Vi vet hur medialogiken fungerar och den kan vi inte påverka. Däremot bör det finnas motvikter till det sensationella och oväntade, så att händelser inte blir sanningar och omskrivningar av verkligheten i människors medvetande.

Exempelvis kan skolorna bli bättre på att lära eleverna att söka objektiv och faktabaserad information. Den offentliga sektorn kan bli bättre på att redovisa sin verksamhet, så att man exempelvis kan se hur många operationer som genomförs och så vidare.

Det pågår ett krig om människans amygdala, den del av hjärnan som styr hormonflödet i samband med faror. Dess funktion är att förbereda kroppen för strid och flykt.

Självfallet fyller amygdalan en otroligt viktig funktion i kroppens signalsystem, men den kan även påverkas oss negativt, då det inte bara är fysiska faror som sätter igång våra försvarsmekanismer via amygdalan.

Även emotionella upplevelser påverkar amygdalan, det kan handla om vad man ser eller hör. Exempelvis nyheter som skildrar våldsamma och farliga händelser, triggar igång amygdalan och skapar reaktioner hos människan som inte först och främst är fysiska, utan snarare tankemässiga.

Reaktioner på händelser eller samhällsfenomen, kan ofta vara triggade genom amygdalan, eftersom människor upplever att det finns en växande fara och otrygghet i samhället.

Reaktionerna syns ofta på nätet, framförallt i sociala medier, men även i samtal människor emellan kan man höra rädslan och oron över samhällsutvecklingen. Nyhetsmedian skildrar det spektakulära och det oväntade, det som alltid sker eller funkar som det ska får sällan eller aldrig någon medial uppmärksamhet. Skjutningar, våldsdåd, olyckor och andra händelser får oftast stor uppmärksamhet samtidigt förstärks dessa ännu mer genom sociala medier.

Människor sprider dessa nyheter som en löpeld och de kryddas med kommentarer som exempelvis vart är samhället på väg eller vart tog det trygga Sverige vägen.

När man läser dessa nyheter påverkas hjärnan känslomässigt och vårt signalsystem förbereder oss för försvar via amygdalan, det rationella tänkandet får stå tillbaka och vi reagerar mer instinktivt. Jag har uppmärksammat detta flera gånger i samband med facebookuppdateringar och delningar av olika dramatiska nyhetsinslag. Kommentarerna till dessa inlägg vittnar om hur vi tänker, när vi exponeras för obehagliga händelser.

Demoniseringen av samhället, som triggas i dessa sammanhang, men även underblåses av politiska partier, gör att vi för en debatt i samhället på felaktiga grunder och som saknar substans i verkligheten.

Detta gäller framförallt brottslighet, men även en mängd andra samhällsfenomen som exempelvis vården, skolan och omsorgen och migration, där det också skapas en schabloniserade och känslomässig bild av brister, vanvård och dåligt resultat.

Självklart förekommer det utmaningar och felaktigheter, konstigt vore väl annat, men med den känslomässiga demoniseringen skapas en felaktig bild, som leder till bristande förtroende för samhället och en emotionell bild av att samhället håller på och rasa ihop.

Hans Andersson