• Patrik Svensson vid generatorn på Övre Hemsjö kraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Vy Övre Hemsjö vattenkraftstation byggd 1906. En av fyra verk i den 175 km långa Mörrumsån. Foto: Leif Göbel

  • Patrik i den anrika turbin- och generatorhallen Ö Hemsjö kraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Laxtrappa vid Mariebergs vattenkraftstation. Foto: Leif Göbel

  • Satellitstyrd övervakning. Foto: Leif Göbel

  • Sven-Ingvar Pettersson poserar vid de gigantiska transformatorerna till ställverket. Foto: Leif Göbel

  • Turbinblad som är granskade och som ska återfästas, ett efter ett annat. Foto: Leif Göbel

  • Vy över Karlshamnsverket Foto: Leif Göbel

  • Nere i de gigantiska bergsrummens labyrinter. Foto: Leif Göbel

  • Vy över turbinhallen Karlshamns reservkraftverk. Foto: Leif Göbel

2015-08-31

Från sol och regn. På några dagar besöker vi ytterligheterna inom svensk kraftproduktion. Små vattenkraftstationer byggda i förra seklets tidiga år längst den laxrika Mörrumsån. Det minsta Mariebergs kraftstation producerar 3,2 GWh per år (effekt 0,9 MW), det största Granö 30 GWh (effekt 8,8 MW). Där finns ingen fast personal.

Turbinerna bara snurrar och generatorerna genererar pengar till Eon (Sveriges tredje största vattenkraftproducent). Patrick Svensson och tre andra servicemontörer tittar till verken då och då. De svarar för tillsynen av flera verk. Produktionen på verken fjärrövervakas via satellitkommunikation från en driftcentral i Sundsvall. Vid flera av verken har man vidtagit olika åtgärder för att skapa möjligheter för lax och ål att vandra förbi kraftverken.

Patrik Svensson, 42 år, bor i Svängsta och är montör på One Nordic, serviceområde syd. Det är fyra montörer som har tillsynen till vattenkraftverk längst Mörrumsån (fyra) och Ronnebyån (sju).
– Arbetet startar hemma. Vi har månadslön. Företaget har ett treårigt serviceavtal med Eon. Det är ett fritt och bra jobb där man styr sin vardag mycket själv, säger Patrik.

Vad har du för funderingar inför kommande avtalsrörelse?
– Jag tycker det saknas pengar till utbildning. Allt är så kostnadspressat. Och så behövs såklart en rejäl löneökning, anser Patrik.
Vattenkraft är solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln som ger regn eller snö. Den nederbörden kan samlas i vattenmagasin och utnyttjas för kraftproduktion. Vattenkraft är inhemsk och en förnybar energikälla.

Vatten har vi gott om i vårt land och det kan lagras och användas i precis den mängd som behövs. Det är lätt att reglera vattenkraften. Den är en ren och förnybar energiform. Naturen fyller på magasinen.
Nackdelarna är ingrepp i naturen. Kraftstationer, regleringsdammar, överdämningar och torrläggningar ändrar landskapsbilden och påverkar det naturliga samspelet mellan djur och natur.
Olja räddar spetsar och elbrist. På Kölön utanför Karlshamn har vi ytterligheten åt andra hållet – Karlshamnsverket. Ett oljekondenskraftverk med tre block ägt av Eon. Eldat med olja som kommer med oljetankers och sedan lagras i gigantiska bergrum. Det är ett topp- och reservkraftverk med en total effekt på cirka 1 000 MW, vilket motsvarar ett kärnkraftsblock. Ligger i ständig beredskap skött av närmare 60 personer. Här finns ett 20-tal medlemmar i Elektrikerna som har en egen fackklubb.

När vattenkraften har torrår, vintern är sträng, vindkraften inte snurrar eller kärnkraften har problem eller reparationer – då finns ett begränsat antal reservkraftverk som klarar elförsörjningen. Det är ett komplicerat pussel att på många olika sätt producera och distribuera elektricitet för samhällets och näringslivets behov.
Klubbordföranden Sven-Ingvar Pettersson, guidar runt på fabriksområdet. De gigantiska bergrummen som kan rymma 800 000 kubikmeter olja ingår i rundturen. En makalös anläggning nedsprängd i urberget.

Stämningen växlar i takt med olika besked och beslut när det gäller upphandlingen av den svenska reservkraften och delningen av Eon till två bolag. Nu flyter det på men det har varit omorganisationer och uppsägningar.
På verket satsar man hårt på att bli så miljövänliga som möjligt inom sitt produktionsområde. Mycket stora investeringar har gjorts för rening av avgaser. Det är ett av världens renaste vad gäller utsläpp av försurande ämnen.
– Just nu har vi haft en revision av en av turbinerna. Det sker inte så ofta. En turbin har 600 olika blad som snurrar 3 0000 varv per minut i drift. Bladen är individuellt producerade. Det största väger 18 kilo och kostar motsvarande en Volvo C40. Det är ett omfattande jobb där varje blad noga undersöks med strålning som visar på eventuella sprickor, berättar Sven-Ingvar.

Från vatten till elektricitet

Vattenmängden i älvarna och landskapets höjdskillnader skapar förutsättningar för vattenkraftverk. Vattendrag som är bäst lämpade för kraftproduktionen har hög fallhöjd eller stort vattenflöde. Energin som kan utvinnas ur ett vattenkraftverk står i direkt förhållande till fallhöjden och vattenmängden. Därför är det lätt att förstå att den största andelen vattenkraft produceras i de norrländska älvarna.

Vattenkraftproduktion innebär vanligtvis att älven regleras. Vattnet som krävs för elproduktion och kan användas i exakt den mängd som behövs för stunden.

· Vattnets lägesenergi utnyttjas för elproduktion.

· När vattnet släpps på turbinen faller det nedåt genom en tilloppstunnel eller trycktub. Vattnets tyngd och rörelse får turbinen och generatorn att rotera. Lägesenergi omvandlas till rörelseenergi.

· Rörelseenergin omvandlas till elektricitet i generatorn.

· Utloppstunneln leder vattnet tillbaka till älven.

· Från generatorn förs kraften ut till en transformator där den transformeras upp till en hög spänning innan den distribueras ut till kunderna via stora kraftledningar och med små förluster vid överföringen.

Svensk elproduktion – 14 000 kWh el per svensk och år

I Sverige produceras ett normalår cirka 150 Terrawattimmar el. Kärnkraften står för huvuddelen (65-70 TWh) av elproduktionen, sedan vattenkraften (50-75 TWh) och därefter vind, sol och andra former. Vi är 6:a i världen när det gäller elkonsumtion per person.

Elproduktionen måste alltid och i varje ögonblick vara lika stor som elanvändningen. Annars slutar elsystemet att fungera och det blir elavbrott. En del av vår elanvändning kan vid behov delvis täckas av elproduktion i ett grannland, eftersom det finns överföringsledningar och kablar mellan länderna.

På motsvarande sätt kan en del av Sveriges elproduktion exporteras om den inte behövs för att hålla balansen i det svenska elsystemet. Vi har en nordisk elmarknad (exklusive Island).

Leif Göbel

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Fredrick Ekholm – en elektriker med siktet inställt på OS

På Karolinska sjukhuset i Stockholm arbetar en regerande svensk mästare. En elektriker som har siktet inställt på att en dag stå på startlinjen i OS. Det är ganska ovanligt att man jobbar samtidigt som man är elitidrottare.

Fråga experterna: Bostadsrätt och samboavtal?

Fråga experterna Här har du möjlighet att ställa frågor till våra experter. Det kan handla om sådant som exempelvis avtalsfrågor, juridik eller arbetsmiljö. Redaktionen gör ett urval av frågor som kommer in på elektrikern@lomediehus.se Ange Fråga experterna i ämnesraden.

”Arbetsfreden måste vara värd något”

Hamnkonflikten är över. Det innebar att flera LO-fack inledningsvis uttryckte skepsis angående lagförslaget att förändra strejkrätten. Men efter ett styrelsemöte beslutade LO-facken gemensamt att fortfarande ställa sig bakom förslaget. Själva grunden som jag ser det är att det är parterna på arbetsmarknaden som har förhandlat fram förslaget och är överens om spelreglerna.

Spelreklam kritiseras: S-riksdagsman vill införa ”lex Knuters”

Den socialdemokratiske riksdagsledamoten Anders Österberg från Stockholm har tagit fallet med Karl Knuters, elektrikern som i julas avslutade sitt liv efter stora spelskulder, vidare till regeringen. Civilminister Ardalan Shekarabi hotar nu spelbranschen med en deadline för åtgärder mot den aggressiva marknadsföringen.

Mystiskt kaos på äldreboende: ”Det är något som spökar”

En dag i mitten av januari kopplas en solcellsanläggning in på ett äldreboende i Vadstena. Det skapar rejäl turbulens. Apparater börjar gå av sig själva, syrgasutrustning slutar fungera, det börjar ryka ur ett blöjförråd. Det är fortfarande ett svajigt elnät i huset, det går fortfarande sönder saker.

LO-styrelsen står fortfarande bakom lagförslag om strejkrätten

Under måndagen hade LO styrelsemöte. Ett möte som resulterade i en gemensam hållning angående förslaget om förändrad strejkrätt. LO:s styrelse meddelar nu i en debattartikel i Arbetet att alla förbund är eniga om att läget är oförändrat när det gäller synen på regeringens lagförslag.

Risk för orättvisa utan försäkringsavtal

I somras sade Svenskt Näringsliv upp avtalet med LO och PTK om hur informationen om försäkringar och tjänstepension ska finansieras. Ännu finns ingen lösning. Nu riskerar försäkringsinformationen tas av medlemsavgiften.  Det är en ideologisk fråga från arbetsgivarsidan att försöka skjuta över kostnaden på oss, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef, Urban Pettersson.

Sverigedemokrater blir av med fackliga förtroendeuppdrag

Handels förbundsstyrelse stänger av en klubbordförande i Skåne från hennes fackliga uppdrag. Anledningen är att hon har ett politiskt uppdrag för Sverigedemokraterna. Det här rapporterar Handelsnytt. Kvinnan är ordförande för Handels fackklubb i en Ica Maxibutik i Skåne.

Byggnads: ”Lagen om ändrad strejkrätt behövs inte”

Hamnkonflikten är löst. Nu finns ingen anledning att ändra strejkrätten längre, anser flera LO-förbund. Byggnads ser helst att lagförslaget skrotas, och även Fastighets och Pappers vill att det rivs upp. Det lagförslag som parterna tog fram om ändrad strejkrätt kom till som en reaktion på konflikten i Göteborgs hamn.

Elektrikermedlemmar kritiska mot strejkrättsförslag

Lagförslaget om förändrad strejkrätt har varit ute på remiss. I stort följer svaren från de organisationer och myndigheter som regeringen har utsett till remissinstanser det väntade. De huvudorganisationer på arbetsmarknaden som själva arbetat fram förslaget är missnöjda med en sak; att lagen föreslås bli verklighet först nästa år.

Man död efter arbetsplatsolycka – fick virke över sig

En man i 60-årsåldern har avlidit efter att virke rasade över honom på en byggarbetsplats i Karlskoga. Detta är den trettonde dödliga arbetsplatsolyckan som inträffar i år. Det var vid lunchtid på onsdagen som olyckan inträffade på en byggarbetsplats i Karlskoga. Mannen skulle lossa lasten från flaket på en bil när något gick fel.

Byggbranschens #Metoo följs upp av arbetsgrupp

Byggbranschens Metoo-upprop #Sistaspikenikistan fick stort genomslag under hösten 2017. Sedan dess har arbetet fortsatt, och nu startas en arbetsgrupp för att komma vidare med problemet, skriver Byggindustrin. Hösten 2017 startades #Metoo-uppropet, där kvinnor över hela världen talade ut om sexuella trakasserier och diskriminering.

Kvinnor får 6 000 mindre i plånboken

Kvinnor i arbetaryrken tjänar nästan 6000 kronor mindre i månaden än arbetarmän, visar LO:s jämställdhetsbarometer. Detta trots att kvinnorna har mer OB-tillägg. 2017 tjänade män i genomsnitt 4000 kronor mer i månaden före skatt än kvinnor, enligt Medlingsinstitutet. Men då har Medlingsinstitutet räknat om alla deltidslöner till heltid.

Kryphål i förslaget om medlemsavgiften

Det blir dyrare att vara med i facket 1 april, då tas reduktionen på fackavgiften bort igen. Kostnaden ökar för den enskilde med en tredjedel. Men det finns ett kryphål. Det här rapporterar Kommunalarbetaren.

Fick hydraulkolv i ansiktet – företaget ska betala 400 000 kronor

Hydraulkolven lossnade och träffade den anställde i ansiktet. Nu åläggs företaget att betala 400 000 kronor i företagsbot. Det var i mars 2017 som en anställd vid ett installatörsföretag för värmepumpar i Dalarna skulle dra upp en borrsträng som satt fast. Då lossnade en hydraulkolv och träffade den anställde i ansiktet med omfattande skallskador som följd.