Det är anledningen till att det finska Elfacket gör ett besök hos det svenska Elektrikerförbundet.

– Vi sa att vi måste nog kontrollera detta med våra svenska vänner, förklarar Jari Ollila.

I somras fick Finland en ny regering bestående av Samlingspartiet, Sannfinländarna, Svenska Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Det är systerpartierna till partierna i den svenska regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna. Nu aviserar alltså den nya finska regeringen omfattande förändringar i arbetsrätt och socialförsäkring.

”Den svenska modellen”

Något regeringen enligt det finska Elfacket hänvisar till som ”den svenska modellen”. Men det är inget Elektrikerförbundets representanter håller med om.

– Nej, det här är inte vad vi kallar den svenska modellen, säger Elektrikerförbundets förhandlingschef Mikael Pettersson till sina finska kollegor.

Bland annat vill den finska regeringen begränsa rätten till sympatistrejker och politiska strejker. Regeringen föreslår också kraftigt höjda strejkböter.

Det svenska Elektrikerförbundets förhandlingschef Mikael Pettersson med sin finska kollega Jari Ollila.

En annan stor förändring är förslaget att lokala kollektivavtal ska kunna tecknas utan att facklig representant deltar eller att företaget är medlemmar i en arbetsgivarorganisation. Samtidigt ska de lokala avtalen kunna åsidosätta gällande arbetslagstiftning.

– Systemet kommer inte att fungera, om vem som helst kan teckna avtal, säger Jari Ollila.

Elektrikernas Mikael Pettersson ser bekymrad ut och säger:

– MBL 27… ett pennstreck bort, så är vi också där.

Den svenska lönebildningen

På plats i fackens lokaler i centrala Stockholm är även IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Han förklarade för de finska gästerna hur den svenska lönebildningsmodellen med industrins märke fungerar.

– Att det har fungerat beror på att märket har inneburit reallöneökningar över tid, säger han.

– Hur kan Elektrikerförbundet påverka det här märket? frågar Jari Ollila och vänder sig mot sina svenska värdar.

– Vi påverkar genom vår plats i LO och våra diskussioner internt där, innan industrin börjar sina förhandlingar med arbetsgivarna, säger Mikael Pettersson.

De stridsåtgärder de finska facken nu tar till innebär endagarsstrejker överallt i Finland som inleds den 7 november och fortsätter fram till i början av december. Ytterligare stridsåtgärder planeras innan förslagen når parlamentet i början av nästa år.

Svenska LO har i ett uttalande ställt sig bakom de finska fackens stridsåtgärder.

Urval av den finska regeringens förslag:

  • Det ska bli möjligt att avvika från arbetslagstiftningen genom att avtala om sämre villkor på arbetsplatserna utan förtroendeman
  • Tidsbundna anställningar på ett år kräver ingen särskild motivering
  • Tidsfristen för varsel om permittering förkortas
  • Skyldigheten att återanställa gäller inte företag med under 50 anställda
  • Det räcker med ”sakligt skäl” för att säga upp arbetstagare
  • Rätten till sympatistrejker och politiska strejker begränsas. Sympatistrejker ska enligt regeringen vara ”skäliga i förhållande till målen” och deras verkningar ska endast drabba parterna i arbetstvisten.
  • Bötesbeloppen för olovliga strejker höjs rejält, till som mest 150 000 euro och som lägst 10 000 euro. Enskilda arbetstagare blir tvungna att betala böter på 200 euro om de deltar i en olovlig strejk.
  • Den inkomstrelaterade dagpenningen vid arbetslöshet minskar redan efter två månader
  • Arbetsvillkoret som måste uppfyllas för att man ska få inkomstrelaterad dagpenning förlängs Arbete med lönesubvention räknas inte in i arbetsvillkoret
  • Semesterersättning som betalas när anställningen tar slut hindrar utbetalning av arbetslöshetsförmån under periodiseringstiden
  • Vuxenutbildningsstödet avskaffas

Källa: FFC (det finska LO)

MBL 27§

”Arbetsgivare och arbetstagare som är bundna av kollektivavtal kan ej med giltig verkan träffa överenskommelse som strider mot avtalet”.