Malmö tar nya steg från Fiffelsverige
Undanhållande av skatt rör sig om drygt 130 miljarder om året enligt Skatteverket. Det motsvarar vad staten i budget lägger på t ex hälsovård, sjukvård, social omsorg, studiestöd och kommunikationer.
Av skattebortfallet utgör svartarbete över 60 miljarder men omfattningen är troligen större. Många menar att Reinfeldts regeringar har lett till en ökad utsträckning av Fiffel-Sverige. Svenskt Näringsliv, som bör värna de seriösa företagen, ojar sig mer över krav på kollektivavtal vid upphandling än ekobrottslingar.
Malmös kommunalråd för arbetsmarknad Andreas Schönström (S) initierade projektet ”Vita jobb” för drygt ett år sedan. Då hade de borgerliga i Stockholm begravt ett motsvarande. I en försöksverksamhet inom Malmös upphandling (totalt 5 000 miljoner om året) skulle det tas sociala hänsyn och ställas krav på kollektivavtalsliknande villkor.
Sociala villkor innebar att företag som vann upphandlingar skulle sysselsätta långtidssjukskrivna hos jobb-Malmö avseende praktik eller anställning i minst sex månader i en omfattning som motsvarar fem procent av lönesumman vid upphandling över 2,3 miljoner kronor. Facket skulle, utan ersättning, för kommunens räkning kontrollera att de företag som upphandlades var seriösa enligt branschens normer. Svenskt Näringsliv fick erbjudandet att arbetsgivarna skulle få göra samma, men var inte intresserade.
I Malmö fick man en politisk majoritet (reservation från moderater och folkpartister) för att genomföra projektet vars utvärdering och rekommendationer kommunstyrelsen nu ska behandla. Näringslivets organisationer var ljumma. En del byråkrater och borgerliga oroliga och motsträviga.
Förslaget som kommunstyrelsen behandlade 16 december innebär att Malmö kommun med vissa mindre undantag generellt tillämpar ”Vita jobb”-modellen i sin upphandling. Kanske inspirerade man också LO och Socialdemokraterna att ta det gemensamma manifestet om ordningsregler på svensk arbetsmarknad förra året (se faktaruta).
– Vi noterar en attitydförändring från upphandlarna. De kände sig lite hotade och rädda för tuff arbetsbelastning. Nu tror jag de tycker det är bra att ”Vita jobb” kommit upp på den politiska dagordningen och att vi diskuterar kvalitet, inte bara pris. Vi vill nu stärka upphandlingskompetensen bl a när det gäller att ställa sociala villkor, säger Schönström.
Statliga Konkurrensverket är den formalistiska bromsklossen i upphandlingssammanhang. Man kan misstänka att de ”lyssnat noga” till regeringens nyliberala syn. Det har inom upphandling varit en rusning mot kostnadsbotten. Billigast är bäst. Nu ställs oftare mer sofistikerade krav på hur skattepengar används. Man vill att det ska ge jobb åt långtidsarbetslösa, att unga får lärlingsanställningar, att det finns praktikplatser. Därutöver är det vanligare att ställa miljökrav. Olika varianter har prövats ute i Europa men ofta malts sönder i juridiska eller politiska processer.
Inom EU har ett nytt direktiv i frågan tagits fram för behandling. I förslaget, framförhandlat mellan Europarådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet, står det att beställarna måste ställa krav på att utförarna ”… lever upp till tillämpliga åtaganden när det gäller miljömässiga, sociala och arbetsmarknadsmässiga lagar så som de fastställts i Unionsrätt, nationell rätt och kollektivavtal”. I dag finns det möjlighet att ställa sociala krav. Nu sägs att man ska göra det och det sägs också att man kan använda kollektivavtal som utgångspunkt.
Europaparlamentet ska diskutera förslaget en första vända 14 januari, . Frågan ska behandlas i EUs ministerråd under februari. Det nya direktivet ska omvandlas till nationell lag genom lagstiftning i de enskilda medlemsländerna. Högerpartiet i Europa, och Moderaterna från Sverige, gör allt för att urvattna direktivet innan det fastställs. I Sverige pågår två utredningar, en internt i socialdepartementet och en av justitierådet Eskil Nord. Nord ska redovisa sin utredning senast 1 maj 2014.
Text & bild: Leif Göbel
Kravlista om ordning och reda från LO och socialdemokraterna
• Riv upp Lex Laval. Svenska kollektivavtal ska gälla för alla som jobbar i Sverige.
• Alla utländska företag som är verksamma i Sverige ska vara registrerade i landet.
• Arbetstagare från tredjeland måste ha kollektivavtalsenliga villkor. Kännbara sanktioner mot arbetsgivare införs.
• Lagstiftningen kring F-skatt förstärks för att enkelt kunna bedöma om en person är företagare eller anställd.
• Lagen om offentlig upphandling ändras så att det går att ställa krav om kollektivavtal. ”Vita jobb” blir en del av lagstiftningen.
• Lagen förändras så att det blir förbjudet att hyra in och hyra ut arbetskraft för stadigvarande arbetskraftsbehov.
• Ny lagstiftning som säkerställer huvudentreprenörers ansvar för entreprenadkedjor. Huvudentreprenör blir ansvarig för att underleverantörer har kollektivavtalsenliga löner och betalar arbetsgivaravgifter och skatter.
• Månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter införs och sker individuellt och inte, som idag, med en totalsumma.
• Personalliggare på byggen införs samt oannonserade kontrollbesök.
• Konkurrensneutrala villkor i åkerinäringen. En nationell samordnare för bättre efterlevnad behövs. En regel införs om att chaufförer måste vara anställda av åkeriet.