroende börjar lyssna för mycket på ”undersökningar” och ”experter” istället för det vi hör i det direkta mötet med medlemmarna. Istället för det vi faktiskt ser med egna ögon när vi är ute på arbetsplatser och företag, i möten, förhandlingar och samtal.

Det vore att lämna över till tjänstemän och så kallade experter. Det får aldrig ske.

Vi behöver ha självförtroendet att lita på oss själva. Annars blir det som i politiken och vår agenda sätts av spinndoktorer.

LÄS ÄVEN: Ljusskygg ägare låter målvakter ta smällarna

Trygghet i att det är rätt lön, trygghet i att bli företrädd om man blir felaktigt behandlad och trygghet i att vi inte utsätts för dålig arbetsmiljö har varit de vanligaste svaren så länge som jag jobbat fackligt.

För de frågorna har vi lösningen och kunskapen. Kollektivavtal!

Men då måste alla i vår organisation arbeta tillsammans och att vi litar på att vi har den kunskap och kraft som krävs.

Jonas Wallin

Starkare kollektivavtal kräver att vi blir ännu bättre på att organisera oss och att vi har självförtroendet att lita på oss själva. Driver vi rätt frågor så vet vi att vår främsta kraft – medlemmarna – finns där. Det kan vi lita på.

Jag har väldigt stort förtroende för att det våra ombudsmän, förtroendevalda och administrativa berättar om vilka behov som medlemmarna har är det som vi ska prioritera.

Jag är också alldeles säker på att vi är kapabla att göra det på ett bra sätt. Men då måste alla i vår organisation arbeta tillsammans och att vi litar på att vi har den kunskap och kraft som krävs.