Förbundet kräver hårdare tag – vittnesmål från runt om i landet

Elektrikernas medlemmar tycker att utländsk arbetskraft ska vara här för att de behövs, inte för att de är billigare.

De vill ha hårdare tag mot fusk och skurkföretag som pris- och lönedumpar, samt att eljobb i Sverige i första hand ska utföras av elektriker med godkända yrkesbevis som bor och lever i Sverige.

De utländska arbetarna arbetar ofta under villkor som svenska arbetare aldrig skulle acceptera.

Många blir utnyttjade

Isabell Öberg, ombudsman i region Mitt, har ansvarsområde utländska företag i region Mitt. Hon konstaterar att det idag finns mycket utländsk arbetskraft i Sverige, även inom elbranschen.

– Det är positivt eftersom vi har ett stort behov av elektriker, men det finns också många som blir väldigt utnyttjade.

Vilka problem ser du?

– Bland annat att många företag använder sig av visstidsanställningar och provanställning. Skadar de anställda sig, eller ifrågasätter något så får de inte stanna kvar.

– Jag har ett ärende just nu med en utländsk medlem som skadat sig under sin provanställning, en knivskada, vilket är en vanlig elektrikerskada. Han har hela tiden fått veta att provanställningen bara var på papperet, och att han skulle få stanna. Nu får personen inte fortsätta i företaget.  

Har företaget kollektivavtal?

– Nej. Hade vi haft kollektivavtal på företaget hade det inte funnits en provanställning till att börja med.

Hur lätt är det att organisera utländska elektriker?

– Inte så lätt. Jag upplever att det finns en oro gentemot facket, för att man är rädd att bli av med sin anställning.

Det finns en oro gentemot facket, för att man är rädd att bli av med sin anställning.

Finns den kompetens som krävs hos den utländska arbetskraften?

– Vissa vi ser har endast svagströmsutbildning, och då måste vi förklara för företaget att deras anställda inte får utföra elektriskt arbete i Sverige.

– Vi ser även i vissa fall, där de anställda har rätt kompetens, att det enda de får göra hela dagarna är att sätta upp stegar. Det skulle aldrig den svenska arbetskraften godta.

Hur lätt är det att hålla kontroll på de här företagen?

– Jättesvårt. Det krävs massor av besök och uppföljningar, där vi får be att få se dokumentation så att de följer de avtal de ska. Många av de här företagen är medlemmar i Installatörsföretagen men efterlever inte avtalen. De kanske inte alltid har fått den information de behöver om vad ett kollektivavtal innebär.

– Vi har haft den diskussionen med IN länge, att vi måste informera företagen vad ett kollektivavtal innebär. Så det är inte bara företagens fel.

Det är inte bara företagens fel.

Hur ser arbetsmiljön ut på företagen med utländsk arbetskraft?

– Jag var nyss och besökte ett företag som var inlånat av ett större svenskt företag. Bodarna var under all kritik. En sådan bod ska inte existera.

– Det fanns inte en funktionell toalett, omklädningsskåpen stod i matrummet, och de hade bara fyra stolar för hela arbetslaget. De hade ingen kunskap om hur en platsbod ska se ut.

Vad skulle du önska av politikerna?

– Krav på kollektivavtal för utländska företag som verkar i Sverige skulle vara super, men jag är för den svenska modellen, där det är parterna och inte staten som beslutar om villkoren. Jag vill inte lagstadga lönerna.

– Så vi måste bli bättre på att organisera de anställda och berätta varför man tjäna på att vara medlem, både för sin egen skull och för alla andras.

Modernt slaveri

Mathias Hansson är ombudsman i region Nord. Han har ägnat mycket tid till att teckna avtal och säkerställa arbetsmiljön på Northvolt i Skelleftå, en arbetsplats med många utländska företag.

– Problem som jag har stött på är allt ifrån lönedumpning till rent modernt slaveri där människor inte har vetat vilket land man befinner sig i.

Berätta.

– Vi var på skyddsrond och sprang på ett gäng slovakier, som alla var F-skattare, vi satte oss ned och snackade med dem och försökte få fram hur mycket de tjänade, då sa de ”men vill ni veta några som har det riktigt dåligt, så kolla på dessa”, och pekade på tre indier som stod och arbetade.

– Vi gick fram och pratade med indierna, de sa att de tjänade 100 kronor i timmen ”all inclusive”, alltså med pension, semester, traktamente, allt. Räknar man baklänges så tjänade de långt under 50 kronor i timmen. Sedan gjorde gränspolisen tillslag och flera fick resa hem.

– Då sa de här indierna att de inte ens visste i vilket land de befann sig.

De visste inte ens vilket land de befann sig i.

Vad ser du för problem med de utländska företagen?

– Största problemet med utländsk arbetskraft är att de dumpar våra kollektivavtal, man kanske i stort får rätt lön men avtalet innehåller ju mycket mer som till exempel övertidsersättning, traktamente, arbetstidsförkortning, försäkringar, pension, trygghet på arbetsplatsen, med mera, det är sådant som den utländska arbetskraften i det flesta fall inte får ta del av.

– Och de utländska arbetstagarna är oftast så hårt hållna och bevakade att de inte vågar stå upp för det de ändå vet de har rätt till, för då blir de utbytta och hemskickade.

Vad behövs göras för att komma till rätta med de här problemen?

– Jag tycker att det skulle ställas krav på kollektivavtal vid upphandlingar. Beställaren skulle kunna ställa krav på sådant som hur många entreprenörsled företaget man handlar med får ha, och beställaren måste kontrollera företagen mer. Till exempel med hjälp av myndigheter och fackföreningar.

Samkör register i EU

Patrik Ericsson är ombudsman i region Mitt, med arbetsplats Stockholm. Han har under flera år ingått i LO-distriktets ekobrottskommitté (nuvarande arbetsmarknadskommittén).

En grupp av fackliga i Stockholms län som samarbetat med Skatteverket och politiker för att komma till rätta med den ekonomiska brottsligheten på arbetsmarknaden.

– Om företagen fuskar med skatten så fuskar de med all säkerhet med annat också.

Har det blivit några förändringar i lagstiftningen under dessa år?

– Ja. Bland annat såg vi ett problem med att arbetsgivarna betalade in skatten på lön i efterhand. Sedan några år tillbaka måste de redovisa och inbetala den varje månad. För om din arbetsgivare inte har betalat in skatten, så kan du som arbetstagare åka dit på att ha arbetat svart och att du deklarerat felaktiga uppgifter.

Om din arbetsgivare inte har betalat in skatten, så kan du som arbetstagare åka dit på att ha arbetat svart.

– Då gäller det att du har kvar lönespecar där det står att inkomstskatten är dragen, så du kan försöka bevisa att du tagit emot lönen i god tro. 

Hur har det fungerat med kontakterna med politikerna?

– Vi har träffat riksdagsledamöter genom åren från såväl Socialdemokraterna som Centerpartiet. Vi har i dialog berättat om de problem vi ser. Något av det som hänt på senare år är inrättandet av A-krimcentrerna, som även bland andra Centern röstade ja till.

Vad ser du för problem i dag?

– Vi behöver hitta en lösning på att det fuskas med EU-medborgare som arbetar i Sverige på utstationeringsdirektivet. I dag är regelverket så att för att betala sociala avgifter i hemlandet får de bara arbeta i ett annat EU land under en begränsad tid. Men det här är svårt att ha koll på, på EU-nivå. 

Patrik Ericsson berättar om en arbetsplats i centrala Stockholm, ett kontorskomplex som skulle renoveras. Assemblin som hade det tidigare kontraktet hade förlorat upphandlingen mot ett företag med ett billigare anbud. Ett företag med kollektivavtal.

Det här företaget tog in underentreprenörer, som i sin tur tog in en underentreprenör med anställda från Ungern som skulle göra jobbet. När Patrik Ericsson besökte arbetsplatsen träffade han de ungerska elektrikerna.

– De berättade att de jobbar tre månader i stöten i olika länder. Först arbetar de här i Sverige i tre månader, sedan i Finland i tre månader, sedan Danmark i tre månader. För att sedan komma tillbaka till Sverige igen, allt för att försvåra för myndigheterna hålla koll på den sammanlagda utstationeringstiden i respektive land.

De berättade att de jobbar tre månader i stöten i olika länder.

– För varje uppdrag så skriver de på en ny visstidsanställning, ställer de krav får de inte vara med på nästa uppdrag. De tjänade mellan 60-90 kronor i timmen, och då låg grundlönerna i vårt kollektivavtal på som lägst 195 kronor i timmen, och 227 kronor inklusive ackord.

– Vi begärde förhandling med företaget som hade vunnit upphandlingen, som hade vårt avtal, om brott mot inlåningen i medbestämmandelagen. Vi drev ett ärende och fick skadestånd till förbundet.

– Företaget som hade de ungerska elektrikerna anställda sa att de skulle betala enligt avtal, men vi fick inga medlemmar på företaget, så vi hade ingen möjlighet att kontrollera om de verkligen fick sina pengar. De anställda i de här företagen vågar inte bli medlemmar eller för den delen prata med oss. Vilket är ett stort problem.

– Det borde vara så att alla EU-länder kan samköra sina register, så att företagen inte kan fuska. Nu blir det en oschysst konkurrens när de här företagen inte betalar skatt någonstans.

De ser mellan fingrarna

Stefan Lundström är regionalt skyddsombud i VK21. Han säger sig se att det blivit allt vanligare att företagen använder sig av utländsk arbetskraft, och att säkerhet och villkor ses på mellan fingrarna.

– Ja, det har blivit värre. För några veckor sedan besökte jag ett bygge i Borlänge. Där låg det madrasser överallt i byggbodarna. De hade alltså inget riktigt boende. Det var ett polskt företag. På en annan arbetsplats var det folk som klättrade över stängslet, de hade inga fungerande ID06.

Det är så tydligt att det inte är rumsrent.

– Det är tydligt att det inte är rumsrent. De stora bolagen ska vara så duktiga och så präktiga, men så hyr de in oseriösa underentreprenörer.

Vad bör förändras?

– De stora företagen borde bli mer seriösa. Och folk borde reagera mer när de ser sådant här och höra av sig till sin fackliga organisation.

Vad bör ske politiskt?

– Stävja, reglera det. Sanktionsavgifterna bör vara högre när företag inte sköter sig, och efter upprepat fel borde företagen inte få verka i Sverige. I flera kommuner i Dalarna, bland annat Ludvika, har man en skrivning om schyssta villkor, fler kommuner borde ta efter det.