Fler kan få sin arbetsskada godkänd av Försäkringskassan
Nu är det troligt att fler med arbetsrelaterade besvär i nacke, axlar, armar och händer får sin skada godkänd av Försäkringskassan.
– Ja, för nu finns tillförlitliga studier för nya samband, säger Helena Sandén, överläkare vid avdelningen för arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet.
Den nya rapporten visar på nya samband som kan få betydelse i kontakter med Försäkringskassan.
Helena Sandén har varit sakkunnig i en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Det är en rapport som utvärderat de studier som gjorts de senaste åren om arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i den övre rörelseapparaten. Den kompletterar en tidigare rapport från 2012.
Den tidigare rapporten visade att det fanns vetenskapligt underlag för vissa samband mellan arbetsmiljö och besvär i nacke, axlar, armar och händer.
Rapporten
Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer
En systematisk översikt
Rapporten kompletterar en SBU-rapport från år 2012 med studier från de senaste åren.
114 studier ingick i den nya rapporten.
Bakåtböjd nacke kopplat till besvär
Den nya rapporten, som alltså gått igenom de senare årens studier på området, klargör att det tillkommit vetenskapliga studier som visar på en ökad risk att utveckla besvär och sjukdom för fler arbetsmiljöfaktorer, till exempel arbete med framåt-eller bakåtböjd nacke och arbetsställningar där överarmarna lyfts högt.
Ett av skälen till att en ny rapport nu tagits fram är att Försäkringskassan efterfrågat en sådan. En viktig anledning till den nya rapporten är nämligen den koppling som finns mellan arbetsskadeförsäkringen och SBU:s rapporter.
– Försäkringskassan ville ha en uppföljning, för de baserar sina arbetsskadebedömningar på vetenskaplig evidens och då använder de sig bland annat av SBU-rapporterna.
– Och en av de vanligaste arbetsskador de utreder är just muskuloskeletala besvär och sjukdomar, exempelvis smärta i nacke och axlar.
Den nya rapporten gäller
Tror du Försäkringskassans bedömningar nu kommer att ändras?
– Ja, definitivt. För nu finns ett större vetenskapligt underlag som pekar på ett samband mellan arbetsmiljön och besvär i nacke, axlar, arm och hand, vilket innebär att det sannolikt blir större chans att en arbetsskadeanmälan blir godkänd.
Sannolikt större chans att en arbetsskadeanmälan blir godkänd.
– Men det är viktigt att påpeka att sambandet finns på gruppnivå, och att det alltid sker en individuell bedömning.
Det var Helena Sandén som presenterade den nya SBU-rapporten under ett webinarium i början av september. Hon säger att då rapporten nu presenterats är det den som gäller.
– Ja, den publicerades på SBUs hemsida i juni och sedan dess har Försäkringskassan möjlighet att ta del av innehållet och vid behov använda den i sina utredningar och bedömningar gällande arbetsskada.
Nytt i studien
Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i nacke och nacke/axlar:
- Arbete med framåt-eller bakåtböjd nacke
- Arbetsställningar där överarmarna lyfts högt
- Repetitiva rörelser med armen
Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i axlar:
- Arbetsställningar där överarmarna lyfts högt
- Repetitiva rörelser med armen
Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla subakromiell smärta:
- Kraftkrävande arbete för nacke och axlar
- Arbetsställningar där överarmarna lyfts högt
- Repetitiva rörelser med armen
Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i armbågar och underarmar:
- Kraftkrävande arbete för nacke och axlar
- Kraftkrävande arbete för handleder och händer
Personer som exponeras för kraftkrävande arbete för nacke och axlar har ökad risk att utveckla ulnarisentrapment.
Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla besvär i handleder och händer:
- Kraftkrävande arbete för handleder och händer
- Arbete med handlederna i böjd eller vriden position
- Repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen
- Spänt arbete, det vill säga kombination av höga krav och små möjligheter till kontroll eller inflytande i arbetet
Personer som exponeras för följande faktorer i arbetet har ökad risk att utveckla karpaltunnelsyndrom:
- Kraftkrävande arbete för handleder och händer
- Kraftkrävande arbete kombinerat med repetitiva arbetsrörelser
Observera att den nya rapporten är ett komplement till den tidigare rapporten från 2012 (SBU 210), för att få en heltäckande bild bör även resultaten från den tidigare rapporten tas med.
