Det var en gång en stad bortom bergen. Under broar och bråten levde det varelser som ingen jäkel orkade se. Där levde de utan varken tak över huvudet eller mat för dagen. De blev bespottade och hånade av andra. Vissa hade börjat prata om att lagen skulle göra det olagligt att leva på allmosor. De beskylldes för vara både tjuvar och banditer, lata och arbetsskygga samt att detta liv var något de själva valt och att de förmodligen levde i överflöd på allt de fick in under dagen samt allt de stal under natten.

I en annan del av staden fanns det ett hus med 800 rum. Där bodde knappt en levande själ. Invånarna i huset kunde gå i timmar utan att behöva trängas med andra. På faten dinglade det av feta korvar, rullader, gäddqueneller och byttorna var fyllda av feta såser med exotiska kryddor. Men till denna flärd och lyx fick bara några få och utvalda komma in.

De som hade allt och lite till.

Blev du sjuk i denna stad och befann dig lite ovanför de under broarna kunde du få bli sittande i timmar i väntrum med andra sjuka och skadade. Där fanns det inga förmildrande omständigheter. Undersköterskorna sprang benen av sig för att hjälpa till men det hade de föga för. Gravida kvinnor bussades runt mellan sjukhusen för att få en plats att föda på. Väntrummen ägdes av människor vars enda intresse var att berika de redan överberikade.

I en annan del av staden väntade det andra sjuka i salar utan trängsel. Där kunde de som hade förmåga, betala en slant för att få slippa trängas med andra. Där var det inte frågan om plats eller tid när dessa blivande mödrar kom in.

På marknaderna i staden såldes det diamanter stora som spelkulor, skor broderade med guldtråd och dekorerade med ädelstenar. På arbetets marknad hade tjänsterna börjat reas ut, inte till de med kunskap och erfarenhet utan till de som begärde minst. Gemensamma löften och ingångna överenskommelser började bli ett minne blott.

I mörkret fanns det marknader där människor köpte varandra. Barn och kvinnor såldes ut för att stilla andras lustar. Allt kunde köpas av de med kapital. Mammon var allt man dyrkade.

Girigheten visste inga gränser. Att sko sig själv var religion. Om det krävdes några knäckta ägg på vägen så var det inget de drog sig för. Den enes bröd, den andres död var vardag.

Hyenorna hade börjat skrika ut sina beskyllningar om att det var de med sneda näsors fel. De proklamerade att de krullhåriga kom hit och stal bokstavligen maten ur din hand. De hade börjat dela upp människor i vi och dem. De såg inte att hotet kom inifrån.

Staden jag beskriver är din och min kära vän. Staden är Stockholm nådens år 2014. Är detta ditt dröm samhälle? Är detta det samhälle du drömmer om att dina barn ska få växa upp i? Vem är det som tjänar på ett splittrat samhälle? Vem är det som tjänar på att vi delas upp i ett ”vi och dom” tänk? Är det detta du vill lära dina barn? Ska inte varje unge få samma chans till ett lyckligt liv? Solidaritet, värme, kärlek, gemenskap och tillsammans är bättre värdeord i mitt huvud.

Det är dags att bestämma sig nu. Vilket samhälle vill du lämna efter dig till dina barn? De som har i överflöd måste betala mer. Gemensam välfärd genom livet skapar ett tryggare och lyckligare liv för alla. I år har du chansen att avgöra framtiden för dina barn. Ta den kära vän. Låt din röst göra skillnad. Gör skillnad nu. Det ska jag göra.

Nille Thorsell

Medlem i Svenska elektrikerförbundet