• Foto: Tomas Nyberg

”Efter det öronbedövande skalv av kvinnors berättelser ur arbetslivet som vi nu fått ta del av, så vet vi att arbetsgivarna i stort har svikit det ansvaret. Och vi vet att vi har fått nog”, skriver Elektrikernas ordförande Jonas Wallin.

Det har varit några känslosamma veckor. Sedan #metoo-rörelsen drog igång har jag växlat mellan att känna mig rasande över vad kvinnor utsätts för på arbetsplatserna idag, och att känna sorg över att så lite har gjorts för att förändra det, under så många år.

LÄS ÄVEN: Över 4000 kvinnor i byggbranschen i upprop mot sexism och sexuella trakasserier

Men jag känner också en stor glädje över det som händer nu. Det allra främsta skälet till det är förstås styrkan och kraften i att kvinnors berättelse nu kommer fram. Att vi får en chans att lyssna. Att vi tillsammans lär oss att säga ifrån och agera när vi hör eller ser något som inte är okej. Och att vi tillsammans kanske kan lära oss mer om var de där gränserna egentligen går.

Där har #metoo redan uppnått mycket som kändes omöjligt för ett par månader sedan.

Jag känner dessutom hopp just nu. Ett stort hopp, i och med att vi nu för en gångs skull belyser frågor om makt och maktlöshet på arbetsmarknaden. Hashtags, upprop och samlingar av berättelser som lyfts just nu berättas och diskuteras branschvis, och det är just utifrån yrkestillhörighet som övergreppen har belysts och diskuterats.

LÄS ÄVEN: Arbetsgivarna har dålig koll på DO-regler

Nästan varenda yrkesgrupp har fått en facebookgrupp där kvinnor inom samma yrke berättar delar berättelser och erfarenheter med varandra. Först inom teater och media. Sen område efter område.

Det är så klart inte en slump att det är utifrån yrkestillhörighet vi pratar. Det är ju som en följd av otrygga arbetsvillkor det blir så lätt att skrämma människor till tystnad, och skapa en kultur där ingen vågar protestera, ingen vågar säga nej.

Många berättelser vi läst handlar just om rädslan att förlora ett vikariat, en timanställning, en möjlighet till försörjning i framtiden. Det vi har framför oss om är en arbetsmiljöskandal av enorma proportioner, och ansvaret ligger hos arbetsgivarna.

LÄS ÄVEN: Anna Norling: ”Josefine Larsson är inte ensam, det visar #metoo tydligt”

Vi läser i fall efter fall om hur skuld och skam vänds mot offret, och om hur man tystar ner och låter det fortgå. Det är inte ett problem för några branscher, utan det handlar om hela arbetsmarknaden, de maktstrukturer som finns där, och hur en försvagad arbetsrätt gjort problemen värre. Där måste vi trycka på för politiska förändringar.

Ännu ett hopp jag ser är att den rörelse som startar nu inte kommer uppifrån. Det är inte något förbundskansli som har hittat på en kampanj, utan det är en rörelse med en kraft underifrån, som också ger oss som fack en bättre förutsättningar att förändra maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN: Jonas Wallin: ”Nolltolerans mot sextrakasserier i Elektrikerförbundet”

Vi har en arbetsmiljölag och en diskrimineringslag som båda är tydliga om vad som gäller. Så fort det finns en misstanke om sexuella trakasserier som skett i arbetet, så har arbetsgivaren ett ansvar för att utreda, dokumentera och åtgärda detta.

Om det är fråga om till exempel sexuellt ofredande eller våldtäkt ska också en polisanmälan göras.

Efter det öronbedövande skalv av kvinnors berättelser ur arbetslivet som vi nu fått ta del av, så vet vi att arbetsgivarna i stort har svikit det ansvaret. Och vi vet att vi har fått nog – nu kräver vi ett stopp för detta, och vi kommer att göra vår del på arbetsplatser, i förhandlingar och i politiken och i debatten.

LÄS ÄVEN: Beslutet: Inga nya ansvariga för jämställdhet i Elektrikerförbundet

I vår bransch, liksom i alla andra, ska det råda nolltolerans mot övergrepp och kränkningar.

Det kommer inte att räcka med hashtags, utan de som drabbas måste ha stöd från arbetskamrater och fack. Och för att komma dit behöver vi plocka fram vårt civilkurage och ställa oss bakom dem som haft modet att berätta och säga ifrån.

Jonas Wallin
Ordförande, Svenska Elektrikerförbundet

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Vem har makten över orden?

KRÖNIKA För några veckor sedan var jag på Runö folkhögskola som inbjuden att delta i Boken på arbetsplatsen. Det var bokombud och författare från hela landet som möttes under några dagar för att diskutera läsande och skrivande. Vi lyssnade på flera intressanta föreläsare. Men framförallt samtalade vi om läsandet och vi författare berättade om vårt skrivande.

Jonas Wallin: ”Vi stödjer de politiker som är bäst för våra medlemmar”

”Nu radar de borgerliga politikerna upp sig, hårt trängda av fyraprocentsspärren till riksdagen, och vill haverera vår svenska modell. En modell som Medlingsinstitutet bara för några veckor hyllade som unikt fredlig”, skriver Jonas Wallin. Snön vräker ned när jag funderar på denna ledare. Är på väg till Göteborg för att träffa medlemmar.

Hans Schoug: ”Sista raden!”

DEBATT Jodå jag läser givetvis sista raden också i årsredovisningen och blir inte ett dugg gladare. De sista 5 åren som är tillgängliga för medlemmarna visar röda siffror med undantag för år 2015 då förbundets inflytande i EUU såldes till EIO för, enligt uppgift, mer än 10 miljoner kronor. Den transaktionen vände det året röda siffror till svarta.

Claes Thim: ”Facket ska inte hålla på med politik!”

DEBATT ”Jag är en stor förespråkare av facklig-politisk samverkan, men gillar inte när vi bara ska pracka på att det är Socialdemokratin som gäller”, skriver Claes Thim. Nu är det dags för valår och det är nu vi ser dem som mest. Facket ska ut och propagera för de där Sossarna igen.

Per Lawén: ”Eländes elände”

K

Bokrecension: Dålig karma av David Safier

KULTUR Bokrecension: Dålig karma (2013) Författare: David Safier Det är julafton och julklappsspelet är precis avslutat och helt lottlös blev jag inte. Boken ”Dålig karma” är i min ägo och jag börjar läsa nästan direkt.

Göran Greider: ”Jag ‘radikaliserades’ som tonåring”

KULTUR Ja, jag minns hur det känns att växa upp i ett samhälle där klasskillnaderna sakta men säkert minskar. Jag är född 1959. Min barndom sammanföll med en era då det för varje år blev allt mer självklart att jämlikheten ska öka. Mina föräldrar var typiska arbetare.

”Var stolt över din klasstillhörighet”

Samhället kittas ihop av folk som går upp på morgonen och kör våra bussar, kopplar våra uttag, städar korridorer och tar hand om våra barn. Arbetarnas insats för samhällets funktion är fundamental, skriver Anton Levein. Äntligen möts man av ljuset på vägen till jobbet. Nåväl, det är fortfarande kallt och halt.

Claes Thim: ”Att facket inte ska hålla på med politik är ren nonsens”

DEBATT ”Facket ska inte hålla på med politik utan vi ska bara koncentrera oss på kollektivavtal”. Det är nog en tanke som finns hos många, speciellt nu när det är valår. Jag kan helt ärligt erkänna att de var min tanke när jag var nybliven medlem i facket.

Jonas Wallin: ”Rör inte strejkrätten!”

Konflikten ska lösas på det sätt som svensk arbetsmarknad är menad att fungera: genom förhandlingar med tydliga spelregler inte genom att ändra spelreglerna, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Begränsa konflikträtten! Ja det är ett förslag vi är vana vid att höra.

Replik: ”Solcellsanläggningar ställer mycket speciella krav på installationen”

DEBATT Installatörsföretagens elsäkerhetsexpert Fredrik B Sjödin reder ut begreppen kring ansvar vid installation av solcellsanläggningar. Sven Höckert har på ett förtjänstfullt sätt lyft frågan om ansvaret för installation av solcellsanläggningar.

Nille Thorsell: ”På den här arbetsplatsen har vi högt i tak”

DEBATT ”Hur vill du ha det på din arbetsplats? Har alla rätt att vara olika? Har alla rätt att vara unika? Har alla möjlighet att säga till om något upplevs fel?”, skriver Nille Thorsell. ”På den här arbetsplatsen har vi högt i tak.” Vad menar vi med detta uttryck egentligen? Oftast är det chefer, arbetsledare och lagbasar som säger sådant.

Vart är Elektrikerförbundet på väg?

DEBATT Avkastningen skulle värdesäkra konfliktberedskapen och inte, som nu, användas till att täcka pågående underskott i verksamheten, skriver Hans Schoug. I senaste numret av Elektrikern fanns ett reportage från CR:s höstmöte.

Lyft bort surdegen

KRÖNIKA Ett hållbart arbetsliv måste bygga på att man har en rimlig och ok arbetssituation för det mesta, skriver författaren Ninni Länsberg. Den långe projektledaren kom in på kliniken en majmorgon. Han andades häftigt och var lätt röd om kinderna. Han var obekväm med hela situationen, att behöva be om hjälp och stressen stod honom långt upp i halsen.

PO Bergström: ”Ingen verkar tänka på barnen”

DEBATT Vi befinner oss fortfarande i smartphonens barndom. Hjärnans belöningssystem skapar ett starkt beroende trots att vi som vuxna egentligen borde veta bättre. Barn och unga är chanslösa, skriver PO Bergström. För tio år sedan startade jag min första egna utbildning för förhandlare.