Bakgrunden till att personalen den 1 februari i fjol gick över till Fortum var att det finländska energibolaget blivit ägare i Uniper. Uniper blev då Fortums dotterbolag. 

– För oss blev det inte så stor skillnad på själva arbetet när vi gick över till Fortum, förutom att det var ett större företag och lite mer byråkratiskt, tycker Patrik Persson.  

Personalen hade just börjat lära sig alla system och fått nya arbetskläder när den fick veta att tiden på Fortum skulle bli kort.

Kriget i Ukraina hade lett till energikris i Europa och uteblivna gasleveranser från Ryssland drabbat Uniper hårt. Fortums affär förvandlades till miljardförluster.

Unipers historia

2001 köpte tyska Eon majoriteten i Sydkraft. 

2004 köpte Sydkraft upp Graninge. 

2005 bytte båda dessa företag namn till Eon. 

Den 1 januari 2016 delades den globala Eon-koncernen i två fristående bolag: Eon och Uniper.

När Eon-koncernen delades tog Uniper över vattenkraften och den svenska delen av kärnkraften.

I dag har Uniper 76 stycken hel- och delägda vattenkraftverk runt om i Sverige, från Lycksele i norr till Kristianstad i söder, och står för 12 procent av landets samlade vattenkraftsproduktion. I genomsnitt produceras 8 terrawattimmar per år.

Totalt har Uniper cirka 165 anställda vid de svenska vattenkraftsverken.

Globalt är Uniper verksamt i fler än 40 länder och har 12 000 anställda.

Fortum började successivt köpa in sig  i Uniper hösten 2017. Kniper blev ett dotterbolag till Fortum. Men när tillgången till gas från Ryssland försämrades kraftigt sålde Fortum sina aktier i Uniper till tyska staten för en halv miljard euro. Aktier som Fortum hade betalat runt 7 miljarder euro för.

Enklare resa tillbaka

Fortum sålde alla sina andelar i Uniper till tyska staten. De 39 drift- och underhållsteknikerna var från och med den 1 december 2022 åter anställda på Uniper. 

– Resan tillbaka blev enklare. Vi visste ju vad det var vi skulle till. Våra tidigare redovisnings- och underhållssystem hade legat kvar och snurrat i bakgrunden, så det var bara att ta dem i drift igen, säger Patrik Persson. 

Han har inte hört några negativa tongångar från medlemmarna under återgången. Arbetsstyrkan hade vetat om sedan oktober vad som skulle ske. 

Vana vid att byta arbetsgivare

Patrik Persson har förståelse för att Fortum inte ville behålla ägandet med så stora ekonomiska förluster på grund av den minskade tillgången på rysk gas. 

– Fortum hade nog gärna velat behålla vattenkraften och kärnkraften i Sverige. Men den tyska staten ville ta över allt. Det kan man förstå, för den svenska vattenkraften går jättebra, säger han. 

Patrik Persson i vit hjälm.
Patrik Persson, ordförande för lokala SEF-klubben på Uniper i norr. Bild: Mikael Engman

Patrik Persson och kollegerna är vana vid att byta arbetsgivare. Patrik Persson har själv jobbat med vattenkraften i norr i 33 år, de första 15 åren som anställd på Graningeverken.

2004 köptes Graningeverken upp av Sydkraft. Under åren som kom sedan fick Patrik Persson och de andra drift- och underhållsteknikerna jobba vidare men på nytt arbetssätt.

Under flera år var de entreprenadanställda och många olika bolagsnamn har passerat revy: Eon ES, Eon Assistans, One Nordic, med flera.  

Bättre vara direktanställd

2014 beslöt sig Eon, nuvarande Uniper, för att insourca hela underhållet av vattenkraftverken i norr. Då blev Patrik Persson klubbordförande för den lokala SEF-klubben.

Numera utgår han från Hjälta kraftverk i Långsele. Men det finns ytterligare fyra stationeringar i Norrland som beredskapsgrupperna utgår ifrån. De övriga finns i Lycksele, Rätan, Ramsele och Junsele.

Drift- och underhållsteknikerna på vattenkraften i norr är nu anställda direkt av Uniper. 

– Vi har märkt att det är betydligt bättre att jobba direkt under en ägare. Outsorcingen var inte alls lika bra. Då fick vi lov att ha en beställning på de arbeten vi skulle utföra, säger Patrik Persson.