• Peter Sandvik och Tomas Nilsson är två av landet 15 validerare. ”Elektriker kallar man sig i Syrien, även om man bara är killen som drar kablar, och det är någon annan som kopplar in dem och en tredje som testar dem och en fjärde som dokumenterar. I Sverige gör ju en elektriker alla moment, så det är lite olika i olika länder”, säger Peter Sandvik. Foto: Anna Norling

  • Peter Sandvik tar emot på Astar i Västerås. Foto: Anna Norling

  • Abdolaziz Mullaali kom till Sverige från Syrien för tre år sedan. Han gick valideringen i våras och går nu kompletterande kurser. Bor i Fagersta. Foto: Anna Norling

  • Peter Sandvik Foto: Anna Norling

  • Tomas Nilsson Foto: Anna Norling

[sg_popup id=”17″ event=”onload”][/sg_popup]Peter Sandvik och Tomas Nilsson är två av Sveriges 15 eltekniska validerare. De validerar yrkeskunskaperna hos elektriker som kommer till Sverige från andra länder. Därigenom minskas tiden för den som är yrkesman att komma ut på arbetsmarknaden.

– Språket är det svåraste, säger Efrem Werede samtidigt som han visar hur det praktiska momentet i den eltekniska valideringen går till.

I Etiopien arbetade Efrem Werede som elektriker, men det är ett yrke han inte har varit verksam i på många år. Under de sex år som gått sedan Efrem kom till Sverige har han mestadels varit sysslolös, sökt arbeten och utbildningar, men mest suttit av tiden.

LÄS ÄVEN: Högtryck för elteknisk validering

För tre månader sedan gick han den eltekniska valideringen på Astar i Västerås och nu läser han de kompletteringskurser han behöver för att bli certifierad elektriker. Just för Efrem Werede krävdes det inte många kompletteringar, han är en kunnig elektriker.

– Hela idén med valideringen är att kapa ned tiden för den som är yrkesman att komma ut på arbetsmarknaden, säger Peter Sandvik, en av landets 15 eltekniska validerare.

LÄS ÄVEN: Snabbspår för nyanlända elektriker

Tillsammans med en av de andra femton, Tomas Nilsson, håller han i valideringen på Astar i Västerås. Här går förutom de personer som valideras i sin yrkeskunskap även elever som läser elteknisk utbildning via Komvux och Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning.

 

I Etiopien arbetade Efrem Werede som elektriker. Efter sex år i Sverige har han äntligen validerat sina kunskaper från hemlandet. Nu läser han kompletterande kurser för att inom kort kunna arbeta som färdig elektriker. Foto: Anna Norling

Peter Sandvik har varit elteknisk validerare i tre år, Tomas Nilsson är färsk i tjänsten, han har bara hunnit med att vara validerare i ett par månader. För att certifieras som elteknisk validerare krävs att man uppfyller en mängd krav.

Bland annat bör man vara pedagog, ha kännedom om skolsystemen i andra länder – och så klart ha såväl praktisk som teoretisk kunskap om elektrikeryrket.

I dag finns alltså 15 eltekniska validerare i hela landet, men enligt Peter Sandvik och Tomas Nilsson skulle det behövas än fler.

LÄS ÄVEN: Rekordlåg arbetslöshet bland inrikes födda

– Vi är fulltecknade, och vi har en ganska lång väntelista på personer som vill genomgå en validering, förklarar Tomas.

– De senaste åren har det ju kommit många människor till Sverige från andra länder. Många är yrkesmän, men en del har ingen dokumentation med sig, och då krävs det att de validerar sin kunskap, säger Peter.

En validering i elteknik pågår under fyra dagar. Första dagen innebär ett test med 150 frågor. Provet är på svenska, men de som behöver har tillgång till tolk. Därefter sker tre dagars praktiska prov som inkluderar en installationsuppgift. Valideringen avslutas med en djupintervju.

 

Abdolaziz Mullaali kom till Sverige från Syrien för tre år sedan. Han gick valideringen i våras och går nu kompletterande kurser. Bor i Fagersta. Foto: Anna Norling

Men från och med årsskiftet ska valideringsprocessen förändras. Den praktiska delen kommer att bli svårare, samtidigt som den teoretiska delen kommer att bli enklare.

– Det kommer att bli mycket mer felsökning. Anledningen är att man har märkt att säkerhetstänket har varit på tok för dåligt, förklarar Tomas Nilsson.

LÄS ÄVEN: ”Solidaritet och medmänsklig värme är våra främsta vapen”

Kunskaperna hos dem som kommer för validering är blandade. Vissa behöver bara komplettera med två, tre kurser, andra behöver en hel utbildning.

– Vissa blir hitskickade av handläggarna på Arbetsförmedlingen med bakgrund av att de till exempel är elingenjörer. Handläggarna verkar tro att en elingenjör skulle ha jättelätt att bli elektriker, men så är ju inte fallet. De killarna får köra i stort sett hela utbildningen. De har ju matten, men inte handlaget, det praktiska kunnandet, säger Tomas Nilsson.

– De som påstår att de är yrkesmän men inte är det, det ser ju vi direkt, tillägger Peter Sandvik.

 

Peter Sandvik är en av landets 15 validerare. Han håller till på Astar i Västerås. Foto: Anna Norling

De allra flesta som valideras måste komplettera med någon kurs för att bli godkända som elektriker. Det handlar ofta om kurser i svenska elsäkerhetsföreskrifter, eller hur man beter sig i ställverk, specificerat för Sverige.

Validerarna skickar sin dokumentation och sina rekommendationer om var och en som valideras till ECY, elbranschens centrala yrkesnämnd. Sedan är det ECY, som efter att ha tagit ställning till dokumenten från validerarna, utfärdar intygen för var och en som validerats.

LÄS ÄVEN: Elektrikerna mötte utländska elföretag

Varje person som valideras får en individuell utbildningsplan. De kompletterande kurserna kan genomföras över hela landet, men många väljer att komma tillbaka till Västerås och läsa de kurser de behöver här.

Under året har mellan 60-70 personer validerats i elteknik på Astar i Västerås. Fler än så får inte plats.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se