Fredrik gör jobbet så roboten gör jobbet
Allt fler robotar tar över de repetitiva industrijobben. Men en robotinstallation är allt annat än monoton för elektrikern.
– Ingen maskin är den andra lik, det är alltid en verklighet att förhålla sig till.
Nyinstallation av industrirobotar ökar vilket ger jobb till elbranschen. Att installera en robot inom industrin handlar om kreativa lösningar för ingen är den andra lik, menar Fredrik Holmström, elektriker på Vetlanda Elteknik.
Det vet Fredrik Holmström, elektriker på Vetlanda Elteknik, som de sista tio åren i huvudsak installerat och gjort elen till industrirobotar som är en bransch som nu växer 5-10 procent årligen.
Det innebär en lika växande del av elarbeten och en nisch som blir allt större.
Vi är i en verkstadsindustri med produktion av svetsade produkter och här installerade han den första roboten 2011. Vid årets slut ska det stå färdigt 49 olika robotar med tillhörande maskiner, så kallade celler, enligt plan.
Det har hänt att personal glömt trappstegar inne i robotcellen vilket ställt till problem. Fredrik Holmström kompletterar med en kontrollgivare som ska känna av om något står i vägen.
Johan Marko från Robotteknik Automation kör roboten i slow motion. När han är nöjd sparas rörelsen ned som en del i programmeringen.
Huvudman är Robotteknik Automation AB som står för själva roboten, dess programmering och maskindelarna som behövs för arbetsflödet. Fredrik Holmströms jobb är att få det att fungera ihop.
– Ja, vi ansvarar för all ihopkoppling runtikring roboten. Det börjar med ett stålskelett och en mekanisk ritning hur det ska fungera. Sedan ritar jag och syr ihop det.
– Det finns ju inga standarder i funktion, det kan variera. Däremot finns det regler för säkerhetssidan och där får vi en besiktning av tredje part och det känns rätt bra, säger Fredrik Holmström.
Han bygger själv skåpet och programmerar PLC:n som styr det hela, varje projekt är en helhetslösning som skapas från noll. Imponerande.
– Tja, man har väl lärt sig successivt. Jag har gjort sådana här projekt sedan 2006, och nu när vi gjort ett antal så kan man ibland återanvända scheman och ha som utgångspunkt, säger Fredrik Holmström när vi kliver in i den kapmaskin som just håller på att köras i gång.
För kommunikationen från PLC:n till maskinens olika delar och givare använder han profibus som är vanlig inom industriell automation.
Varje maskindel har en nod som tar emot informationen. En ganska traditionell maskininstallation med skillnaden att i centrum står en robot som ska matas med material. För att flödet ska fungera har just den här kapcellen totalt cirka 400 givare och runt 100 luftventiler, en ganska liten maskin.
– Men allt ska få plats och inget får ju krocka när roboten rör sig. Man får lösa det helt enkelt.
Arbetet för Fredrik Holmström uppskattar han till 50-50 tidsmässigt mellan installationsbiten kontra ritning/ PLC-programmeringsbiten. Och jobbet är rätt kul även om det ställer en del krav.
– Det är väl inte precis ett 7-4 jobb. Vid drifttagning blir det rätt intensivt arbete. Det är ju också ett visst kundansvar om något krånglar och maskinen stannar. Man har ju inte jour jämt, men… På en färdig maskin går det ju göra en del hemifrån via datorn.
Industrirobotar
- Ordet robot myntades 1921 av den tjeckiske författaren Karel Capek. Det tjeckiska ordet robota betyder ungefär påtvingat arbete.
- Den första industriroboten ritades 1954 av George Devol som sedan grundade Unimation Inc, världens första robotföretag. Deras första robot levererades till General Motors 1961-62.
- Det stora genombrottet för industriroboten anses vara när GM 1964 beställde ytterligare 66 st Unimaterobotar.
- Första industriroboten i svensk fabrik installerades 1967, fabriken ägdes av Gränges Weda.
- 1973 fanns runt 3000 aktiva industrirobotar i världen.
- 1974 lanserar dåvarande ASEA sin första robot IRB 6. Då världens första helelektriska och mikroprocesstyrda maskin.
- Cirka 40 procent av dagens robotar går till bilindustrin.
Källa: Nationalencyklopedin, framtidatillvaxt.se
