De flesta vet att elolycksfall kan ge svåra skador vid själva olyckshändelsen då stötar, ljusbågeolyckor och brännskador ofta förekommer. Mindre känt är att ännu svårare symptom kan komma långt efter olyckstillfället, ibland flera år senare. Inte ens sjukvårdens personal känner till detta.

Bara ett enda sjukhus i Sverige har kunskap nog för att klara vad som betecknas som ”sena elskador”. Därför fullföljs inte behandlingen av de skadade, vilket kan bli förödande med ett livslångt lidande som följd. Nu ska ett nytt, stort forskningsprojekt råda bot på bristerna, i samarbete med bland annat Elektrikerförbundet.

Varje år anmäls cirka 100 elolycksfall i arbetet som lett till sjukfrånvaro, de allra flesta med elektriker inblandade. Brännskador, hjärtpåverkan, muskelskador och kramptillstånd är välkända skador. Långt senare kan den drabbade få skador på nervsystemet, långvariga smärttillstånd och störningar av tankeförmågan, som att hantera information, kunskap och varseblivning. Även balansrubbningar kan uppstå. Minne, problemlösning och förmågan att använda språket kan drabbas. De symptomen kan komma flera år efter olyckstillfället.

De skador som kommer sent är inte särskilt kända, vare sig inom sjukvården eller elbranschen, trots att sådana skador enligt forskare sannolikt är vanliga. Olycksdrabbade elektriker undersöks nu vid ett stort forskningsprojekt lett av Örebro universitets institution för Arbets- och miljömedicin.
– Vår studie görs i samverkan mellan flera arbets- och miljömedicinska kliniker i landet och består av olika delar. En inventeringsenkät har gått ut till alla elektriker som anmält elolycksfall under 2004-2009. Förekomsten av sena besvär ska kartläggas och kostnaderna för sjukskrivning och arbetsskadeersättning ska beräknas, säger läkaren och docenten Lars-Gunnar Gunnarsson, som leder projektet.

I en annan del av undersökningen kontrolleras olycksfall utan sena skador. En viktig fråga som forskarna belyser är vilken betydelse den individuella sårbarheten har. Människor är olika känsliga även då de utsätts för exakt samma olyckshändelse. För den ene kan sena elskador slå hårt mot kroppens och hjärnans funktioner, medan andra helt slipper symptomen. Forskarna ska dessutom ta fram information om hur elolyckor ska förebyggas.
– Ett stort antal elektriker med sena skador undersöks på olika Arbets- och miljömedicinska kliniker där särskilt skador på nervsystemet undersöks. Nervsystemet finns i hela kroppen, där går all information ut och in, bland annat smärta, berättar Lars-Gunnar Gunnarsson.

Sammanlagt skickas 5 200 enkäter ut till de av Elektrikerförbundets medlemmar som haft symptom av något slag efter elolyckor. Syftet är att få en definitiv bild av hur vanligt det är med elolyckor och vilka konsekvenser de får.
Journalhandlingar granskas för att klarlägga hur sjukvården tidigare uppfattat och handlagt ärendena. Skadade elektriker får i djupintervjuer svara på frågor om sina upplevelser vid och efter olyckan samt den efterföljande handläggningen.

Ett särskilt informationsblad tas fram till sjukvården så att den får bättre kunskap om hur personalen ska agera vid elolyckor.
– Vi vill ha fakta om händelsen, vilken skyddsutrustning som användes, om man var jäktad i arbetet, om man arbetade ensam som egenföretagare eller som anställd. Vi vill också veta vilka säkerhetsrutiner som fanns och hur fort man fick hjälp efter olyckan. Vissa problem är neurologiska, som känslobortfall, men det gäller inte alla olycksdrabbade. Symptomen kan skifta, säger Lisa Rådman, doktorand som arbetar praktiskt med forskningsprojektet.
Hon hanterar bland annat enkäterna och de analyser som görs när frågeformulären kommer tillbaka till forskarna.

Bill Erlandsson

Elolyckor

  • Läkare på länssjukhuset i Halmstad har som första sjukhus infört kliniska rutiner för elektriker som drabbats av elolyckor.
  • En månad efter olycksfallet följs patienterna upp, vilket enligt läkarna är mycket viktigt.
  • Patienterna drabbats ofta av chock efter olyckan och kan då behöva få hjälp av psykolog.
  • Det är en omvälvande händelse när strömmen går igenom kroppen.
  • Olyckan skapar ofta en stark nära-döden-upplevelse.
  • Olyckan kan bli invalidiserande, något som den ”vanliga” sjukvården inte förstått.
  • Vissa elektriker kan aldrig gå tillbaka till jobbet igen efter en olycka. Några anklagar sig själva för att ha orsakat olyckan, även då det handlar om elfel som de inte kunnat förutse.
  • Sena symptom måste behandlas på rätt sätt, men den som hamnar på akuten får i regel endast hjärtat och brännskador undersökta. Sedan skickas de hem utan uppföljning.
  • En undersökning gjord av Elsäkerhetsverket visar att ett enda sjukhus i hela Sverige har tillräckliga kunskaper för att klara sena skador efter en elolycka.Källa: Överläkare Anna Blomqvist på Arbetsmiljöavdelningen, Hallands sjukhus i Halmstad.