I Skåne finns det bortåt 20 000 jobb i byggbranschen. Nästan var fjärde arbetare är i dag en europeisk gästarbetare.Nu är facken oroade vad som händer med arbetsmiljön, när det är allt svårare att kommunicera med varandra.
– I Bryssel är det självklart att alla ska ha tillgång till tolk. Man tar det för givet. Det borde det vara här också, säger Mikael Jander från Elektrikerna i Skåne.

Situationen med entreprenadföretag från framför allt Polen i Skåne och Malmöregionen börjar oroa många av de fackligt aktiva. Många arbetare och företag kommer också från Rumänien, Bulgarien och de baltiska länderna.
Arbetare i byggbranschen berättar om situationer där polska arbetare som skadas skickas direkt till färjan för att bytas ut mot andra arbetare. Besök på sjukhus dras dessutom av från lönen i många fall.

En hel del incidenter, och ännu värre olyckor och olyckstillbud, riskerar att bli ett problem med tanke på svårigheter att prata med varandra.
Finns det personer som kan tolka i närheten, finns det tolkar överhuvud taget på arbetsplatsen. Tolkningen går dessutom ofta över engelska och de flesta svenskarna har sällan kunskap i yrkesengelska.– Var står det skrivet att vi ska kunna tala engelska, undrar Christer Sjölin, regionalt skyddsombud hos Elektrikerna.Mats Nilsson från Elektrikerna berättar att han har varit på en hel del arbetsplatser där det funnits utländsk arbetskraft och kommunikationen med dem blir problematisk.
– Vi försöker prata och göra oss förstådda, och då svarar de alltid Ja, Ja! och efteråt så visar det sig att dom förstod ingenting. De svarade Ja, Ja för att vi inte skulle bli irriterade, men när det då blivit alldeles uppåt väggarna fel, när vi trodde att vi var överens. Då blir vi ju irriterade, säger Mats Nilsson.

I Elektrikernas lokaler i Folkets hus i Malmö möter jag representanter från fyra fackförbund, som diskuterar hur man ska förhålla sig till att så pass många entreprenadjobb i byggsvängen går till utländska företag.Det är några från Elektrikerförbundet, men här finns också representanter för Byggnads, Målarna och Transport.– 2004 gjorde vi en inventering och kunde se att det var 1 000 utländska arbetare i Skåne. 2009 var det 1 000 i Malmöområdet. Vi vet inte riktigt hur många som jobbar här i dag. Men det är nog minst 4 000, säger Jonas Sjöberg, regionalt skyddsombud i Byggnads Skåne.
Någon exakt siffra finns inte. Ingen institution har något övergripande ansvar och kunskap. Det skulle behövas mer exakt kunskap både om antalet och om hur arbetsvillkoren är för den utländska arbetskraften. Men det är ett tidskrävande arbete.– Det är så mycket ”vi tror”. Skrönor gäller inte. Om det är ett asbestärende så får man gå till Arbetsmiljöverket på direkten, säger Joakim Nexbo från Målarförbundet.
Samtidigt är det inte helt enkelt. Allt går så fort. Man kan börja en asbestsanering en onsdag. Skyddsombud får inte reda på det förrän framåt helgen. På måndagen är allt borta. Var är det ingen som vet.
– Det finns byggen med bara bemanningsföretag. De anställda törs inte ställa krav. Då riskerar de att få gå hem direkt. Man får inte samma förutsättningar. Det här är en arbetsmiljöfråga, säger Stefan Pålsson, ordförande för sektion 8 i Verksamhetskrets 8.

Exakt var de polska arbetarna tjänar är inte klart. Det talas om 900 euro i månaden, knappt 8 000 kronor.
De fackligt aktiva försöker ta kontakt med entreprenadarbetarna från Polen. Men det är inte lätt.
– Huvudproblemet är att de är underleverantörer till underleverantörer. De anställda är inte medlemmar i facket, varken här eller i Polen. De vågar inte skriva in sig, det som kan vara självklart för oss. De har med sig historien i det gamla Polen att facket är en ”förlängning av kommunistpartiet”, säger Jonas Sjöberg.

Från fler håll i rummet, från flera fackliga organisationer, hörs tal om att det behövs ett bättre samarbete mellan de olika facken inom LO. Alla jobbar på sitt håll, har slutat tala med varandra och organiserar sin verksamhet och ibland håller sina manifestationer var för sig. Några menar också att LO är lama och vill ha mer stöd från centralorganisationen. Någon konstaterar att man borde samarbeta mer inom 6F.
– Det är bra vi träffas, så vi talar samma språk, säger Kenneth Pettersson från Elektrikerna.
– Ett framtida samarbete inom 6F ser vi ju som oerhört viktigt. Det handlar ju både om ekonomi, arbetsmiljö, politik och studier, säger Christer Sjölin, regionalt skyddsombud inom Elektrikerna.
Några är också självkritiska. Att det pratas mycket men att det är lite som händer. Att man är lite för försiktig på arbetsplatserna.
– Vi har ett problem. Vi vill inte bråka, säger Jokaim Nexbo.
– Bråk är ett uttryck för engagemang, menar Kenneth Pettersson från Elektrikerna.

Att företag försöker utnyttja utländsk arbetskraft är ett internationellt problem som katten på råttan-lek. Polackerna är bekymrade över att det kommer företag från Ukraina som billig arbetskraft i Polen. I Ukraina kommer företag från andra länder. Svenskar reser till Danmark och Norge för att jobba.
I första hand är det ”diversearbetare” som kommer till Sverige. Än så länge är det väldigt få elektriker från andra länder. Bland annat beroende på den lagstiftning som finns inom elområdet.
De kommunala bolagen är en del av problemen menar man. Jonas Lindgren som är verksamhetsledare för Elektrikerna i VK 8 i Skåne och Blekinge menar att kommunerna borde ställa större krav på huvudentreprenörerna, när de ofta får betala en struntsumma för mark till företag.

Kenneth Pettersson från Transport ser problemen ute på vägarna, där lastbilar utan vinterdäck fastnar och där de utländska chaufförerna inte vågar ringa på hjälp, då chaufförerna måste stå för kostnaderna själva. Han menar också att socialdemokraterna under sin regeringstid i praktiken godkände att utländska chaufförer fick köra utan avtal och konkurrera ut svenska chaufförer bara för att värna om den svenska verkstadsindustrin.
En del av problematiken ligger också på upphandlingen. Inte minst i den offentliga upphandlingen. Kommunala bostadsbolag står för en stor del av byggandet och borde hantera frågorna bättre.
– De borde skriva in juste arbetsmiljö i upphandlingen, säger Paul Jonsson.

Jag frågar om den här situationen skapar grogrund för rasism. Nej egentligen så gör det inte det, även om en del säger sig ha blivit beskyllda för rasism när de kritiserat systemet med alla entreprenörföretag från Polen och andra länder.
– Det enda de gör är att försöka försörja sig, och detta utnyttjas av mindre seriösa aktörer, säger Kenneth Pettersson, ledande montör.
– Det är frågan om att ha lika villkor på arbetsplatsen, säger Joakim Nexbo.
– Man går ju aldrig på den enskilde. Det finns alltid nån däruppe, säger Mikael Jander.

 

Enkät:

”Vi pratar bara löner vi måste angripa på ett annat sätt.”

Paul Jonsson, Elektrikerna

 

”2004 gjorde vi en inventering och kunde se att det var 1 000

utländska arbetare i Skåne. Vi vet inte riktigt hur många som jobbar här i dag. Men det är nog minst 4 000.”

Jonas Sjöberg, Regionalt skyddsombud Byggnads

 

”De svarade Ja, Ja för att vi inte skulle bli irriterade, men när det då blivit alldeles uppåt väggarna fel, när vi trodde att vi var överens DÅ blir vi ju irriterade!”

Mats Nilsson, Elektrikerna

 

”Det är svårt att kommunicera. det är ett problem för alla. Man tappar produktions- timmar.”

Mikael Jander, Elektrikerna

 

”Arbetsgivarna ligger i framkant i dag. Tidigare var det vi som tog fram lösningarna nu är det arbetsgivarna.”

Joakim Nexbo, Målarna

 

”Offentliga beställare borde ha en motköpsplikt mot skattebetalarna vid upphandlingar, när det gäller arbetskraft, särskilt med tanke på arbetslöshetssituationen.”

Kenneth Pettersson, Elektrikerna

 

”Jävligt mycket snack och ingen verkstad.”

Stefan Pålsson om samarbetet inom LO

 

”Man blir mörkrädd ibland. Landskrona är ett gyllene exempel, där danska DSV bygger på mark de nästan får gratis. Kommunen borde ställa krav.”

Jonas Lindgren, verksamhetsledare i VK 8 i Elektrikerförbundet

 

”Lavaldomen har gjort det svårare.”

Christer Sjölin, Regionalt skydds-ombud i Elektrikerförbundet

 

”I dag finns det svenska chaufförer kvar bara på terminalerna. Det kommer chaufförer som kör 36 timmar i sträck.”

Kenneth Pettersson, Transport