MINNESORD

Det var med sorg jag läste meddelandet jag fick på morgonen den 5 mars att vännen och kamraten Stefan Pålsson hade lämnat det jordiska i helgen.

Jag mötte Stefan för första gången i samband med att jag skrev boken ”De ohörda”, där han var en av de som blev intervjuade. Elektrikern och socialisten Stefan skrädde inte orden om vad som skedde i vårt land. Det blev också en av de starkaste intervjuerna i boken.

I förra veckan fyllde Stefan 63 år och jag sände en gratulation på hans födelsedag. Vi kom att ha fortsatt kontakt under åren. Chattade eller ringde då och då.

Stefan var en man som inte lämnade någon oberörd. Bullrande, bestämda åsikter och en gedigen klarsyn. Hans breda skånska var varm precis som han själv.

Stefan Pålsson lämnar ett stort tomrum efter sig. Mina tankar går till hans familj och jag böjer ödmjukt min nacke och är tacksam att jag fick lära känna Stefan.

Vila i frid – din plåga är över kamrat.