• Ballonger på ett av många inomhusköpcentra i Helsingfors. Nej någon feststämning väntar inte de finländska löntagarna som får mindre kvar i plånboken. De fattigaste får stå i brödköer. Foto: Leif Gobel

  • Foto: Leif Gobel

  • Det är inte bara det finska riksdagshuset som renoveras – hela ekonomin genomgår en omstöpning. Foto: Leif Gobel

  • Martti Alakoski är finska Elektrikernas ordförande sedan 2014. Foto: Leif Gobel

  • Foto: Leif Gobel

  • Martti Alakoski skrattar trots allvaret. Finska sisun gör att varken elektrikerna eller andra förbund ger upp i första taget. Foto: Leif Gobel

  • Arbete med signal- och belysningsskåp samt stenläggning i Helsingfors. De antifackliga tvångslagarna river upp förmåner som de finska löntagarna via förhandlingar kämpat sig till sedan 1940-talet. Ilskan är stor i löntagarleden. Foto:

Finland är sedan flera år i en djup ekonomisk kris. Arbetslöshet och skuldsättning ökar snabbare än i något annat EU-land. Statsskulden ökar med en miljon euro i timmen – över 9 miljoner kronor – dag som natt, helg som vardag. Det har den gjort sedan 2008, då problemen började.

 

 

Landet har en befolkning på 5,5 miljoner som ökar sakta, man får allt fler äldre och antalet personer i arbetsför ålder minskar. Höger- centerregeringens recept drabbar löntagarna ensidigt medan företagen gynnas.

 

 

Martti Alakoski är sedan 2004 ordförande för Sähköalojen Ammattiliitto r.y.– det finländska elektrikerförbundet. Vi träffar honom på Helsingforskontoret, direkt från ett allvarsamt styrelsemöte med finska LO. Förbundskontoret ligger inte i huvudstaden utan i Tammerfors. Nästa år på hösten har förbundet kongress och då avgår Martti med pensionsåldern inne. Men med en arbetslöshet på 10 procent bland medlemmarna och en stenhård antifacklig politik från höger-centerregeringen blir det inte ett lugnt sista år.
– Våra avtal går ut hösten 2016. Fortsätter den här politiken kanske jag avslutar mitt ordförandeskap i en generalstrejk. Facket har visat sina tänder förr när politiker velat försämra arbetstidsförkortning och höja pensionsåldern, säger Martti.
Av 600 000 arbetssökande i september fick endast 5 400 ett jobb enligt a-kassornas samorganisation. Ekonomer på Nordea har sagt att Finland kommande två år kan vänta sig en ekonomisk förlamning som är svår att råda bot på. Regeringen söker genomdriva ett starkt ifrågasatt sparpaket för att öka konkurrenskraften på den globala marknaden. Det innehåller som en stor post förslag på att minska de centrala kollektivavtalens ställning på arbetsplatserna via urgröpning av arbetsrätten.
– Det gick först dåligt för industrin, sedan energisektorn och till slut byggbranschen. Men i våras hade vi 11 procent arbetslösa elektriker, något lite bättre nu, säger Martti.

 

 

Höger-centerregeringen har en ideologisk mission att använda den ekonomiska krisen för att bryta fackets makt. Man för en nyliberal ekonomisk politik och möter hårt motstånd och protester från fackföreningsrörelsen, både arbetare och tjänstemän. Statsminister Juha Sipiläs regering planerar att stifta tvångslagar i arbetslivet. Finska LO:s (FCC) jurist Anu-Tuija Lehto förklarar detta.
– Med tvångslag avser man i det här fallet att arbets- och tjänstekollektivavtalen inte kan innehålla bestämmelser som är bättre för arbetstagaren än vad som föreskrivs i den lag som riksdagen stiftar. Om riksdagen till exempel skulle stifta en lag om att sjukledigheten alltid ska innehålla en karensdag utan lön och sänkt lön för de övriga sjukdagarna, så kan inte arbetstagar- och arbetsgivarförbundet komma överens om andra villkor. Då har alltså alla enligt kollektivavtalet en karensdag och sänkt lön.
– Det här är unikt. Vi har aldrig haft denna typ av lagstiftning. Enligt FFC:s jurister strider det mot EU:s lagstiftning, säger Martti Alakoski.
Vissa anser att den lagstiftning som planeras strider mot den grundlagen och de internationella avtal som Finland har förbundit sig följa. Enligt Internationella arbetsorganisationens (ILO) avtal måste löntagarna till ha rätt att fritt teckna kollektivavtal. Motsvarande bestämmelser finns i Europeiska sociala stadgan och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

 

Som om denna inte var nog beslutade regeringen nyligen att den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen i fortsättningen betalas ut under en period som är 100 dagar kortare än vad den är i dag. Tiden förkortas från 500 till 400 dagar och förändringen ska träda i kraft år 2017. För personer som är över 58 år gamla är antalet dagar fortfarande 500. Ändringen ska träda i kraft 2017.
Enligt finska LO har regeringen sagt att en tvångslag inte förhindrar lokala avtal på arbetsplatsen. Arbetsgivaren och arbetstagaren kunde alltså på arbetsplatsen avtala om villkor som är bättre än i tvångslagen. Regeringen vill också att lokala avtal ska kunna slutas av företag som inte är organiserade i en arbetsgivareorganisation.
Enligt finska LO är största delen av arbetstagarna i en sådan ställning att de inte har några möjligheter att själv avtala om bättre arbetsvillkor på arbetsplatsen. Det här löftet saknar alltså betydelse i praktiken. Det är kollektivavtalet, inte lokala avtal, som skyddar arbetstagaren.

 

 

Regeringen har backat om sitt förslag på nedskärningarna i övertids- och söndagsersättningarna.
– Istället vill de skära en tredjedel av semesterpengarna som för de flesta är en trettonde månadslön. Semesterpengarna är avtalsförhandlade och alla löntagare har inte den förmånen. För att man ska kunna skära måste man först lagstifta om att förmånen ska gälla alla. Till övriga delar gäller regeringens nedskärningspaket fortsättningsvis: Trettondag och Kristi himmelfärdsdag blir obetald ledighet, årssemestern begränsas till högst sex veckor och ersättningen för sjukfrånvaro begränsas så att den första dagen karensbeläggs och lönen under de följande åtta dagarna sänks med 20 procent, berättar Martti Alakoski.

 

Leif Göbel

 

 

FAKTA: Sähköalojen Ammattiliitto r.y.Finska Elektrikerförbundet

Förbundet har 36 000 medlemmar varav 20 000 är aktiva yrkesarbetande. De andra är studerande och pensionärer. De flesta elektrikerna – ca 10 000 – arbetar i byggbranschen, därefter kommer energi, tele, IT och sedan industrin. Metall, Pappers och petrokemin har också elektriker. Det märks ute i staden. I Stockholm märker man mycket mer av nybyggen och byggnadsställningar än i Helsingfors där en tiondel av befolkningen på 5,5 miljoner bor.

Som en följd av krisen och arbetslösheten måste Elektrikerna nu höja medlemsavgiften vid årsskiftet från 1,4 till 1,45 procent av bruttolönen. Det är för att klara a-kassan. Förbundets och a-kassans ekonomi är separerade och a-kassan har en egen styrelse.