• Bild: Pixabay

2018-10-08

I december 2008 införde den då borgerliga regeringen möjligheter för enskilda fastighets- och bostadsrättsägare att få Rot-avdrag. Den enskilde kunde minska sina utgifter för arbetskraftskostnader med hälften.

Men har Rot-avdraget gett några nya jobb, har ”svarta” jobb blivit ”vita”? Och vad hände när avdraget 2015 sänktes från 50 till 30 procent? Vi har försökt gå bakom detta. Det finns många antaganden och väldigt lite forskning.

Argumentet för att införa Rot-avdrag, var att byggbranschen skulle kunna anställa fler i den lågkonjunktur som då var, samt att det skulle kunna vara möjligt att ”svarta” jobb skulle kunna bli ”vita”.

LÄS ÄVEN: Per Eklund: “Är företagarnas Rot-statistik trovärdig?”

Mellan starten 2009 och fram till 2015 ökade det utbetalda Rot-avdraget hela tiden för att ligga på nästan 20 miljarder kronor 2015. Efter sänkningen från 50 till 30 procents avdrag 2016, har det sjunkit till hälften, 9-11 miljarder.

För elbranschen ligger Rotavdragen på ungefär 600 miljoner kronor per år, omkring 6,5 procent av det totala bidraget.

Antalet köpare är ganska stabilt över åren. Det är dock en mindre minskning under 2016-2018 jämfört med toppåren innan.

Däremot konstateras att antalet utförare minskat. Totalt är det uppemot 6000 företag som försvunnit ur rotstatistiken sen sänkningen från 50 till 30 procent.

LÄS ÄVEN: Rot-avdrag: Argumenten för och emot

Rot-avdraget handlar om fördelningspolitik, stöd till vissa branscher, svarta och vita tjänster, få folk att anlita hantverkare, och hur man använder pengar i den statliga budgeten.

Skatteverket har en exakt statistik om hur många som använt möjligheten och hur mycket Rot-avdraget kostat staten. Men någon exakt kunskap om hur många jobb det gett, hur stor andel som gått från svarta jobb till vita jobb och tvärtom, finns inte. Det finns inga samlade fakta och ingen forskning.

I en undersökning gjord 2011 svarade de tillfrågade att skulle rotavdraget tas bort, skulle 56 procent köpa tjänsten vitt i samma utsträckning, 21 procent skulle göra det själv, 6 procent skulle köpa svart, 9 procent ta hjälp av anhöriga och 19 procent skulle låta det vara ogjort.

Om man utgår från de siffrorna så är frågan om svarta och vita jobb en liten fråga.

I grunden handlar debatten om prioriteringar av statliga utgifter. Vad lägger man pengar på och vad gör de för nytta.

LÄS ÄVEN: Rotavdrag: Vad säger facken?

Det är massor av fakta som snurrar runt. Från borgerligt håll och från näringslivet pekar man på de positiva effekterna, att svarta jobb blir vita, att man får tillbaka pengarna i mer skatter och att det skapar massor av jobb.

Från vänstersidan argumenteras det om att det är en reform som gynnar de rika och att man kan använda pengarna bättre i andra satsningar. Från fackligt håll har man argumenterat för att ge det till investeringar i allmännyttan.


Andra offentliga utgifter

→ Kostnaden för förskoleklass för sexåringar kostar 17 miljarder.

→ Gymnasieskolan kostar 40 miljarder.

→ Polismyndigheten kostar 2018 24 miljarder.

→ Migrationen kostar 20 miljarder.

→ Migrationen kostar 2018 15 miljarder enligt regeringens budget.


Så mycket betalades ut i Rot 2016-2017

2016

→ Bygg 7,1 miljard 64,9 %

→ El 0,7 miljard 6,4 %

→ Glas 0,3 miljard 2,5 %

→ Måleri 1 miljard 9,3 %

→ Mark 0,4 miljarder 3,9 %

→ Murning 0,2 miljard 2,2 %

→ VVS 1,2 miljard 10,8 5

Totalt: 10 915 553675


2017

→ Bygg 5,8 miljard 64,3 %

→ El 0,6 miljard 6,5 %

→ Glas 0,2 miljard 2,4 %

→ Måleri 0,9 miljard 9,5 %

→ Mark 0,35 miljarder 3,8 %

→ Murning 0,2 miljard 2,2 %

→ VVS 1 miljard 11,4 %

Totalt: 9 169 590 550


Per Eklund
per.eklund@mittmedia.se

 

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Sista rycket i valrörelsen

Valdagen närmar sig med rekordfart. Under den sista arbetsdagen innan valet till Europaparlamentet på söndag träffade LO-fackens kandidat Johan Danielsson ett femtontal elektriker på Spedab i Stockholm.

Man till sjukhus efter elolycka i Karlstad

En man har fått föras till sjukhus efter att ha fått ström genom kroppen på en byggarbetsplats i Karlstad. Arbetsplatsolyckan inträffade strax innan lunchtid på fredagen. En man som arbetade på en byggarbetsplats i Viken i Karlstad drabbades av en elolycka där han fick ström genom kroppen.

Fler tågbolag väljer att förbjuda spelreklam

Den allt mer aggressiva spelreklamen har fått flera trafikhuvudmän och tågbolag att förbjuda spelannonser på bussar och tåg. I vintras införde Västtrafik ett förbud, nyligen sa MTR Express nej. Samtidigt håller SL och Jernhusen fast vid att tillåta reklamen. MTR Express gick nyligen ut och anslöt sig till tidningen Offsides nej till spelreklam.

Långa dagar för elektriker i Gibraltar

ELEKTRIKER I VÄRLDEN Om Storbritannien lämnar EU påverkas även självstyrande Gibraltar. Elektrikern James Finlayson är dock inte orolig för egen del. James Finlayson parkerar bilen på Gibraltars trånga gator. Vrider man huvudet åt ena hållet ser man Spanien, åt andra Marocko. Blundar man och lyssnar pratas det Brexit.

Hård press för minimilön i hela EU

En kör håller på att stämma upp i Europa. Juncker, Macron, Timmermans och flera andra lovsjunger minimilönen och vill att alla länder inför en. Det skulle rycka undan grunden för den svenska modellen där politiker håller fingrarna borta från lönebildningen. Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet.

Efter inspektionerna: Företag förbjuds arbeta på hög höjd

Bolaget Tak och fasadklättrarna i Sthlm AB förbjuds arbeta på hög höjd av Arbetsmiljöverket. Detta efter att oanmälda inspektioner avslöjat en rad allvarliga brister, skriver Arbetarskydd.  Arbetsmiljöverket utförde fyra oanmälda inspektioner hos bolaget Tak och fasadklättrarna i Sthlm AB.

Asbest på NCC:s bygge – rev skivorna med tigersåg

NCC:s byggnadsarbetare sågade ovetandes ned asbestskivor med tigersåg, helt utan skyddsutrustning. Även sjukhusets personal och besökare kan ha exponerats, skriver Byggnadsarbetaren. När universitetssjukhuset i Örebro skulle renoveras under NCC:s generalentreprenad var det ingen som visste att det fanns skivor med asbest i konstruktionen.

Därför påverkar EU-valet just dig

Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Ett val som påverkar våra jobb, klimatet och beslut som fattas i Sveriges riksdag, kommuner och regioner. Här får du veta mer om vad valet handlar om. EU kan verka långt borta, men spelar ändå stor roll för vår vardag.

Jobbfrågan splittrar partierna i EU-valet

MP välkomnar EU-regler för pappaledighet, medan C tycker att unionen ska hålla tassarna borta från sådana regelverk. Här står jobbstriden i EU-valet. Tolkningarna om vad den sociala pelaren innebär går i sär. I november 2017 hölls det sociala toppmötet i Göteborg på statsminister Stefan Löfvens initiativ.

Så röstade politikerna i fyra viktiga EU-frågor

Vad tycker de svenska partierna i viktiga EU-frågor som arbetsvillkor och gränsvärden mot cancerframkallande ämnen? Här kan du se hur de svenska EU-parlamentarikerna har röstat. Socialt protokoll Facken i Europa kräver ett socialt protokoll i EU:s fördrag som ska garantera att fackliga och sociala rättigheter går före ekonomiska friheter.

Arbetsmiljöverket vill att åklagare utreder dödlig fallolycka

Mannen omkom efter ett högt fall på en byggarbetsplats i Stenungsund. Arbetsmiljöverket vill nu att polis och åklagare utreder arbetsplatsolyckan, skriver Sveriges Radio. Olyckan inträffade i januari, på en byggarbetsplats i Stenungsund. En man som arbetade med takläggning omkom efter att ha fallit ett tiotal meter ned i ett betonggolv.

Elolycka: Fick ström genom kroppen vid byte av knapp

En anställd vid ett företag i Kristianstad kommun fick föras till sjukhus efter att ha fått ström genom kroppen i samband med ett arbete. Händelsen har anmälts till Arbetsmiljöverket, skriver 24 Kristianstad. Det var i mitten av april som olyckan inträffade. En anställd på ett företag i Kristianstad kommun utförde arbete på annan ort.

Luftburen inspektion – Micael synar elnätet från ovan

Det är en onsdagsförmiddag i slutet av mars. Den röda helikoptern hovrar ovanför Gävle energis elnät. I helikoptern sitter Micael Lennartsson, luftledningsbesiktningsman, tillsammans med helikopterpiloten Jonas Högberg från Kallax flyg. Det ser väldigt bra ut. Gävle energi har ett luftnät i gott skick, konstaterar Micael Lennartsson.

EU-val: Sverige har 20 av 751 platser i parlamentet

Den 26 maj är det val till Europaparlamentet där 751 ledamöter sitter. Sverige har i dagsläget 20 platser. Under mandatperioden 2014-2019 har Socialdemokraterna haft fem av Sveriges 20 platser. I dag sitter där Aleksander Gabelic, Jytte Guteland, Anna Hedh, Olle Ludvigsson och Marita Ulvskog. Av dessa fem är det endast Jytte Guteland som kandiderar för omval.

Alla partier värnar svenska modellen – men röstar olika i EU

All svenska partier i Europaparlamentet har levt upp till sina vallöften från 2014 och säger sig värna den svenska modellen. Men synen på vad den svenska modellen är skiljer sig åt, konstaterar Arena idé i en ny rapport.