Sex av tio varslade blir uppsagda. Några får nya jobb direkt, så till slut är det två av tio varslade som blir arbetslösa i praktiken. Det visar Arbetsförmedlingens statistik för 2012.

De som varslas utgör bara en mindre del av dem som blir inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Den överväldigande majoriteten av dem som hamnar i arbetslöshet utgörs av andra grupper. En varselvåg har dragit fram över Sverige. Men det finns inget enkelt samband mellan varsel och arbetslöshet. I praktiken slutar två av tio varsel som rapporteras in till Arbetsförmedlingen i arbetslöshet. Och bland alla inskrivna arbetslösa utgör de som varslats endast en mindre del. De flesta som blir uppsagda får nytt jobb innan uppsägningen träder i kraft.

– Varsel är en bra konjunkturindikator. Men antalet motsvarar inte hur många som blir inskrivna hos Arbetsförmedlingen. De flesta som varslas är väl förankrade på arbetsmarknaden. Men bland de varslade som blir arbetslösa är vägen till arbete längre än för övriga arbetslösa. De tenderar att bli kvar som inskrivna hos Arbetsförmedlingen under längre perioder än andra, säger Clas Olsson, biträdande generaldirektör vid Arbetsförmedlingen.
Förra året varslades 65 775 personer om uppsägning under perioden januari till och med november. Det kan jämföras med samma period 2011, då 41 614 personer varslades. De flesta varsel sker i företag som minskar sin verksamhet. Tillverkningsindustrin är hårt drabbad och står för fyra av tio lagda varsel.

Per Eklund