• Rivna hus efter bulldozers gått fram över favelan Vila Autódromo. Slagord och motståndsparoller står klottrade på väggar och bråte Foto: ©Amnesty International/Sergio Ortiz Borbolla

  • Maria da Penha skadades allvarligt under en av vräkningsaktionerna från kommunen men vägrade flytta. Nu har hon fått rätten att bo kvar Foto: ©Amnesty International/Sergio Ortiz Borbolla

  • Över Vila Autódromo kastar OS-byn sina skuggor från långa skyskrapor. Nu har kommunen tvingats bygga upp bostadsområdet igen efter olagliga och våldsamma vräkningsmetoder. Seger för Vila Autódromo. Foto: ©Amnesty International/Sergio Ortiz Borbolla

2016-08-09

os i brasilien

Mitt i ett av de fina kvarter som vigts åt de olympiska spelen i Rio de Janeiro ligger Vila Autodromo. Det är ett bostadsområde som gjort sig känt som en av de få fredliga favelorna i staden. Vila Autodromo var ett hem för över 600 familjer för ett år sedan. Det består av riktiga hus av tegel och inte alls några skjul men kallas ändå för en kåkstad – Favela.
Det har legat på samma plats i årtionden och har både el och rinnande vatten. Här fanns restauranger, parker och en kyrka. Men nu bor där bara ett tjugotal familjer kvar. Resten har trakasserats av myndigheter och poliser till att lämna området och göra plats åt OS skrytbyggen. Bostadsområdet ser nu ut som ett slagfält dagen efter en stor strid. Trasiga tv-apparater, leksaker och resterna från bulldozrade hus ligger utspridda i bostadsområdet.

 

LÄS MER: Våldet bakom OS-kulisserna
När Rio De Janeiro 2009 gavs äran att hålla sommar-OS i år påbörjades ett arbete för att rensa upp OS-området. Vid idrottsområdet och motorvägen skulle det bara finnas en stor stadspark, var tanken. Problemet var att hundratals familjer bodde på tomten där parken var tilltänkt, och hade gjort det i årtionden. En av de boende var Maria da Penha, som flyttade in för trettio år sedan för att få leva i lugn och ro.
Det senaste året har varit allt annan än lugn. Först försökte man betala folk med kontantsummor eller löften om andra bostäder för att flytta frivilligt. När de som flyttat klagat på att pengarna inte räckte till nya bostäder, eller att de bostäder de fått var av sämre standard än de lovats, slutade lokalborna att flytta. Då stängde myndigheterna av vatten och elektricitet. Sophämtarna förbjöds också hämta skräp från området. När det inte hjälpte dök kommunpersonal upp med bulldozers och rev husen, ibland utan förvarning för de boende, med blodig utgång.

 

LÄS MER: Jaguaren Juma dödades för OS-jippo
Maria da Penha har bott i området i 30 år och är en av de få som bor kvar i området. Sedan ett par veckor står det nu klart att de Maria och hennes grannar mot alla odds får bo kvar i området, och kommunen blir tvungen att bygga upp ordentliga hus åt de kvarvarande familjerna.
Allt har varit väldigt svårt, jag är glad att jag varit stark nog att kämpa emot. De välter våra hus men de kan inte välta vår rätt att vara här säger Maria da Penha till Amnesty International Brasilien.
Det är svårt att föreställa sig att det här området en gång var ett vackert bostadsområde med hundratals träd och parklekar. Nu domineras stadsbilden av byggtrafiken till OS-byggnaderna bara ett stenkast från Marias hus.
Det är många bostadsområden i Rio de Janeiro som drabbats av tvångsvräkningar eller hård polisrepression. För de bostadsområden som ligger närmast arenorna har varit de som drabbats hårdast av myndigheternas trakasserier. I bostadsområdet som ligger vid bilvägen från Rio De Janeiros flygplats till OS-området har myndigheterna helt enkelt slagit upp ett högt plank av trä och betong som skiljer vägen från de boende. En boende som kallar sig Joao ger en giftig kommentar till den höga konstruktionen som nu döljer skiljer bilvägen från deras bostadsområde.
De säger att det är ett bullerplank. Ett bullerplank! Tack snälla kommunen för att ni bryr er om vår hörsel men vart var ni när vi sa att vi varken har sjukvård, skolor eller riktiga bostäder? Att vi inte har jobb och att vi inte har mat i magen? Vi är inte dumma, de byggde det för att de rika turisterna inte ska se oss när åker för att titta på längdhopp, säger Joao.
De senaste åren har minst 22 000 familjer tvingats från sina hem. Många har precis som Maria da Penha byggt sina egna hus och inga riktiga kontrakt som ger dem rätten till en viss tomt eller fastighet. De flesta har inte ordentliga id-handlingar och hamnar helt i händerna på myndigheterna när liknande beslut fattas på kommunen eller någon annan myndighet som bestämmer sig för att sopa fattigdomen ur turisternas åsyn. Det gör att Maria da Penhas historia både blir en hoppfull saga om att kamp lönar sig, och samtidigt undantaget som bekräftar regeln vad gäller de fattigas boendesituation i Rio de Janeiros fattiga utkanter.

 

Bilbo Göransson

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Hur är det att välja ett gymnasieprogram redan i högstadiet, ett program som i praktiken blir ett yrkesval? Men det är inte alltid som gymnasievalet stämmer senare i livet. För fyra år sedan mötte vi fyra elever på Lugnetgymnasiet i Falun för första gången. Att det blev Viktor, Anders André och Gustav var mest en slump.

Kvinnliga och homosexuella elektriker fryses ut – nu lyfts problemet i filmer

Elektrikerförbundet vill uppmärksamma att människor blir utfrysta på arbetsplatser, i samhället och föreningsliv. I några mycket korta filmer uppmärksammar konstnären Martin Lima de Faria problemen. Elektrikerna har varit med och finansierat filmerna. Det är få tjejer i elektrikeryrket. Av Elektrikerförbundets 25 000 medlemmar är det bara tre procent som är kvinnor.

Domstolen gick på Sandras linje – gav rätt mot försäkringskassan

I våras fick Sandra Rudeberg rätt mot försäkringskassan, som hade nekat henne sjukskrivning efter cancerbehandling. Hjälpen kom av den juristförsäkring som Elektrikerförbundets och Sekos medlemmar har tillgång till. Våren 2015 var tuff för Sandra Rudeberg. Efter en sjukdomsperiod för utbrändhet, fick hon besked om att hon hade bröstcancer.

Percy Kindahl: ”Bästa att jobba som hissmontör”

Det är tio år sen han gick i pension. Men han fortsätter sin aktivitet. På El-ettans årsmöte satt han sekreterare. Percy Kindahl har som så många andra ett rikt liv att berätta om. Han berättar också gärna om arbetarrörelsens historia och gärna om Söder i Stockholm. Vi följde honom en dag. .solidtango-embed#s6l9xk9489c { position:relative; padding-bottom:56.

Fotografen David följde strömmen – sadlade om till elektriker

De mänskliga mötena och problemlösningen finns där fortfarande, men mycket annat är nytt. Efter närmare två decennier som fotojournalist bytte David Bergström bana och utbildade sig till elektriker för att göra skillnad. Det är ingen hemlighet att tidningsbranschen genomgår en kris som drabbar både de som skriver och de som fotograferar.

Dennis tar det med ro

ReportageTio SM-guld som senior och siktet inställt på VM nästa år. Elektrikern Dennis Gustavsson tillhör absoluta sverigeeliten i rodd. Tjusningen? Tja, antagligen att man gillar mjölksyra, ha-ha.   Dennis Gustavsson skrattar och fortsätter att trycka i sig medhavda limpmackor med räkost.
Foto: Tomas Nyberg

36 år sen Henrik svävade mellan liv och död

– Det bara smällde. Jag såg en grön aura. Det enda som var kvar på kroppen var en strumpa och kalsingarna. Det luktade bränt kött. Henrik Söderstad var 23 år när han drabbades av en olycka i ett ställverk på Kvarnsvedens Pappersbruk. I dag är han fortfarande elektriker. På kroppen har han minnena från olyckan. – Jag går inte gärna i solen, konstaterar Henrik.

Jaguaren Juma dödades för OS-jippo

os i brasilienI staden Manaus i brasilianska Amazonas sköts den sällsynta jaguaren Juma till döds efter att ha slitit sig loss under ett OS-jippo under den flera hundra städer långa resa som OS-facklan vandrat. Efter att fyra ampuller med lugnande medel inte lyckats stoppa vilddjuret drog en närvarande soldat sin pistol och sköt Juma till döds.

Våldet bakom OS-kulisserna

os i brasilien  Jag befinner mig i det farligaste landet i världen som inte befinner sig i krig. I Brasilien sker 60 000 dödsfall till följd av våld varje år, och en stor majoritet av dem dör av skottskador från handeldvapen.   Den hissnande kriminaliteten har gjort att många i Brasilien anser att en bra bov är en död bov, och sympatiserar med polisens hårdare tag mot kriminella gäng.

Elektrikerjobbet blir konst – Jimmy ställer ut på Runöskolan

Det är en del av den här tiden. Hur skitigt kan det va. Det säger Jimmy Rosenholm från Vallentuna. Han jobbar som elektriker. Men han är också konstnär. Han talar om en tavla han målat från ett oacceptabel arbetsmiljö. Under maj och delar av juni har Jimmy haft en utställning på LO-skolan vid Runö i Åkersberga.

Alla är med i Prenad-klubben

nyheter  Elektrikern blev kontaktad av fackklubben. Bakgrunden var att Hallberg & Co i Lund och Bravidaägda Prenad hade slagits samman till Bravida Prenad AB. Ett 40-tal elektriker i vardera firman berördes. Men det innebar också att två fackklubbar skulle bli en. Kom och berätta om oss, hälsade klubben. Vi tog dem på orden och åkte dit.     Programmet var digert.

Alla elektriska ord – härifrån kommer de

reportageOrd är makt. Med ord förändrar vi världen. Men känner vi orden vad pratar vi egentligen om? Vad har elektrisk ström med reumatism att göra och varför är batterier stridslystna? Kort sagt: Det här reportaget handlar om ord och vad orden har att berätta.     Människan, har någon påstått, uppfann orden för att dölja sina tankar för varandra.

Rösta: Elektrisk ordlista – vilket är ditt favoritord?

Elektrisk, elektricitet med flera År 1600 gav den engelske naturvetaren Ordet elektricitet kommer av det grekiska ordet för , çëåêôñïí (elektron) och slutligen från latinets çlectricus (bärnstensliknande). Ordet myntades av britten år vid hans experiment med . Elektrod (ledningspol vid elektrolys) Ordets slutstavelse är hämtad ur grekiskans hodos, väg.

Tar ner sin avsvimmade kollega

REPORTAGEArbetet i stolpar minskar när elledningar grävs ner. Men ibland måste personal upp i stolparna och det kan hända olyckor. Behovet av övning för att vara trygg i en olyckssituation blir viktig. På Falu Energi & Vatten tränar montörerna vartannat år på hur man gör när man ska ta ner en avsvimmad kollega.

De ser till att du kommer fram i underjorden

reportageVarje dag rör sig en kvarts miljon människor i området. Än fler blir det när nya Citybanan blir klar nästa år. Den är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. I underjorden under Stockholms central byggs inte bara järnvägsräls i tunnlar. Här installeras massor av rulltrappor och hissar. I centrum står personal från bland annat Otis.