– Alla faktorerna har gjort att de tvingas ändra riktning och ta med de social villkoret. Det är en nödvändighet för EU att överleva. Politiken har inte svängt, de är tvingade att ändra färdriktning.

Det säger Åsa Törnlund, facklig samordnare gentemot EU i Bryssel.

Den 25 maj är det EU-val. Vi ska välja representanter till EU-parlamentets 766 platser. De svenska partierna har 20 platser att fördela.

Röstdeltagandet i valet har hittills varit lågt, i det senaste valet 2009 var det 45 procent av svenskarna som röstade. Det är inte helt lätt att förstå sig på EU-frågorna. Men de är oerhört viktiga för vår vardag.

– Man har räknat med att 60-80 procent av EU-lagstiftningen påverkar kommuner och landsting, säger Åsa Törnlund.

Hon är en av flera svenska fackliga lobbyister i Bryssel. Hon representerar Elektrikerna, Målarna, Byggnads, Seko, GS och Unionen.

I Bryssel kan man tala om tusentals lobbyister, som har möjlighet att påverka EU-parlamentarikerna och deras beslut. Vita huset i USA har bara dom 2000 lobbyister knutna till EU. ”Officiella” lobbyister har möjlighet till insyn i arbetet och möjlighet att lägga förslag till politikerna.

Åsa Törnlund tycker det är bra att de svenska facken har förstått betydelsen av att ha personer som på nära håll följer och påverkar EU-parlamentet.

– De nordiska facken har en bra representation jämfört med facken i andra länder.

Hon konstaterar dock att lobbyarbetet styrs av pengar. Ibland finns det hur mycket resurser som helst hos näringslivet.

Samtidigt ser hon öppenheten i EU-parlamentet. Åsa Törnlund beskriver hur lagförslagen arbetas fram och därefter hamnar bland lobbyister. Och då börjar alla sudda i texterna.

De svenska fackföreningarna anordnar ofta möten med EU-parlamentarikerna.

– Socialdemokraterna, vänstern och folkpartiet är rätt duktiga på att dyka upp. Mer och mer riktar vi in oss på socialdemokraterna och vänstern och ibland de gröna.

Under senare tid har flera beslut på EU-nivå gått i positiv riktning, enligt facken. Åsa Törnlund, menar att man från majoriteten, som är borgerlig har tvingats ta upp de sociala frågorna på agendan.

Till exempel har man i det så kallade genomförandedirektivet till stationeringsdirektivet, lagt in regler om ansvar för huvudentreprenörer, som tagits emot positivt av facken.

Men inte ens i de fackliga samordningen är det helt lätt att komma överens. Nationella avtal och lagar stökar till samarbetet mellan facken, både på nordisk nivå och på europeisk nivå.

Ett beslut som kritiserats är frågan förenklade regler om arbetsmiljö i mindre och medelstora företag. Förenklingar är bra tycker facken, men problemet har varit att gränsen är lagd till 250 anställda.

– Det är förödande. Facken vill att det ska vara enkelt, så länge det inte går ut över arbetsmiljön. När man vill undanta att arbetsmiljön är för svårt är det små och medelstora företag under 250 som ska undantas. I Sverige är 90 procent av företagen under 250 anställda.

Åsa Törnlund anser att det varit en åtstramningspolitik från EU som slagit hårdast mot kvinnor.

Jag hoppas på ett rödare parlament. Det är bara socialdemokraterna och vänstern som burit de fackliga frågorna. Borgarna har röstat rätt ibland, men de har aldrig medvetet hjälpt oss.

Per Eklund

Helena Forsberg

 

 

Partigrupperingar och svenska partier

EPP 274 (moderaterna, kristdemokraterna)

ECR 57

S&D 194 (socialdemokraterna)

Gue/NGL 35 (vänsterpartiet)

Alde 85 (folkpartiet, centerpartiet)

EFD 31

G/EFA 58 (miljöpartiet, piratpartiet)

NI 32

Röstresultat förra valet. Procent och antal ledamöter från Sverige.

M 18.83 – 4

C 5,47 – 1

Fp 13,58 – 3

Kd 4,68 – 1

S 24,41 – 6

V 5,66 – 1

MP 11,02 – 2

Junilistan 3,55

SD 3,27

Piratpartiet 7,13 – 2

FI 2,22