Toppjobb på vindkraftverk kräver bra fysik och brist på höjdrädsla
Vindteknikerna ska utföra arbeten i och på vindkraftverk. Då behövs bra fysik och total brist på höjdrädsla, två viktiga faktorer för att klara av jobbet.
– Ramlar jag så ramlar jag, det är ändå kört, säger Frida Lif, vindtekniker på Ögonfägnaden utanför Östersund.
Det är med glimten i ögat som Frida Lif säger det, för både hon och kollegan Eric Nilsson poängterar att säkerheten är A och O. Olyckor får helt enkelt inte förekomma när vindteknikerna ska utföra arbeten i och på vindkraftverken i vindkraftparken.
Totalt reser sig vindkraftverken 173 meter över marken. Men det är på tornen, 115 meter höga, som arbete sker relativt ofta. Bland annat byter vindkraftteknikerna lamporna ute på verken.
– Vi är fastsatta i sele, och på taket går det en stång med förankringspunkter som vi hakar fast oss i, säger Frida Lif.
115 meter upp? Det är inga problem?
– Nej, man litar på utrustningen så mycket.
– Jag tycker nästan det är värre att vara uppe på taket hemma, man tappar väl höjdbegreppet, när det är så högt, säger Eric Nilsson.
Följ med Eric Nilsson och Frida Lif, 115 meter upp i ett vindkraftverk. Video: Erika Dahlin.
Ögonfägnaden
Ögonfägnaden har varit i drift sedan årsskiftet 2015/2016. Vindparken ligger ca 3,5 mil söder om Strömsund och ca 2,5 mil väster om Ramsele. Parken har 33 vindturbiner med en effekt på vardera 3,2 MW.
Ögonfägnaden producerar cirka 310 GWh årligen. Det motsvarar elkonsumtionen i 16 000 eluppvärmda villor eller hushållsel i 160 000 lägenheter.
Vindkraftverken startar vid 3 m/s och den bästa vindhastigheten är ca 12-13 m/s. Ett bra dygn när det blåser optimalt kan de producera 2 400 MWh.
Inga problem att vara kvinna
Såväl Eric Nilsson som Frida Lif har gått yrkeshögskoleutbildningen till vindkrafttekniker i Strömsund.
Utbildningen är ett och ett halvt år, men det är inte alla som klarar av den. Att vara kvinna verkar dock inte vara ett problem, det vittnar Frida Lif om.
När hon gick utbildningen för några år sedan var det 16 personer som började på utbildningen. Tre tog examen, alla kvinnor.
De som hoppade av under utbildningens gång gjorde det till viss del på grund av att de inte klarade av höjdklättringen, men de allra flesta främst på grund av el-läran – de hade svårt med matematiken.
– Det är inga problem att vara kvinna och jobba här, säger Frida Lif och fortsätter:
– Vi har de redskap vi behöver. Men man måste vara lite i form, och det funkar inte om man är höjdrädd. Det är mest varje dag vi är uppe i maskinhusen, vi behöver utföra service och sådant.
Frida Lif
Ålder: 24
Bor: Strömsund
Utbildning: Vindkraftteknikerutbildning på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund.
Därför blev jag vindkrafttekniker: ”Jag hade tagit ett sabbatsår och fick tips om den här utbildningen. Jag ville bo kvar på landsbygden, ha ett praktiskt, bra jobb med okej betalt.”
Hög risk
När tidningen besöker Ögonfägnaden yr snön, det är dålig sikt och is på vindkraftverkens blad. Det innebär att det besök vi planerade göra högst upp i maskinhuset inte blir av. Det är för höga risker inblandade.
Men vi får följa med Frida Lif och Eric Nilsson in i markplan i ett av vindkraftverken. De visar hur arbetet brukar se ut.
Frida Lif använder en handterminal för att få all information om det aktuella vindkraftverket. Där går det att se sådant som hur mycket verket producerar och hur bladen är vinklade.
Eric Nilsson visar hissen som teknikerna tar för att åka hundra meter upp i tornet. De sista femton meterna klättrar de på stege, iklädda sele med positioneringslina och falldämpare.
Eric Nilsson
Ålder: 34
Bor: Strömsund
Utbildning: Vindkraftteknikerutbildning på Hjalmar Strömerskolan i Strömsund.
Därför blev jag vindkrafttekniker: ”Jag jobbade på en betongindustri innan, men när konjunkturen sjönk blev jag varslad. Jag tänkte att el kommer folk alltid att behöva, och jag bodde i närheten av skolan”.
Isas av automatiskt
När det som denna dag är is på bladen stängs verket automatiskt av.
Bladen avisas, också det automatiskt, och en nystart av verket testas var 20:e minut, till dess att all is är borta och verket kan köra som vanligt.
Allt syns på skärmarna inne i kontrollrummet i parken. Där övervakas driften av parkens personal.
– Vi får larm på skärmen, och då får man åka ut och felsöka. Det kan till exempel ha gått en inverter. De är ganska stora men vi har redskap så vi kan byta dem. Ofta handlar det om motorer som gått sönder, berättar Eric Nilsson.
Vindkraft i Sverige
Under 2021 producerade den svenska vindkraften 27,4 TWh, vilket var ungefär 16 procent av den svenska elproduktionen.
Av den svenska elproduktionen står vattenkraften för den absolut största produktionen med drygt 70 TWh, kärnkraften näst mest med drygt 50 TWh, vindkraft på tredje plats och värmekraft på en fjärdeplats med omkring 15 TWh. Solkraften har ökat år för år och är nu uppe i omkring 1TWh.
Totalt nådde den svenska elproduktionen cirka 166 TWh under förra året.
Källa: Energimyndigheten