”Eftersom lönemärket i huvudsak sätts i procent så innebär det att löneklyftor ökar. Ju högre lön du har desto mer utväxling i kronor får du”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. 

Under hela min tid som ordförande har jag påtalat i LOs styrelse att det så kallade märket, som industrins parter sätter, är för lågt. Det har de övriga 6F förbunden – Byggnads, Fastighets, Målarna och SEKO – också gjort.

För ungefär 1,5 år startade vi därför ett lönebildningsprojekt. Det har blivit sju delrapporter framtagna av forskare, utredare och ekonomer. Den 11 juni presenterade vi den åttonde rapporten, som är 6F:s slutrapport i vilken vårt förslag på ny lönebildningsmodell framgår.

Vi har som sagt länge kritiserat dagens lönebildningsmodell där industrin sätter ett märke som övriga på arbetsmarknaden ska följa.

När vi framfört denna kritik har vi fått den självklara frågan: ”Vad är då alternativet?”

Det är detta alternativ som vi nu presenterat.

LÄS ÄVEN: 6F: Vi vill skrota industriavtalet

Trots att vi är kritiska till nuvarande modell kan vi ändå konstatera att rådande lönenormering har haft vissa fördelar. Vi har lyckats upprätthålla internationella konkurrenskraft, vi har haft god reallöneutveckling och det har skapats stabilitet i lönebildningen.

Men tiderna förändras och därför behöver även lönebildningen förändras. Andra sektorer har växt medan industrin minskat och vi måste börja se lönebildningen ur ett bredare perspektiv.

Våra utgångspunkter för framtida lönebildningsmodell har vart tre:

• Modellen måste få bred legitimitet och därmed ta bred hänsyn till hela arbetsmarknaden.

• Relativlöneförändringar mellan kvinnor och män, branscher och yrken måste vara möjliga.

• Löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän ska minska.

För vi ser att lönebildningsmodellen inte riktigt har lyckats. Vi har låga löneökningar inom flera sektorer trots hög arbetskraftsbrist. Lönemärket följs till punkt och pricka och lönen som sätts inom industrin är inte riktigt anpassat för hela arbetsmarknaden.

Dagens modell där industrin går före anser vi har legitimitetsproblem. Vi övriga fackförbund som inte ingår i industrin saknar inflytande över den fråga som kanske är viktigast för våra medlemmar. Nämligen vilken löneökning medlemmarna ska få kommande år.

För att råda bot på detta måste fler förbund känna sig delaktiga i framtagande av märket.

Vi anser att när industri sätter lönerna för hela arbetsmarknaden så tar de alldeles för stor hänsyn till just industrins villkor och inte lika stor hänsyn till alla oss andra som jobbar i Sverige.

LÄS ÄVEN: Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän växer

Vi förbund inom 6F är en del av LO och vi samordnar oss med övriga LO-förbund inför varje avtalsrörelse. Men i själva verket har LO-samordningen ingen formell betydelse eftersom industriförbunden inom ramen för industriavtalet förhandlar på eget bevåg utan att gå via LO.

Alla viktiga beslut såsom märkets nivå, avtalsperiodens längd eller låglöneprofil måste det fattas beslut om i LO:s styrelse, vilket utgör en stor kontrast till idag där hela denna makt ligger hos industriförbunden.

Ofta föreslås från arbetsgivare en mer företagsnära lönebildning och vi inom 6F har emellanåt anklagats för att vilja bryta oss ur en koordinerad lönebildning. Det är inte sant –  vi anser en centraliserad lönebildningsmodell med stark koordinering kring ett lönemärke är det bästa.

Ett av de stora problemen på svensk arbetsmarknad är löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Orsaken består i huvudsak inte av att kvinnor och män i samma yrke med samma utbildning har olika lön. Utan det främsta skälet är en värdediskriminering där kvinnodominerade yrken värderas lägre än manligt dominerade yrken. Här måste vi gör mer.

Vi anser därför att det i nästa avtalsrörelse behöver göras extra satsningar där de med lön under 28 000 kronor per månad får löneökningar i kronor medan de över får löneökningar i procent.

Ytterligare problem som måste motverkas på svensk arbetsmarknad är löneskillnaden mellan arbetare och tjänstemän. Eftersom lönemärket i huvudsak sätts i procent så innebär det att löneklyftor ökar. Ju högre lön du har desto mer utväxling i kronor får du.

Det har inneburit att tjänstemännen i princip varje år de senast 20 åren tagit lite mer än arbetare i lön.

LÄS ÄVEN: Utredare: Löntagarna måste få ut mer från vinsterna

Att nå i mål med en ny lönebildningsmodell och nytt förhandlingsavtal är inget vi tror kommer att kunna ske till imorgon. Det kommer ta tid och alla våra förslag kommer inte att bli verklighet till nästa års stora avtalsrörelse.

Dock kommer vi inför nästa avtalsrörelse kräva mer inflytande inom ramen för LO samt kräva rejäla låglönesatsningar. Hur långt vi når återstår att se.

Vi elektriker kommer alltid att stå upp för en rättvis och solidarisk lönepolitik.

Till vi hörs igen så vill jag önska er en trevlig sommar och avkopplande semester.