Arbetsmiljö och säkerhet i fortsatt fokus för en tidigare elektriker
Den alltid lika lugne Johan Larsson-Hytte lämnade Elektrikerförbundet för ett nytt spår i yrkeslivet. Men arbetsmiljöarbetet ligger kvar som en röd tråd.
År 2020 tog Johan Larsson-Hyttes liv en ny vändning. Han lämnade Elektrikerförbundet för att börja arbeta som arbetsmiljöinspektör.
– Det var en ren tillfällighet, jag såg annonsen och tänkte att det där vore skoj. Men jag tänkte inte att jag skulle få tjänsten, jag hade ju ingen högskoleutbildning, utan bara min skyddsombudsbakgrund, säger Johan Larsson-Hytte.
Men Arbetsmiljöverket gillade vad de såg och hörde, så Johan Larsson-Hytte bytte spår, från fack till myndighet. Den röda tråden var dock den samma: arbetsmiljöarbete.
Johan Larsson-Hytte
Ålder: 41
Bor: Norrköping
Gör: Arbetsmiljöinspektör för planerad tillsyn i region Öst i Stockholm.
Bakgrund: Elektriker bland annat på Emil Lundgren och Bravida. Skyddsombud och regionalt skyddsombud för Elektrikerförbundet.
Väldigt lugn och ofta glad
Johan Larsson-Hytte började arbeta som elektriker 2001 på Emil Lundgren med Arlanda som arbetsplats.
Medlem i facket blev han direkt, men det dröjde ända till 2013-14 då han tog på sig ett fackligt uppdrag, han valdes till skyddsombud, då på Bravida.
– Det var några kollegor som sa att ”Johan, nu är det dags att du blir skyddsombud”. Jag har alltid varit en väldigt lugn person, och oftast glad, jag tror att det var därför de ville att jag skulle ta uppdraget.
På Mall of Scandinavia fick man lära sig den hårda vägen vad det innebar att vara skyddsombud.
Johan Larsson-Hytte utbildade sig till skyddsombud genom facket och säger att det dröjde något år innan han på riktigt förstod vad uppdraget innebar.
Det var när Johan och hans kollega Claes Thim började arbeta på bygget av det stora köpcentret i Solna, Mall of Scandinavia.
– Där var vi i tre år, och då fick man lära sig den hårda vägen vad det innebar att vara skyddsombud. Men det var en bra skola, på sätt och vis.
En ny vändning
Därefter blev Johan Larsson-Hytte huvudskyddsombud på Bravida Stockholm, Danderyd, Sollentuna och Solna, och sedermera regionalt skyddsombud för Elektrikerförbundet i Stockholm.
Det hann han vara i två år, innan den där annonsen från Arbetsmiljöverket dök upp, och livet tog en ny vändning.
Har du någon tanke om varför du fick tjänsten?
– Jag tror de söker lugna personer, som inte brusar upp så lätt. Och samtidigt utåtriktade personer som gillar att prata med andra människor, och som har ett intresse för arbetsmiljö.
Visste du vad det innebar att vara arbetsmiljöinspektör?
– Nej, inte alls, men jag tyckte det verkade som en jätterolig tjänst. Nu får jag jobba med arbetsmiljö på heltid, och jag har tillträde till alla arbetsplatser, det har man ju inte som regionalt skyddsombud. Det är världens roligaste jobb, jag trivs väldigt bra.
Även om jag kommer in som elektriker och någon annan som civilingenjör så är alla inspektörer efter ett halvår.
– Det som är fint med Arbetsmiljöverket är att alla som arbetar här kommer från olika bakgrunder och har olika erfarenheter, så det är en enorm kunskapsbank, det finns alltid någon att fråga. Och även om jag kommer in som elektriker och någon annan som civilingenjör så är alla inspektörer efter ett halvår.
Johan Larsson-Hyttes första tid på Arbetsmiljöverket inbegrep sex månaders utbildning, varvad med praktik. Sedan var det dags för det första skarpa ärendet.
– Det var en covidinspektion på en mindre städfirma i Stockholm. Där hade de tagit in en arbetsmiljökonsult som de menade hade skrivit jättefina rutiner, vilket inte jag tyckte, de hade bland annat inte riskbedömt smittrisker i arbetet. Det ledde till att de fick ta fram ordentliga rutiner för riskbedömning av smittrisker.
– Det var en spännande känsla att skicka in sitt första ärende, lite högtidligt.
Fint att göra skillnad
Ett annat av Johan Larsson-Hyttes ärenden som arbetsmiljöinspektör handlar om arbetsmiljön på fackförbundet Handels avdelningskontor.
– Jag hade läst i tidningen att de hade haft problem med kränkande särbehandling ute på avdelningarna. Då kände jag att de behövde en inspektion, så jag kontaktade dem om det.
Du får bestämma själv var du gör inspektion?
– Ja, i stort sett. Jag har en ram om hur många inspektioner jag ska göra och inom vilka områden. Men jag har även ganska fria händer, ser jag att det är ett problem med arbetsmiljön så ska jag som tjänsteman se till att de följer lagen.
Jag var på väg hem och ser från bilen hur de håller på och bygger på ett villatak utan skydd.
Känner du att du gör skillnad nu?
– Ja, det gör jag, och det är väldigt fint faktiskt. När det handlar om snabba ärenden som fallskydd, där gör man verkligen skillnad. Jag har haft flera sådana, bland annat ett bygge i Vallentuna. Jag var på väg hem och ser från bilen hur de håller på och bygger på ett villatak utan skydd, de står precis vid kanten och håller på att ta upp material. Jag stannar bilen och ringer min närmsta chef för att få beslut om omedelbart förbud.
Finns det något du önskar att du hade vetat tidigare?
– Jag önskar att jag hade läst på mer i föreskrifterna och lagen, att jag kunde dem bättre. Man tyckte ganska mycket som skyddsombud, man hade ju inte fel, men borde ha använt 66A mer för att få till en förändring.
”Se till att engagera er”
Vad vill du skicka med till Elektrikerförbundets medlemmar och skyddsombud?
– Till medlemmarna: se till att engagera er, säg till, stå upp för er egen arbetsmiljö. Är något fel, säg ifrån, gå inte bara där i dammet och ta riskerna, utan kräv det ni har rätt till.
Är något fel, säg ifrån, kräv det ni har rätt till.
– Till skyddsombuden: var ute mer på era kollegors arbetsplatser, det krävs mer kontinuerlig synlighet på byggena.
Johan Larsson-Hytte säger att det visserligen behövs fler skyddsombud, men att det även krävs fler aktiva skyddsombud.
– Det krävs något mer än ett namn på ett papper. Du måste gå skyddsronder och lära dig vad uppdraget innebär praktiskt. Och om du gör fel så är det sådant som händer, res på dig och påt igen bara. Det kan vara bra att klappa sig själv på axeln varje gång man lyckas med något, även om det är något litet som att man får någon att sätta en dammsugare på en maskin.
Facket är ett måste
I dag har Johan Larsson-Hytte sin arbetsplats i Solna businesspark, ett stenkast från där han satt som regionalt skyddsombud på El-ettan.
Han säger att trots att han trivs väldigt bra där han är nu, så tänker han med viss saknad på förbundet.
Jag var väldigt stolt över att vara medlem i Elektrikerförbundet.
– Det är ett förbund med en väldig gemenskap och jag var väldigt stolt över att vara medlem i Elektrikerförbundet. Det är ett fint och anrikt förbund. Jag hade otroligt fina kollegor och vänner i Elektrikerförbundet.
Även om Johan Larsson-Hytte nu lämnat Elektrikerförbundet, så har han inte lämnat facket.
– Jag är med i Seko idag, och är även skyddsombud på jobbet. Jag tycker att man ska vara med i facket, det är ett måste.
Arbetsmiljöinspektör
I dag finns knappt 300 arbetsmiljöinspektörer i hela Sverige.
Antalet arbetsmiljöinspektörer har varierat under åren. De minskade under Alliansregeringen 2008-2014 på grund av sänkta anslag. Sedan 2015, under de socialdemokratiskt ledda regeringarna, har det blivit fler arbetsmiljöinspektörer.
Arbetsmiljöverket planerar att rekrytera fler inspektörer i slutet av 2023, men kan inte säga hur många i dagsläget.
Medianlönen för en arbetsmiljöinspektör är 44 750 kronor i månaden.
Det Arbetsmiljöverket listar som anställningskrav för arbetsmiljöinspektörer är:
- Minst två års relevant universitets- eller högskoleutbildning
- B-körkort
- Krav på goda kunskaper i svenska språket både i tal och skrift, god IT-vana och erfarenhet av att använda olika digitala plattformar och IT-system.
- Krav på minst fem års arbetslivserfarenhet, varav minst tre år inom ett eller flera utpekade arbetsområden, kan vara till exempel myndighetsutövning, teknik eller vård, omsorg och socialt arbete.
- Krav på personliga egenskaper: bland annat kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga, analytisk förmåga.
- Meriterande är erfarenhet inom arbetsmiljöområdet och språkkunskaper i andra språk än svenska och engelska.
Källa: Arbetsmiljöverket