• Rivna hus efter bulldozers gått fram över favelan Vila Autódromo. Slagord och motståndsparoller står klottrade på väggar och bråte Foto: ©Amnesty International/Sergio Ortiz Borbolla

  • Maria da Penha skadades allvarligt under en av vräkningsaktionerna från kommunen men vägrade flytta. Nu har hon fått rätten att bo kvar Foto: ©Amnesty International/Sergio Ortiz Borbolla

  • Över Vila Autódromo kastar OS-byn sina skuggor från långa skyskrapor. Nu har kommunen tvingats bygga upp bostadsområdet igen efter olagliga och våldsamma vräkningsmetoder. Seger för Vila Autódromo. Foto: ©Amnesty International/Sergio Ortiz Borbolla

2016-08-09

os i brasilien

Mitt i ett av de fina kvarter som vigts åt de olympiska spelen i Rio de Janeiro ligger Vila Autodromo. Det är ett bostadsområde som gjort sig känt som en av de få fredliga favelorna i staden. Vila Autodromo var ett hem för över 600 familjer för ett år sedan. Det består av riktiga hus av tegel och inte alls några skjul men kallas ändå för en kåkstad – Favela.
Det har legat på samma plats i årtionden och har både el och rinnande vatten. Här fanns restauranger, parker och en kyrka. Men nu bor där bara ett tjugotal familjer kvar. Resten har trakasserats av myndigheter och poliser till att lämna området och göra plats åt OS skrytbyggen. Bostadsområdet ser nu ut som ett slagfält dagen efter en stor strid. Trasiga tv-apparater, leksaker och resterna från bulldozrade hus ligger utspridda i bostadsområdet.

 

LÄS MER: Våldet bakom OS-kulisserna
När Rio De Janeiro 2009 gavs äran att hålla sommar-OS i år påbörjades ett arbete för att rensa upp OS-området. Vid idrottsområdet och motorvägen skulle det bara finnas en stor stadspark, var tanken. Problemet var att hundratals familjer bodde på tomten där parken var tilltänkt, och hade gjort det i årtionden. En av de boende var Maria da Penha, som flyttade in för trettio år sedan för att få leva i lugn och ro.
Det senaste året har varit allt annan än lugn. Först försökte man betala folk med kontantsummor eller löften om andra bostäder för att flytta frivilligt. När de som flyttat klagat på att pengarna inte räckte till nya bostäder, eller att de bostäder de fått var av sämre standard än de lovats, slutade lokalborna att flytta. Då stängde myndigheterna av vatten och elektricitet. Sophämtarna förbjöds också hämta skräp från området. När det inte hjälpte dök kommunpersonal upp med bulldozers och rev husen, ibland utan förvarning för de boende, med blodig utgång.

 

LÄS MER: Jaguaren Juma dödades för OS-jippo
Maria da Penha har bott i området i 30 år och är en av de få som bor kvar i området. Sedan ett par veckor står det nu klart att de Maria och hennes grannar mot alla odds får bo kvar i området, och kommunen blir tvungen att bygga upp ordentliga hus åt de kvarvarande familjerna.
– Allt har varit väldigt svårt, jag är glad att jag varit stark nog att kämpa emot. De välter våra hus men de kan inte välta vår rätt att vara här säger Maria da Penha till Amnesty International Brasilien.
Det är svårt att föreställa sig att det här området en gång var ett vackert bostadsområde med hundratals träd och parklekar. Nu domineras stadsbilden av byggtrafiken till OS-byggnaderna bara ett stenkast från Marias hus.
Det är många bostadsområden i Rio de Janeiro som drabbats av tvångsvräkningar eller hård polisrepression. För de bostadsområden som ligger närmast arenorna har varit de som drabbats hårdast av myndigheternas trakasserier. I bostadsområdet som ligger vid bilvägen från Rio De Janeiros flygplats till OS-området har myndigheterna helt enkelt slagit upp ett högt plank av trä och betong som skiljer vägen från de boende. En boende som kallar sig Joao ger en giftig kommentar till den höga konstruktionen som nu döljer skiljer bilvägen från deras bostadsområde.
– De säger att det är ett bullerplank. Ett bullerplank! Tack snälla kommunen för att ni bryr er om vår hörsel men vart var ni när vi sa att vi varken har sjukvård, skolor eller riktiga bostäder? Att vi inte har jobb och att vi inte har mat i magen? Vi är inte dumma, de byggde det för att de rika turisterna inte ska se oss när åker för att titta på längdhopp, säger Joao.
De senaste åren har minst 22 000 familjer tvingats från sina hem. Många har precis som Maria da Penha byggt sina egna hus och inga riktiga kontrakt som ger dem rätten till en viss tomt eller fastighet. De flesta har inte ordentliga id-handlingar och hamnar helt i händerna på myndigheterna när liknande beslut fattas på kommunen eller någon annan myndighet som bestämmer sig för att sopa fattigdomen ur turisternas åsyn. Det gör att Maria da Penhas historia både blir en hoppfull saga om att kamp lönar sig, och samtidigt undantaget som bekräftar regeln vad gäller de fattigas boendesituation i Rio de Janeiros fattiga utkanter.

 

Bilbo Göransson

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Reportage

Elyseum: Ett hus fullt av elektrisk historia

I det vackra huset i jugendstil vid Gamla Ullevi, som tidigare var en understation till Göteborgs elverk, finns i dag ett museum. Ett museum som visar Göteborgs energihistoria, allt från gasens utveckling till det sena 1900-talets elektriska apparater. Det tillverkades saker av bättre kvalitet förr, säger Naimi Rynge, ingenjör vid Göteborgs energi.

EBR-dagarna: Branschen testar nya höjder

Solen skiner över de hundratalet utställare som ställt upp sina tält invid hoppbackarna på Lugnet i Falun. Här pågår EBR-dagarna, de återkommande branschdagarna för elnätsföretagen. Alla plockar nog fram sitt bästa jag under de här dagarna, säger Bosse Andreasson, elnätschef på Sundsvall Elnät och ordförande i EBR-kommittén. EBR står för ElnätsBranschens Riktlinjer.

Nya medlemmar – från Estland

De båda estländska elektrikerna Aivar Jansson och Neemé Viik sitter vid lunchbordet på bygget i Östersund och fyller omsorgsfullt i blanketterna med rubriken ”Guest Membership”. Det är bra tror jag, för om vi skulle få problem så kan vi få hjälp, förklarar Aivar Jansson.

Här kan ett felaktigt bryt vara livsavgörande

I Alingsås arbetar tio elektriker från Bravida med att leda om och dra ny el i ortens lasarett. Det är inte ett helt okomplicerat arbete. Att arbeta med el på ett sjukhus skiljer sig en del från att arbeta på ett vanligt bygge. Absolut. Vi snackar ju system som är livsuppehållande, säger Jonas Cedgard, ledande montör för Bravidas elektriker på Alingsås lasarett.

Ioannis, Oliver och Jonas – tre av tusentals nya medlemmar i förbundet

Den senaste tiden har rubrikerna i tidningen främst handlat om att Elektrikerförbundet tappar medlemmar. Då är det lätt att glömma att förbundet samtidigt varje år rekryterar nära tre tusen nya medlemmar. Elektrikern följer med under en introduktionsutbildning för nya medlemmar i VK1 i Solna. Arbetslöshetsförsäkringen är precis som det låter en försäkring.

Samma problem där som här

Vi lever i en globaliserad värld. Människor och företag flyttar över gränser för att hitta försörjning, för att skapa nya affärer. Då måste också facken hänga med. Samtala, samarbeta. En del i detta är det möte som sker under några dagar i april i ett trångt konferensrum på Barnhusgatan i Stockholm. Det är tid för reflektion.

Jonas Wallin: ”Jag vill se mer av det gamla Socialdemokraterna”

Töreboda, 1 maj. Jonas Wallin har lunginflammation. Han har kört från Gullspång där han tidigare under dagen har gått i 1 maj-tåg och hållit tal. Där var ett 50-tal i tåget, några fler som lyssnade. Nu är han på plats i Töreboda för sitt andra 1 maj-tal för dagen. Jonas Wallin anländer tillsammans med Christian Carlström, en gammal facklig kompis från Brunnsvik.

Falubor ska kunna köpa andelar i solcellspark: ”Man får ett oberoende av elmarknaden”

En solcellspark som Faluborna kan bli andelsägare i det planeras just nu av Falu Energi och Vatten. Tanken är att både husägare och lägenhetsboende ska kunna producera sin egen el. Man blir en del av en solcellsrevolution, säger Sofie Bergsten, projektledare. Falu Energi och Vatten är i full gång med en förstudie för en solcellspark där faluborna ska kunna bli delägare.

Pontus Boström vald till andre vice ordförande

Pontus Boström är Elektrikerförbundet nye andre vice ordförande. Det stod klart på måndagen. Det känns jättebra, det var ju ett väldigt tydligt mandat, säger region Mitts regionombudsman som nu alltså tar en plats i förbundsledningen.

TV+TEXT: Följ med på Elektrikernas förbundsmöte!

Mellan 2729 maj 2018 pågår Elektrikernas förbundsmöte. Det är förbudets högsta beslutande organ, som sammanträder vart fjärde år. Förbundsledning och förbundsstyrelse väljs, motioner behandlas och förbundets inriktning för de nästkommande 4 åren sätts.

Äntligen: Osmo har fått besked om AFA-pengarna

Äntligen har Osmo Kantoluoto fått besked om att han ska få pengar från Afa-försäkring. Beskedet kom via sms, en lördag i slutet av april. Jag tror det beror på att ni skrev, säger Osmo när han ringer och berättar om beskedet för tidningen. Bakgrunden är denna: Sommaren 2013 skadades Osmo Kantoluoto i en axel vid en kabeldragning i Farsta. Sedan dess har han inte kunnat jobba.

Nu är det nedräkning för Ulf

I samband med förbundsmötet avgår Ulf Carlsson som Elektrikerförbundets andre vice ordförande. En facklig trotjänare som har sin uppfattning klar om vad som stärker en arbetstagarorganisation. Varje gång vi varslar eller är i konflikt, då blir det en uppsträckning i hela organisationen. Det blir fokus på en sak, alla vet vad som gäller, säger Ulf Carlsson.

Elajo får städa upp efter fulel i äldreboende

Det var ett oerhört lyckosamt bygge. Kostnaden blev till och med lägre än budgeterat. Det var bilden som förmedlades när slutnotan för äldreboendet i Vimmerby kommunicerades i lokalpressen. Men så gjordes en extrabesiktning av elinstallationerna. Den var inte lika lyckosam. Det allra mesta var felinstallerat och måste göras om.

I Belgien står kampen mot social dumpning

”Social dumpning”, svarar de tre männen i kör. De har precis fått frågan vad som är viktigast för facket i Belgien att arbeta med just nu. Vi befinner oss i ACV/BIE:s lokaler i centrala Bryssel. ACV/BIE är den fackliga centralorganisationens sektion för byggnadsarbetare, där även elektriker och målare ingår.

Sprillans nytt vattenkraftverk i Tännfallet

Utsikten är bedövande vacker vid Tännfallet i Härjedalen nära gränsen till Norge. Fjällen är nära och vattnet forsar fram. Här har ett sprillans nytt vattenkraftverk precis sett dagens ljus. Det nya kraftverket kommer att producera upp till 1,8 megawatt. Det är mer än dubbel så hög effekt som det tidigare kraftverket mäktade med.