• Mikael Pettersson, är ombudsman på förbundet med ansvar för yrkesutbildningsfrågor. Foto: Leif Göbel

  • – Varje år ringer vi samtliga elevmedlemmar som har avslutat sin utbildning för att stämma av om de fått anställning och då naturligtvis för att försöka få dem att bli medlem på riktigt, säger Daniel Lundin är verksamhetsledare i VK 1 eller El-ettan i dagligt tal. Foto: Leif Göbel

  • Foto: Leif Göbel

Det är bara en liten del av eleverna på elprogrammet som blir elevmedlemmar i Elektrikerförbundet. Ja, det är betydligt färre i dag än när man introducerade möjligheten att vara elevmedlem.

Elevmedlemskapet hos Elektrikerna har funnits i tolv år. Numera är det främst yngre elektriker som är ute och informerar på gymnasiernas El- och energiprogram, främst elteknikinriktningen.
Satsningen på eleverna, med Club Sef och elevmedlemskapet, började som ett projekt 2003. Samarbetet mellan skola och arbetsliv var viktigt och det handlade om att vinna blivande medlemmar för facket. Dåvarande Svenska Arbetsgivareföreningen, Saf, hade i många år satsat målmedvetet på skolorna.

Förbundets centrala representantskap beslutade hösten 2005 att skolinformationen och elevmedlemskapet skulle vara ett permanent inslag i förbundets verksamhet från 1 januari 2006. Då fanns 3 779 elevmedlemmar, tio år senare i april fanns det 2 107 registrerade.
– Totalt går det runt 13 000 elever på program i gymnasiet som leder till yrken inom el och energi. Varje år går det från elteknikprogrammet ut cirka 2 500 elever från årskurs 3. Det är de som måste söka en lärlingsanställning för att efter 1 600 timmar få ut sitt yrkescertifikat. Av de som går ut får närmare 1500 en lärlingsanställning, sex av tio av de som utbildas, säger Mikael Pettersson, ansvarig för yrkesutbildningsfrågor på Elektrikerförbundet.

LÄS ÄVEN:Det är bara ut och trampa dojor i skolorna

Syftet med elevmedlemskapet var att redan i skolan snacka med eleverna om facket, jobbet och arbetslivet. Många fackförbund skulle ge mycket för att ha yrkesprogram som utbildade för deras branscher. Det ger en naturlig möjlighet att skapa kontakt med blivande medlemmar.
Ambitionen var att genomföra en träff i årskurs ett och en i årskurs två innan det gick ut. Sedan skulle avdelningarna (då) följa upp eleverna på hösten och kolla hur det gått för dem. På så sätt skulle man kunna fånga in nya medlemmar som fått en lärlingsanställning inom förbundets avtalsområden.

För ändamålet bildade man en klubb som kallades Club Sef som hade medlemstidning och eleverna fick olika nyttoprylar typ keps och en ryggsäck i årskurs tre. Det lanserades stort vid en elfackmässa i Göteborg, där över 2 000 unga besökte förbundets monter. Tanken med elevmedlemskapet var att tidigt lära eleverna att det fanns fack och arbetsgivare och att yrkesaktiva elektriker i skolan skulle kunna berätta om hur det såg ut därute i arbetslivet.
Elektrikerförbundet engagerar sig utöver skolinformationen och elevmedlemskapet sig också i ETG-skolorna. Det är ett sätt att bedriva elteknikutbildning som branschens parter står bakom. Det som började på Elbranschens tekniska Gymnasium i Nyköping är nu en modell som närmare 30 skolor runt om i landet tillämpar.

– Målet är att på sikt nå 1 200 elever. Syftet är främst att inspirera fler till en branschanpassad utbildning som gör eleverna mer anställningsbara när de är klara. Idag får åtta av tio som går ut från ETG-skolor jobb inom yrket, säger Mikael.
El-Ettan prioriterar skolinformation. Det har också gett resultat. VK 1 hade 3 152 ordinarie medlemmar i slutet av april och 839 elevmedlemmar (31 maj 2016), Jämfört med en del andra verksamhetskretsar har man lyckats ganska bra att organisera elevmedlemmar.

Så här säger Daniel Lundin, verksamhetsledare, i El-Ettan.
– Våra tankar kring skolinformation är först och främst att det är otroligt viktigt. Det är ju här vi träffar morgondagens elektriker. Som skolan är utformad idag så får inte eleverna särskilt mycket kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar ur ett fackligt perspektiv, därför är det så viktigt att vi kommer till skolorna och håller information. Vår tanke är att ungdomar pratar bäst med ungdomar så vi jobbar hårt med att hitta unga som är villiga att gå ut i skolorna för att prata med eleverna.

Fyller elevmedlemskapet en lika viktig funktion i dag?
– När vi är i skolan så ser vi elevmedlemskapet som ett jättebra verktyg för att inte tappa kontakten med ungdomarna, vi ser till att de får löpande information från facket genom medlemstidningen och det ger oss också möjlighet att kontakta dem när de sen har gått ut gymnasiet. Vi har gjort detta under ett antal år nu och vi är övertygade om att det är en bidragande orsak till att vi har lyckats hålla plussiffror i medlemsstatistiken, säger Daniel.

 

Leif Göbel

 

 

Fakta: El- och energiprogrammet

Totalt gick det läsåret 2015/16 närmare 170 000 elever på gymnasieskolans alla program. Av dem läste 56 100 yrkesförberedande och 87 000 högskoleförberedande. Övriga gick i olika introduktionsprogram.

På El- och energiprogrammet gick totalt 13 900 elever. 500 var tjejer och 13 400 killar. I åk 1 var elevantalet 4 800, åk 2 – 4 600 och i åk 3 var det 4 500. Enligt Skolverket får ungefär hälften jobb efter genomgången utbildning. Tjejerna i lite högre utsträckning.
Källa: Skolverket, 2016