• Patrik Svensson vid generatorn på Övre Hemsjö kraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Vy Övre Hemsjö vattenkraftstation byggd 1906. En av fyra verk i den 175 km långa Mörrumsån. Foto: Leif Göbel

  • Patrik i den anrika turbin- och generatorhallen Ö Hemsjö kraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Laxtrappa vid Mariebergs vattenkraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Satellitstyrd övervakning. Foto: Leif Göbel

  • Sven-Ingvar Pettersson poserar vid de gigantiska transformatorerna till ställverket. Foto: Leif Göbel

  • Turbinblad som är granskade och som ska återfästas, ett efter ett annat. Foto: Leif Göbel

  • Vy över Karlshamnsverket Foto: Leif Göbel

  • Nere i de gigantiska bergsrummens labyrinter. Foto: Leif Göbel

  • Vy över turbinhallen Karlshamns reservkraftverk. Foto: Leif Göbel

2015-08-31

Från sol och regn. På några dagar besöker vi ytterligheterna inom svensk kraftproduktion. Små vattenkraftstationer byggda i förra seklets tidiga år längst den laxrika Mörrumsån. Det minsta Mariebergs kraftstation producerar 3,2 GWh per år (effekt 0,9 MW), det största Granö 30 GWh (effekt 8,8 MW). Där finns ingen fast personal.

Turbinerna bara snurrar och generatorerna genererar pengar till Eon (Sveriges tredje största vattenkraftproducent). Patrick Svensson och tre andra servicemontörer tittar till verken då och då. De svarar för tillsynen av flera verk. Produktionen på verken fjärrövervakas via satellitkommunikation från en driftcentral i Sundsvall. Vid flera av verken har man vidtagit olika åtgärder för att skapa möjligheter för lax och ål att vandra förbi kraftverken.

Patrik Svensson, 42 år, bor i Svängsta och är montör på One Nordic, serviceområde syd. Det är fyra montörer som har tillsynen till vattenkraftverk längst Mörrumsån (fyra) och Ronnebyån (sju).
– Arbetet startar hemma. Vi har månadslön. Företaget har ett treårigt serviceavtal med Eon. Det är ett fritt och bra jobb där man styr sin vardag mycket själv, säger Patrik.

Vad har du för funderingar inför kommande avtalsrörelse?
– Jag tycker det saknas pengar till utbildning. Allt är så kostnadspressat. Och så behövs såklart en rejäl löneökning, anser Patrik.
Vattenkraft är solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln som ger regn eller snö. Den nederbörden kan samlas i vattenmagasin och utnyttjas för kraftproduktion. Vattenkraft är inhemsk och en förnybar energikälla.

Vatten har vi gott om i vårt land och det kan lagras och användas i precis den mängd som behövs. Det är lätt att reglera vattenkraften. Den är en ren och förnybar energiform. Naturen fyller på magasinen.
Nackdelarna är ingrepp i naturen. Kraftstationer, regleringsdammar, överdämningar och torrläggningar ändrar landskapsbilden och påverkar det naturliga samspelet mellan djur och natur.
Olja räddar spetsar och elbrist. På Kölön utanför Karlshamn har vi ytterligheten åt andra hållet – Karlshamnsverket. Ett oljekondenskraftverk med tre block ägt av Eon. Eldat med olja som kommer med oljetankers och sedan lagras i gigantiska bergrum. Det är ett topp- och reservkraftverk med en total effekt på cirka 1 000 MW, vilket motsvarar ett kärnkraftsblock. Ligger i ständig beredskap skött av närmare 60 personer. Här finns ett 20-tal medlemmar i Elektrikerna som har en egen fackklubb.

När vattenkraften har torrår, vintern är sträng, vindkraften inte snurrar eller kärnkraften har problem eller reparationer – då finns ett begränsat antal reservkraftverk som klarar elförsörjningen. Det är ett komplicerat pussel att på många olika sätt producera och distribuera elektricitet för samhällets och näringslivets behov.
Klubbordföranden Sven-Ingvar Pettersson, guidar runt på fabriksområdet. De gigantiska bergrummen som kan rymma 800 000 kubikmeter olja ingår i rundturen. En makalös anläggning nedsprängd i urberget.

Stämningen växlar i takt med olika besked och beslut när det gäller upphandlingen av den svenska reservkraften och delningen av Eon till två bolag. Nu flyter det på men det har varit omorganisationer och uppsägningar.
På verket satsar man hårt på att bli så miljövänliga som möjligt inom sitt produktionsområde. Mycket stora investeringar har gjorts för rening av avgaser. Det är ett av världens renaste vad gäller utsläpp av försurande ämnen.
– Just nu har vi haft en revision av en av turbinerna. Det sker inte så ofta. En turbin har 600 olika blad som snurrar 3 0000 varv per minut i drift. Bladen är individuellt producerade. Det största väger 18 kilo och kostar motsvarande en Volvo C40. Det är ett omfattande jobb där varje blad noga undersöks med strålning som visar på eventuella sprickor, berättar Sven-Ingvar.

Från vatten till elektricitet

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har hög fallhöjd eller stort vattenflöde. Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det lätt att förstå att den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattenkraftproduktion innebär vanligtvis att älven regleras. Vattnet som krävs för elproduktion och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

· Vattnets lägesenergi utnyttjas för elproduktion.

· När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi.

· Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i generatorn.

· Utloppstunneln leder vattnet tillbaka till älven.

· Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar och med små förluster vid överföringen.

Svensk elproduktion – 14 000 kWh el per svensk och år

I Sverige produceras ett normalår cirka 150 Terrawattimmar el. Kärnkraften står för huvuddelen (65-70 TWh) av elproduktionen, sedan vattenkraften (50-75 TWh) och därefter vind, sol och andra former. Vi är 6:a i världen när det gäller elkonsumtion per person.

Elproduktionen måste alltid och i varje ögonblick vara lika stor som elanvändningen. Annars slutar elsystemet att fungera och det blir elavbrott. En del av vår elanvändning kan vid behov delvis täckas av elproduktion i ett grannland, eftersom det finns överföringsledningar och kablar mellan länderna.

På motsvarande sätt kan en del av Sveriges elproduktion exporteras om den inte behövs för att hålla balansen i det svenska elsystemet. Vi har en nordisk elmarknad (exklusive Island).

Leif Göbel

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Revolution inom forskningen: Snart kan vi lagra solenergi

Banbrytande forskning från Chalmers universitet kan ha undanröjt ett av solenergins största hinder, skriver Sveriges Radio. Solceller är på stark frammarsch som hållbar energikälla. Ett stort problem med solalstrad elektricitet är dock att man hittills inte haft något effektivt sätt att lagra den för att använda senare.

20 kabelförläggningsföretag riskerar vite – för olovliga elinstallationer

Elsäkerhetsverket får ofta in anmälningar om att företag som är registrerade för kabelförläggning olovligen håller på med annat. Nu hotas 20 kabelförläggningsföretag med vite om mellan 25 000 och 50 000 kronor, skriver Elinstallatören.

Fackförbund kan gå i graven – har för få medlemmar

Den ökande medlemsbristen blir sannolikt slutet för Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet. Nu för förbundet samtal om att gå ihop med Unionen, skriver Arbetet. Skogs- och lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF) har idag cirka 500 medlemmar, efter ett kraftigt medlemstapp de senaste åren.

Dokumentärtipset: Arvet efter Kent Ekeroth

KULTUR Dokumentär: Arvet efter Kent Ekeroth (2018) En dokumentär av Erik Hedtjärn om en av Sverigedemokraternas mest kända politiker. (Finns på SR-play) För precis åtta år sedan började Sveriges Radios Erik Hedtjärn följa den då nya och okända riksdagsledamoten Kent Ekeroth.

Boktipset: ”Ett jävla solsken” av Fatima Bremmer

KULTURTIPS Bok: ”Ett jävla solsken” En biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer, 2017. Augustvinnare 2017 för årets svenska fackbok. ”Priset för det ultimata äventyret har blivit högt.

Efter Metoo: Fack och arbetsgivare lanserar checklista

Fack och arbetsgivare har lanserat ett webbverktyg för att motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen, skriver Kommunalarbetaren. Nu har det gått ett år sedan Metoo-uppropet, där tusentals kvinnor vittnade om sexuella övergrepp och -trakasserier. Många av dessa berättelser utspelar sig på kvinnornas arbetsplatser.

”Agnes” av Dylan Färemark – del 2

KULTUR Del 2 Nora och Tussen Här är den andra delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell ”Agnes”, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Nya smarta lösningar – Nr 8, 2018

NY TEKNIK En ny slagborr från Festool, en elinstallationstång från KNIPEX, kombikablar för hög- och lågspänning från Nexan och latexfria kemhandskar från Tegera. Här är några av de allra senaste smarta lösningar inom ny teknik.

Gruppera med mesh och blåtand

NY TEKNIK Svenska Karl H Ström lanserar en ny mängdarmatur från Steinel med verkligen massor av tekniska funktioner. RS PRO Connect 5100 heter armaturen som är en IP 66-klassad armatur med 30W LED-ljuskälla tänkt för garage, parkeringshus, industri, källare och liknande.

Gigantiska snurror ska försörja Norrland med el

Det är en gnistrande vacker höstdag. Vi far över de nygrävda grusvägarna på Gråberget utanför Piteå. Högt över träden reser sig de gigantiska vindsnurrorna, nästan 200 meter höga. Många vill köpa grön el, så det är en framtidsbransch, säger Andreas Röjfors, ledande montör vid Lapplands elnät. Vi befinner oss i Markbygden utanför Piteå.

Ljusbåge när lok kopplades ur

Foto: SJ/Patrik Engstrom Observera att tåget på bilden inte är tåget som nämns i artikeln. I samband med frånkoppling av ett lok på SJ:s bangård i Hagalund i förra veckan missade en medarbetare att säkerställa att en starkströmskabel mellan loket och vagn hade elen frånkopplad. Något som resulterade i en ljusbåge när kabeln kopplades ur loket. Kabeln innehöll 1000V och 800 ampere.

FLUKE återkallar felaktiga spänningsprovare

FLUKE har upptäckt ett allvarligt säkerhetsfel bland flera modeller av sina spänningsprovare. En spänningssatt anläggning kan visas som spänningslös och Fluke återkallar nu omedelbart instrumenten. Det handlar om instrument tillverkade före juli 2018 av modellerna Fluke T110, T130 samt T150.

Spårbara verktyg med hjälp av app

NY TEKNIK Uppkopplade handverktyg blir allt vanligare och användningsområdet bredare. Amerikanska Milwaukee stöldskyddar nu sina verktyg via sitt nätbaserade system One-Key. Vi har hittat maskiner i Tjeckien som stulits från Jönköping som vi kunnat stänga av och göra obrukbara, säger Kristofer Karlsson, distriktssäljare Milwaukee.

Maskiner för säkrare arbetsmiljö

NY TEKNIK Var fjärde hantverkare i Sverige tycker att hälso- och säkerhetsåtgärder mest leder till störande avbrott. Var femte struntar helt i kraven. Det borde sitta i ryggraden att skydda sig och måste vara lika enkelt och självklart som att ta på sig bilbältet.

Ordförandeposten – en familjeaffär

I september avgick Ove Jerenvik som ordförande för Bravidaklubben i Mariestad. Men posten stannar kvar i familjen. Brorsdottern Stina Jerenvik tar över klubban. 55-årige Ove Jerenvik har arbetat på Bravida i större delen av sitt liv: 35 år, men nu går han vidare till Källströms. Det är dags att göra något nytt, nu när möjligheten ges, säger han.