Hur den fria arbetsmarknaden ska regleras, för att undvika lönedumpning och orättvis konkurrens, splittrar öst och väst i EU. Svensk fackföreningsrörelse tar strid för den svenska modellen.

När en arbetstagare som på uppdrag av sin arbetsgivare jobbar i ett annat EUland, heter det att han är utstationerad. Sedan 1996 har EU ett utstationeringsdirektiv för hur medlemsländerna ska hantera den fria arbetsmarkanden.
Fortfarande behövs ett bättre skydd för arbetstagarna och regler som slår vakt omfackliga rättigheter. I juni röstade Europaparlamentets utskott för sysselsättning genom ett direktiv som ska skärpa upp reglerna omutstationering.

De svenska facken ser vissa fördelar med att EU-besluten kan resultera i liggare på arbetsplatser. Men man är kritiska till att företag kan komma förbi regler. Den social dumpningen fortsätter.
Svenska bygg- och träfackens EU-sekreterare Åsa Törnlund ser inget stopp i den sociala dumpningen, det vill säga låga löner och dåliga avtal, och hur arbetstagarnas rättigheter åsidosätt.
– Vi anser att länderna ska få ha egna kontrollmekanismer och det är ett krav som vi delvis fått igenom. Här gäller det att fortsätta trycka på, fortsätter Åsa Törnlund.

Åsa Törnlund tycker inte heller att direktivet sätter stopp för falska företag, de så kallade postlådeföretagen. Inte heller rättsläget för de arbetstagare som kan falla utanför direktivet har stärkts. Åsa Törnlund är en av de som lobbar för att den svenska modellen inte ska åsidosättas. Hon följde debatten och omröstningen i utskottet.
– De konservativa och gröna röstar bort den nordiska modellen som innebär social dialog, säger hon.

I utskottet har konservativa Danuta Jazlowiecka varit föredragande. Enligt Åsa Törnlund har hon lyckats skapa en klyfta mellan öst och väst. Danuta Jazlowiecka förklarar på Europaparlamentets webb att målet är att garantera arbetstagarnas rättigheter och göra det möjligt för företagen att göra det bästa av den inre marknaden.

Inför omröstningen i utskottet hade fackföreningsrörelsen bjudit in till ett antal möten för att ge sina synpunkter.
– De svenska moderaterna har inte svarat eller kommit på ett enda möte. Andra nordiska borgare har däremot kommit, säger Åsa Törnlund.

Frågan är långt ifrån avgjord, men fackföreningsrörelsens möjligheter att påverka minskar. Beslutsgången i vanliga fall efter utskottets omröstning är att frågan avgörs i plenum. Då hade intresseorganisationer kunnat skicka ändringsförslag till ledamöterna som tagit med det i debatten. Den här gången har utskottet i stället gett Danuta Jazlowiecka mandat att förhandla i trialogen. Trialogen består av representanter för parlamentet, rådet och kommissionen.
– Det är ett demokratiskt dilemma eftersom det åsidosätter intresseorganisationersmöjlighet att påverka men också hindrar insyn, säger Åsa Törnlund.

Förhandlingarna i trialogen sker bakom lyckta dörrar. Det som presenteras är beslutet men inte hur debatten varit eller hur personerna röstat.
I utskottets förslag finns en checklista för att hjälpa medlemsländer att spåra företag sominrättar så kallade brevlådeföretag i länder med lägre nivåer av sysselsättning och socialt skydd.
Ledamöterna föreslår också hårdare kontroller av utstationerings företag och mer information om arbetstagarnas rättigheter och skyldigheter och att stärka rättigheterna för arbetstagare som är anställda av underentreprenörer.

Helena Forsberg
helena.forsberg@daladem.se