Den nya studien bygger på hälsoundersökningar som cirka 280 000 svenska byggarbetare, däribland elektriker, gjorde mellan åren 1971-1993.

Datan kommer från byggbranschens egen företagshälsovård Bygghälsan, som lades ner 1993.

Resultaten visade att risken att drabbas av kronisk njursvikt var 15 procent högre om byggarbetarna hade exponerats för dammpartiklar på sina arbetsplatser.

Vid kronisk njursvikt försämras dina njurars förmåga att rena kroppen. Skadliga ämnen och vätska som skulle ha följt med urinen ut ur kroppen blir då kvar.

Adekvat skyddsutrustning viktig

Tidigare forskning har fastslagit att luftföroreningspartiklar utomhus från industri, trafikavgaser, sjöfart och uppvärmning kan öka risken för att drabbas av kronisk njursjukdom.

Den nya studien visar att det även verkar gälla när man som yrkesperson utsätts för partiklar inom byggindustrin.

Man står mot gul bakgrund.
Karl Kilbo Edlund.

– Det understryker vikten av att använda adekvat skyddsutrustning och att man jobbar systematiskt med arbetsmiljön. Det är viktigt att ha ett välfungerande system för medicinska hälsokontroller. Framför allt för att kunna upptäcka sjukdom i tidigt stadium, säger Karl Kilbo Edlund, doktorand inom arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

Kan även ge hjärt-kärlsjukdom

Forskarna har undersökt nio olika partikeltyper. Bland dem ingår så kallade ickeorganiska partiklar, som cementdamm, betongdamm, kvartsdamm, svetsångor, dieselavgaser och asfaltsångor. Forskarna undersökte även organiska partiklar, som trädamm, asbestfibrer och mineralfibrer.

– Det är är just de ickeorganiska partiklarna som vi ser samband med när det gäller kronisk njursvikt, säger Karl Kilbo Edlund.

Man har vetat att dammpartiklar som kvartsdamm kan ge hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom.  

– Men den här studien visar att partiklarna går genom hela kroppen och påverkar alla organsystem. Från att man andas in dem till att de tar sig genom hela kroppen, till njurarna, säger Karl Kilbo Edlund.

Krav om dammlarm i avtalsrörelsen

Som enskild elektriker på byggen behöver man inte bli orolig för att själv drabbas av njursjukdom understryker Karl Kilbo Edlund.

– Det är en effekt vi ser när vi jämför stora grupper. Men nu när vi vet att partiklarna ökar risken för att drabbas av flera sjukdomar är det viktigare att jobba systematiskt med att minska exponeringarna för dem.

Luften gick ur dammlarmen

I avtalsrören 2020 hade Elektrikerförbundet portabla dammlarm med bland sina yrkanden.

I diskussionerna fanns både portabla larm för var och en att ha fastsatt på kläderna och dammlarm som skulle installeras i belysningen. Men den gången blev det ingen överenskommelse om dammlarm.  

I avtalsrörelsen 2023, fanns dammlarmen inte med bland yrkandena. Larmen visade sig nämligen vara svårare än förbundet trodde att ta fram.

Niklas Enström, arbetsmiljöansvarig i Elektrikerförbundet, berättar att en arbetsgrupp tillsattes för att jobba med dammlarmen i samband med avtalsrörelsen 2020.

Niklas Enström som står på ett tak i grå tröja.
Niklas Enström, ombudsman Elektrikerförbundet

Problemet var att eldsjälarna på företaget som skulle ta fram larmen slutade, av olika anledningar. Arbetsgruppen förstod att de som tog över inte var intresserade av att fortsätta arbetet.

– Luften gick lite ur det här då, säger Niklas Enström.

Men han understryker att frågan inte har försvunnit från dagordningen.

– Vi måste hitta något sätt att skydda medlemmarna från att utsättas för farligt damm, säger han.

Ny lag om andningsskydd från 1 januari 2025

Från och med den 1 januari 2025 träder nya lagkrav i kraft. De ställer högre krav på individuellt anpassade andningsskydd.

Kraven innebär att tätslutande masker måste vara noggrant utprovade för att säkerställa att de sluter tätt mot användarens ansikte. Det är avgörande för att förhindra inläckage och säkerställa att andningsskyddet verkligen skyddar mot de farliga ämnen du kan utsättas för.

Gränsvärden kvartsdamm

Nivågränsvärdet för just kvartsdamm ligger på 0,1 mg/ m³.  Nivågränsvärde är de värden man menar när man pratar om hygieniska gränsvärden. De gäller för ett arbetspass på åtta timmar. Även om exponeringen skulle ligga under det på en viss arbetsplats kan man bli sjuk av att andas in det.