• – En asbestskada går det inte att göra något åt, säger Kurt Jerlin. Han har KOL och han menar att orsaken är byggdammet och asbesten under alla år på byggen. Foto: Tomas Nyberg

  • – Nu kommer man ner i tunnelbanan det är fullt med unga med skitiga arbetskläder. De släpar hem skit till fru och barn i stället för att byta om. Det är det inte värt. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Trots sviterna av arbetslivet är Kurt positiv och glad. Under hösten reste han till Barcelona med gamla arbetskamrater. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

  • Kurt har stridit under sina år. Han har stridit för et bra fackligt socialt arbete. Han har stridit mot asbesten. Och han har stridit för att hans sjukdom skulle klassas som arbetsskada. Men det har blivit nej till arbetsskada ända upp i högsta instans. Foto: Tomas Nyberg

  • Foto: Tomas Nyberg

2015-12-02

NYHETER

– Utan den här har jag ingen chans. Jag har svårt att få luft, svårt att andas.

Det säger Kurt Jerlin och håller upp sin medicin.

Sen många år har han KOL. Enligt Kurre beror det på asbest och byggdamm.

– Mina arbetskamrater är döda i asbestos eller lungcancer.

 

 

 

Kurre Jerlin är 86 år och bor i en etta i Farsta i södra Stockholm. Han började jobba som elektrikerlärling 1946. I 35 år jobbade han på byggen runt om i Stockholm. Han växte upp ute i förorten och spelade fotboll med Lasse Björn, mer känd som back i Tre Kronor.

– När jag kom ut i branschen 1946 fanns det inte plastpluggar när vi skulle sätta fast ledningar i betong. 1947 kom det nåt som hette björnplugg. Det var ren asbest som skulle spädas med vatten. Det enklaste var att man tog den i munnen och tugga tills det var som en korv.

 

 

 

Kurre jobbade mycket med installation av oljeeldningar.

– Sen gick jag ut som fartygselektriker några år. Kom tillbaka i branschen 1952. Då hade asbesten kommit. Fläktrummet bekläddes med asbest.

Under lång tid arbetade Kurre med elinstallation i de stora bostadsprojekten. Han jobbade på olika firmor.

– Under fem år jobbade jag i Hallunda. John Mattsson byggde, det blev 40 höghus och 2100 lägenheter.

Han har varit med på bygget av många av de andra bostadsområdena.

 

 

 

I början av 50-talet översvämmades byggena av asbest. Rörisolering, eternitplattor, sprutad asbest och asbest i andra former.

– Det var ett konstant damm på byggena. Man använde till och med en asbestspruta. Det var ett lager av lös asbest på golvet.

Och de har Kurre och hans jobbarkompisar märkt av. Redan på 60-talet började Kurre känna av att det var svårt att andas. Det har blivit värre och värre.

– Jag kunde fan inte andas.

– Det är inte konstigt med allt byggdamm och asbest. Det var pengar i asbest. Från kapitalets sida ville man inte rota i det.

Kurre har försökt få sina problem klassade som arbetsskada. Men det har blivit nej i alla instanser. 1994 var det definitivt nej från Försäkringsdomstolen.

– De hänvisade bara till att jag hade haft TBC i unga år.

 

 

 

Många av de som blir sjuka i KOL, blir det efter att ha rökt hela sitt liv. Kurt rökte endast fyra år i sin ungdom.

Kurre berättar engagerat om sitt liv. Efter några minuter reser han sig. Han måste han snabb ta åt sig sin medicin. Han har inte luft.,

Medicinerna gör ändå så han kan klara sig.

– Allt det där beror på asbesten och byggdammet.

Genom åren har han och hans arbetskamrater kämpat för en bättre arbetsmiljö.

– När jag började hade vi inga bodar och fick hålla med egna arbetskläder. Man drog hem dammet. Då gjorde vårt förbund en insats. Vi skulle ha plats att klä om i boden och ha varm och kallt vatten.

 

 

 

Det blev drägligt på byggena och Kurre och hans arbetskompisar slapp dra hem dammet.

– Nu kommer man ner i tunnelbanan det är fullt med unga med skitiga arbetskläder. De släpar hem skit till fru och barn i stället för att byta om. Det är det inte värt.

I början på 1960-talet, när miljonprogrammets alla hyreshus började byggas startade debatten om asbest.

– Lasse Werner, som blev ledare för vänsterpartiet, var ju murare och satt i riksdagen. Han tog upp frågan i riksdagen.

– När vi fick ett hum att det var skadligt slog vi larm.

 

 

 

Så småningom blev det förbjudet att röra asbest. Men många hann skadas.

– Arbetskamraterna, de är alla döda i asbestos och lungcancer. Så länge jag får hjälp klarar man sig. Min brorsa dog i cancer. Han stod i ett soprum och sågade eternit. Så nog fan dör man av det.

Under många år arbetade Kurt också mycket med kamratstöd ute på byggena. Det var ett sätt att hjälpa kamrater som hade problem med alkoholen. Han drev också igenom ett program om fackligt socialt arbete vid Elektrikerförbundets kongress 1970.

 

 

 

Två gånger om året blir Kurt inlagd några dygn för att halvårskontroll.

– Det är då luften tar slut. Då kommer en ambulans med syrgas.

 

 

Vad vill du säga till alla unga som kommer ut för upprustningarna av miljonprogrammets hyreshus?

– Man ska vara vaksam för asbest innan man går in, slå larm till skyddsombudet. Egentligen skulle man åka runt som förevisningssymbol. I dag vet man ju vad det är. Ansvariga ska se till att det blir sanerat. En del unga tror att de är odödliga.

 

 

Per Eklund
per.eklund@daladem.se

KOL

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en vanlig lungsjukdom där luftrören blir trånga och det blir svårare att ventilera lungorna. I Sverige beräknar man att över en halv miljon är drabbade, men många av dem vet inte om att de har KOL. I de flesta fallen får man KOL på grund av cigarettrökning.

KOL kan inte botas, men tidig upptäckt och tidigt insatt behandling mildrar symtomen och bromsar sjukdomens utveckling.

Källa: WWW.kol.se

 

 

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Glad sommar, önskar redaktionen!

Och med detta tar Elektrikern ett litet sommaruppehåll på några veckor. Vi hoppas att ni alla får en riktigt solig och fin semester.

Armatur och kabelskydd tog hem priset

NY TEKNIK Ett kabelskydd med en serie genomtänkta tillbehör och en designarmatur för parker och gångstråk. Det blev vinnarna vid Elfack Design Award. Lite chockartat faktiskt, men fantastiskt roligt för mig som gjort den här resan från idé till färdig produkt.

Intellivent Sky: Fläkt med inbyggd näsa

NY TEKNIK Världsunik fläkt med inbyggd doftsensor. Så lanseras Intellivent Sky, en badrumsfläkt med en rad sensorer, däribland inbyggd näsa som reagerar på starka dofter. Det är svenska Fresh som utvecklat sin kändaste fläktmodell med en, vad de själva kallar, unik luktsensor som ökar varvtalet vid odör för att hålla luften fräsch.

Palestinier går över gränsen för jobben

Det är snart Ramadan och Nablus elektriker är i färd med att smycka Gamla stan. Mustafa Qanadilo och Najeh Ratrout installerar ljusslingor över det lilla torget. De arbetar för Nedco, det offentligt ägda elbolaget på norra Västbanken.

Ny sensorteknik kan känna av mikrorörelser

NY TEKNIK Närvarodetektering av helt stilla person, dessutom kryddat med ytterligare sex sensorvärden. Steinel har tagit närvarodetektering ett steg till med sin serie True Presence.

Exxact och Renova: Nu är det utanpå som är inne

NY TEKNIK Utanpåliggande är på väg att bli trendigt och kommer starkt. Det tror i alla fall Schneider som nu utökar ett par av sina större apparatserier till utanpåliggande utförande. Njaee jag undrar om det stämmer med verkligheten. Så funderade Erik Nyholm, elektriker på APPTEK Teknikapplikationer med kontor i Vikbolandet strax utanför Norrköping.

Efterlysning: Känner du igen någon på bilden?

EFTERLYSNING! Redaktionen har fått en bild från bygget av Globen center 1988-89, och nu behöver vi din hjälp. Känner du igen någon på bilden? Kanske är du själv med? I så fall, hör av dig! Globen bildar bakgrund på denna bild som togs med självutlösare av Thomas Robarth, som ligger längst fram i röda byxor.

”De gånger jag egentligen skäms som svensk är när den kristna högern öppnar sin mun”

DEBATT ”Jag fylls av stolthet när människor flyr hit och inte som för lite mer än hundra år sedan flydde härifrån”, skriver Nille Thorsell. Jag skäms nästan aldrig över att vara svensk. Visst har vi fel och brister i detta land men vi rättar nästan alltid till dessa.

Avtal med utländska företag – ett träget arbete för lika villkor

Det kommer fler och fler utländska företag till Sverige för att utföra projekt vunna i olika upphandlingar. Det är en utmaning för facken. För att upprätthålla svenska löner och villkor arbetar Elektrikerförbundet aktivt med frågan. I dagsläget har förbundet ett 50-tal kollektivavtal med utländska företag.

Man klämdes ihjäl i arbetsplatsolycka i Kungsbacka

En man avled förra veckan i Kungsbacka efter att ha blivit klämd mellan en lastbil och en trumma. En polisutredning om arbetsplatsolycka har inletts, skriver TT via Arbetet. Det var vid 12-tiden den 26 juni som olyckan inträffade i Kungsbacka, i anslutning till kommunens ishall.

Gemensamt kvinnonätverk: De vill vara med och påverka

Ida Lindgren-Hawée säger så här om att hon är aktiv i facket: Varför ska jag pröjsa för något om jag inte är med och gör min röst hörd? Hon var en av kvinnorna som träffades när Målareförbundet och Elektrikerförbundet höll en gemensam nätverksträff i Solna. På träffen i verksamhetskrets 1 lärde sig kvinnorna mer om vad facket är.

”Senaste ackordet gav mer än 250 kronor”

– Jag såg möjligheten att tjäna mer pengar med ackord. Mattias Holmberg jobbar på Henningssons el i Falun. Under tolv år har han jobbat på ackord och varit ackordsansvarig på byggen. – Det är inte speciellt svårt. Nyligen tog han steget vidare och blev klubbordförande. Under flera år har det varit ett stort hål i centrala Falun.

Man avliden efter arbetsplatsolycka i Avesta

En 55-årig man har avlidit i samband med en arbetsplatsolycka i Avesta, skriver Aftonbladet. Olyckan inträffade strax efter klockan 11 på tisdagsförmiddagen i närheten av Dalahästen i Avesta. En 55-årig man skadades i samband med att varor skulle lastas av ett fordon vid en restaurang. Mannen hittades blodig i ett lastutrymme på en lastbil.

Rädsla på Hallbo: Personalen skräms till tystnad

Ett 20-tal anställda har sagt upp sig från kommunägda Hallsbergs bostadsstiftelse. Problemen började då en ny vd tillsattes. Anställda är rädda på jobbet, säger Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud för Fastighets, till Fastighetsfolket.

Brist på utbildade rulltrappstekniker

Vi befinner oss vid rulltrapporna i Orgelpipan vid centralstationen i Stockholm. Pär Abrahamsson, även Rekan kallad, och Mateuz Jaros felsöker en av rulltrapporna som stannat några gånger och behöver extra kontroll. De båda arbetar som rulltrappstekniker vid Otis i Stockholm.  Rekan Abrahamsson betonar att de är just rulltrappstekniker, inte bara elektriker.