Glada och färdiga elektriker
Nöjda och glada elever vid Rekarnegymnasiet i Eskilstuna. Alla som valt att göra yrkesprov blev godkända och går nu ut som förstaårs-elektriker. FOTO: PER EKLUND
Ett gäng nöjda elever på Rekarnegymnasiet i Eskilstuna. Majoriteten av eleverna går nu ut direkt som förstaårselektriker
utan lärlingstid på skolan som är ETG-partner. Elektrikern mötte elever och lärare när det sista yrkesprovet skulle kontrolleras.
Sen tre år tillhör elutbildningen på Rekarneskolan till ETG-skolorna. Det viktigaste skillnaden mot andra elutbildningar är att på en skola som är ETG-partner har eleverna möjlighet att slippa de 1 600 timmarna lärlingstid som följer på utbildningen.
I år är det de första ETG-studenterna ute i landet tar snart på sig sina mössor.
Tidigare har det bara varit vid ”huvudskolan” i Nyköping som eleverna kunna göra yrkesprov i stället för lärlingstid.
I Eskilstuna har trycket på elutbildningen i stan varit stor.
– Vi hade 54 sökande på 24 platser i fjol, berättar Roger Hiding, en av fyra av yrkeslärarna.
På Rekarneskolan har man kört yrkesprovet i tre ”heat”. Fem/sex i vardera. När eleverna har genomfört yrkesprovet som består av ett arbete under tre arbetsdagar, så kommer det yrkesfolk från branschen för att godkänna eleverna.
På Rekarneskolan har alla 17 elever som gjort yrkesprovet blivit godkända.
Men alla har inte gjort provet. Sju av eleverna valde i stället att gå den traditionella vägen med ett års lärlingstid.
De som nu är godkända på yrkesprover, går nu ut som förstaårs-elektriker. Om de får jobb. Det är få i dag somhar ett jobb klart.
– För femår sedan var 95 procent klara med jobb innan studenten. Nu kanske det är hälften, säger läraren Stefan Hallberg.
24 elevplatser kan kanske vara för många?
– Det är ekonomin som styr, konstaterar lärarna.
Någon räcker upp handen när jag frågar om de har jobb. Men det är flera som har kontakter och hoppas kunna komma in i jobb när skolan är slut.
Oftast är det en arbetsplats de praktiserat på. 600 timmars praktik ska eleverna ha gjort för att bli godkända.
Men det finns några elever som missat ett par veckors praktik, bland annat på grund av att företaget som haft praktikplats inte har kunnat ta emot elever fulla tiden.
– Det är inga riktiga klara linjer.
ESY ska hantera eventuella avvikelser, säger man. Men jag får inga svar på frågan om de som inte har full praktik, säger Roger Hiding.
Under fikapausen kommer frågan om praktikplatser upp i en diskussion mellan lärare, rektor och branschfolket.
Det kan vara tufft att hitta praktikplatser till alla. Lärarna ser det som viktigt att de är lärarna som fixar praktiken och inte eleverna. Det blir mer
rättvist då. Någon tycker att fler företag kunde ställa upp.
– Det är ju branschens framtid, säger en.
Men vid kaffebordet i mötet mellan branschen, lärare och rektor, så kommer flera olika förslag hur man ska lösa det.
– Gå till de stora byggföretagen, som vet vilka som får entreprenaden på de stora byggena, säger en med kontakter.
Roger Hiding kan förstå att enskilda elektriker säger nej till att ta ansvar för praktikanter.
– Jag förstår elektriker som de säger nej. Speciellt om de jobbar på ackord, säger Roger.
Som yrkeslärare tycker han att kärnämnena är lika viktiga som yrkesdelen.
– Det är otroligt viktigt att de kan uttrycka sig i tal och skrift. Vid möte med kunder eller vid förhandlingar
är det viktigt med ett korrekt språk. Det ger respekt, säger Roger.
Fem Eskilstunaföretag har ställt upp för att kontrollera elevernas yrkesprov.
Det är Kurt Görans el AB, Eskilstuna energi och miljö, Imtech AB, Torshälla elservice AB och Bravida el AB.
– Vi är mycket tacksamma att företag ställer upp på praktikplatser och som bedömare vid yrkesproven, säger Roger Hiding.
Per Eklund
