Företaget Bravida har inte brutit mot kollektivavtalet när de tog emot en tidigare anställd lärling som praktikant. Praktikanten hade inte rätt till lön, säger Arbetsdomstolen i en dom. Enligt domen går socialtjänstlagen före kollektivavtal och elinstallationsförordningen. Socialbidrag går före lön.
– Så fort jag tänker på domen blir jag arg. Jag har varit arg en vecka, säger Elektrikerförbundets ordförande Jonas Wallin en vecka efter att domslutet blev offentligt.
– Jag hade helst velat dra mig ur, säger huvudpersonen Freddy i dag.

 

Allt handlar om Freddy Grindebäck Hök och hans praktiktid på Bravida. Det handlar om personen Freddy, men det handlar också om viktiga principer på arbetsmarknaden, om elektrikernas lärlingsregler och om kollektivavtalet och vilken dignitet avtalet har gentemot socialtjänstlagen.

I juni 2009 gick Freddy ut från elektrikerlinjen på ett frigymnasium i Västerås. Han var nog rätt duktig. Han hade gjort sin APU-praktik på Bravida liksom praktik på ferierna under gymnasietiden. Företaget ville nog gärna få honom till företaget. Redan under sommaren 2009 fick han jobb på Bravida som visstidsanställd. Men redan då blev det lite fel. Så här i efterhand är facket och företaget överens om att han borde varit anställd som lärling enligt yrkesutbildningsavtalet.
Men han fick gå hem efter sommaren, företaget hade sagt upp annan personal. Freddy gick till arbetsförmedlingen, han fick socialbidrag, eller försörjningsstöd som det heter numera.

Han blev då tilldelad en praktikplats på Bravida. Något han var tvungen att acceptera för att bibehålla socialbidraget. Freddy hade inget emot praktikplatsen heller. Han ville ha ett jobb och praktiktiden skulle göra att han kom närmare ett jobb, resonerade han.
– Hade jag inte gjort praktiken, hade jag kanske inte haft ett fast jobb i dag.
I 2,5 månad praktiserade han på företaget. Fredagen den 29 januari var hans sista praktikdag. På måndagen den 1 februari 2010 började han en lärlingsanställning, och kunde gå med i facket också.
Hans fackliga företrädare kunde då konstatera att han gjorde precis samma sak under praktiken, som under lärlingsanställningen. Han hade samma arbetstid, han gjorde samma sak, företaget stod för verktygen. Allt var samma.

Elektrikerfacket gick då in i en förhandling med företaget och menade att Freddy skulle ha samma betalning under praktiktiden som under övrig lärlingstid. Det finns ett ganska detaljerat kollektivavtal mellan Elektrikerna och Eio om hur lärlingstiden på 1600 timmar ska organiseras. Facket menade att företaget brutit mot avtalet.
Parterna var oeniga och till slut anmälde Elektrikerna fallet till Arbetsdomstolen.
Den 12 september kom domen. Freddy hade haft samma arbetsuppgifter under praktiken som under lärlingstiden, konstateras i domen. AD konstaterade också att han var att betrakta som arbetstagare under praktiken.
Men de säger i domen att Freddy inte hade rätt till lön och att företaget inte brutit mot kollektivavtalet.

Det som gör att Arbetsdomstolen dömer som de gör, är att de menar att socialtjänstlagen går före både kollektivavtal och elinstallallationsförordningen.
– Enligt ellagstiftningen måste man vara anställd för att utföra elinstallationer. Det konstigaste från domstolen är att sociallagstiftningen går före behörighetsförordningen. Det är märkligt, säger Urban Pettersson, ansvarig för frågan hos Elektrikerförbundet.
Han pekar på att man enligt förordningen inte får jobba med installation om man inte har en anställning, och har man ingen anställning kan man inte jobba under en installatör.
– Vi funderar nu på om vi ska polisanmäla händelsen som ett brott mot förordningen, säger Urban Pettersson.
Jonas Wallin, ordförande för Elektrikerförbundet är arg över domen.– Jag blir arg så fort jag tänker på domen. Det är så fel och orättvist. Jag kan för mitt liv inte begripa hur fyra nämndemän kan komma fram till att vi har rätt till 99 procent, men den sista procenten då tar socialtjänstlagen över. Det är så fel och galet, så obegripligt. Jag tappade nog tron på AD i det här praktikmålet.
Han är också irriterad över att LO:s representanter bland nämndemännen i AD gick emot Elektrikerförbundet.
– Det är det allvarligaste. Jag tycker nog IF Metall borde fundera på vilka man har i Arbetsdomstolen, säger Wallin.

Ilskan inom Elektrikerförbundet och bland andra har varit tydligt. Domen har lett till många hårda kommentarer.
Men Freddy då. 22 år med ett fast jobb nu. Hur ser han på historien? För ett halvår sen var han inkallad till Arbetsdomstolen.
Nja, visst förstår han att facket har drivit frågan. Det behövs ett starkt fack och avtalen måste ju följas, säger han när vi träffar honom i Västerås efter en arbetsdag.
Han har nu en fast anställning på Bravida i Västerås. Just nu jobbar han med ett rotjobb i Västertorp i Stockholm, och pendlar varje dag med två jobbarkompisar. Även om AD hade sin syn på praktiktiden där han blev utan lön, så fick han ändå räkna tiden som lärlingstid för att nå sina 1600 timmar.

Egentligen ville Freddy inte vara med i konflikten mellan Elektrikerna och Bravida/Eio. En tid kände han att det fanns en irritation från arbetsledningen och han ville ju bara jobba som elektriker.
– Det har inte drabbat mig personligt. Det var ju lite spänt och tjurigt en tid. Det var personer som sa att det var onödigt av facket.
Freddy ville dra sig ur hela historien.
– Men jag fick veta att jag ändå skulle bli inkallad till arbetsdomstolen.
Han oroade sig en hel del för att komma till AD och prata inför en massa människor.
– Helst hade jag sluppit. Det var jobbigt prata inför massa folk. Men det gick rätt bra.

Per Eklund
elektrikern@daladem.se

LÄS MER:
Enkät: Vilken betydelse får AD-domen?