• – Jag gillar hissar, och den tekniska utvecklingen de representerar, säger Enrique Francisco Vásquez, som är hissmontör på Otis Mexico. Etter 17 år i yrket trivs hanfortfarande bra.Foto: Marco Aquilar Foto: Photographer: Marco Aguilar

  • Vásquez har ensam har ansvaret för att 80 hissar fungerar som de ska. Till detta kommer moderniseringar och nyinstallationer. Foto: Photographer: Marco Aguilar

  • – Jag ser alltid till att hisskablarna är intakta. De gås igenom regelbundet, men min erfarenhet är att de har lång hållbarhet, säger Vásquez Foto: Photographer: Marco Aguilar

  • – Skannern är ett bra hjälpmedel. Den säger oss inte exakt vad som är fel, men det ger en idé, förklarar Vásquez. Foto: Photographer: Marco Aguilar

  • Den gängse bland hissföretagen i Mexico är underhåll av hissar en gång i månaden, när kunderna betalar för den. Här kontrollerar Vásquez att det elektriska systemet är som det ska. Foto: Photographer: Marco Aguilar

Hissarna är på väg upp i Mexiko, och hissmontörerna har mer än nog att göra.
Många hissmontörer jobbar ensamma och bara några har en fackförening att stötta sig på.
– Jag har ensam ansvaret för åttio hissar, berättar hissmontören Enrique Francisco Vásquez.
Han arbetar åt Otis Mexiko, som är det största hissföretaget i landet. Vásquez är företagets representant i staden Oaxaca i södra Mexiko.
Otis har funnits i Mexiko sedan 1899 och har i dag 380 hissmontörer anställda.
De senaste åren har dock världens största hissföretag fått stor konkurrens i Mexiko av både internationella och nationella hissföretag.
– Det är inte utan orsak, då marknaden i Mexiko är bra. Stora befolkningskoncentrationer och många turistorter gör det möjligt att bygga på höjden, vare sig det är flerbostadshus, kontorsbyggnader, köpcentra eller hotell, och då stiger behovet av hissar, säger marknadsdirektören i Kone Mexiko, Martín Arian Guzmán.
Av de många hissföretagen som finns i Mexiko i dag är det bara på Otis som det finns en egen fackförening.
– Det finns en allmän fackförening, men de organiserar bara en liten del av arbetarna. säger Carlos Ávila de la Rosa, som är facklig ledare inom Sindicato Nacional de Trabajadores de Elevadores Otis, SNTEO, facket inom mexikanska Otis.
På Otis är dock alla hissinstallatörer fackligt organiserade.
– Som fackförening har vi existerat i över 60 år, säger Ávila de la Rosa.
De har ett kollektivavtal som förhandlas vartannat år och årliga löneförhandlingar. Han förklarar att lönen till en fackligt organiserad hissmontör är tio procent högre än för den som inte är fackligt organiserad. Genomsnittslönen ligger på 10 000 pesos i månaden, vilket är omkring 5 400 svenska kronor.
– Dessutom kan vi fackligt organiserade njuta av bättre stöd när det gäller sjukförsäkring, semesterdagar och pensioner, fortsätter Ávila de la Rosa.
Han menar dock att fackföreningsrörelsen i allmänhet går igenom en svår period i Mexiko.
– En orsak är de anställda själva som inte är intresserade av att engagera sig i den här typen av frågor. De har blivit mer apatiska och därför är den fackliga bildningen en viktig fråga för oss.
En annan anledning är de federala lagreformer som Mexiko upplever dessa dagar.
– Politikerna vill utrota oss. Därför är det viktigt att vi står enade och inte tillåta att detta sker, hävdar Ávila de la Rosa.
Hissmontören Vásquez medger att det är bra att ha facket bakom sig.
– Speciellt om det uppstår en konflikt med företaget, säger han.
Men annars är hans fokus på det dagliga arbetet.
– Jag har två eller tre underhållsuppdrag inplanerade varje dag, säger han.
– Dessutom går det lite tid till saker som dyker upp, nyinstallationer, modernisering och kundkontakt.
Som hissmontör har han liksom flera av sina mexikanska kollegor elektrisk ingenjörsutbildning. Kravet på hissinstallatörer är vad som kallas en teknisk utbildning som elektriker eller i elektronik. Till skillnad från den elektriska ingenjörsutbildning, är detta kurser på gymnasienivå som erbjuds vid specialiserade yrkesskolor eller på gymnasieskolor med yrkesutbildning eller teknisk inriktning.
– En stor del av hissmontörer i Mexiko är därmed elektriker, säger Guzmán Kone Mexiko, utan att marknadsdirektör på Kone kan uttala sig om exakt hur stor andel det är.
Vad som är ett faktum är att hissbranschen är en växande arbetsmarknad för mexikanska elektriker.
Hissmontören Enrique Francisco Vásquez hamnade för sin del i branschen av en slump.
– Och jag har aldrig ångrat det en enda dag, säger han.
Först var han lärling i ett annat företag. Nu har han sjutton års erfarenhet som hissmontör, den sista nio av dem i Otis.
– Utmaningen för oss är att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Jag jobbar på fem olika typer av hissar och inom dessa finns flera modeller, säger Vásquez.
Hissen han utför underhåll på när vi möts är av typen Gen2.
På både Otis och Kone är det obligatoriskt att hissmontörerna skickas på kurs minst en gång om året.
– Det är företaget som har ansvaret för att vidareutbilda hissmontörerna, säger Ávila de la Rosa, men vi i fackföreningen försäkrar oss om att kurserna genomförs.
I synnerhet betonas säkerhet för arbetarna vid utbildningen.
– Säkerheten är A och O. Varje månad kontrolleras hissmontörerna för att säkerställa att de följer säkerhetsföreskrifterna, säger Martín Arian Guzmán på Kone Mexiko.
Hissmontören Vásquez blir också kontrollerad av inspektörer som kommer oanmäld en gång i månaden.
– Det är bra att vi övervakas, säger han, men viktigast är att göra ett bra jobb som gör vår egen vardag säker liksom användning av hissarna.
– För varje dag jag är ensam, och vem som ska ta hand om det om jag inte gör det själv.

Översatt från norska av Per Eklund