”Lärlingsprogrammen – friskolornas nya guldkalv”
"Koncernskolorna har hittat en guldkalv: lärlingsprogrammen. Skolorna erhåller skolpeng men behöver inte slösa bort så mycket på eleverna, och företagen som tar emot eleverna får en slant för besväret. Men det finns också förlorare: Eleverna", skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.
Koncernskolorna har hittat en guldkalv: lärlingsprogrammen. Tanken att minst hälften av utbildningstiden ska ske utanför skolan, utan lärare, är minst sagt naiv.
Men för de skolor som har det som affärsidé är det en god affär. Lokalerna, lärarna och utbildningsmaterialet går det att spara in ganska så rejält på när utbildningen inte sker i skolan.
Och även de företag som tar emot praktikanter från lärlingsprogrammen kan göra sig en hacka, om de är lite finurliga.
För byggstädfirman bör det ha rört sig om drygt 100 000 kronor OCH gratis arbetskraft. Det måste ha känts som en rejäl jackpot.
Praktik på en städfirma
Arbetsgivare kan få 16 250 kr per elev och termin
Håkan Johansson var el-lärare på Yrkesgymnasiet i Norrköping. Han berättar hur sju av hans då 17 el-elever fick sin praktik på en – byggstädfirma.
För byggstädfirman måste det ha varit jackpot. Inte bara fick företaget gratis arbetskraft, utan dessutom fick firman ersättning för varje elev de tog emot på det arbetsplatsförlagda lärandet, APL.
Den arbetsgivare som tar emot en praktikant på APL kan nämligen få upp till 16 250 kronor per elev och termin.
Så för byggstädfirman bör det ha rört sig om drygt 100 000 kronor OCH gratis arbetskraft. Det måste ha känts som en rejäl jackpot.
Utbildning är inte som vilken vara som helst. Eleverna som går på el-programmen spenderar tre (ibland fler) år av sina liv på sin utbildning. Det är år som inte kommer tillbaka.
Thorengruppen vinner – eleverna förlorar
”Follow the money”, säger el-lärare Håkan Johansson. Och det kan vara läge att göra. Yrkesgymnasiet ingår i koncernen Thorengruppen AB, en av Sveriges största friskolekoncerner.
Senaste verksamhetsåret hade koncernen en omsättning på 1,5 miljarder kronor och ett rörelseresultat på drygt 124 miljoner kronor. Klirr i kassan alltså.
Thorengruppen omsatte 2020 1,5 miljarder kronor
Så det är lätt att tro att det bara finns vinnare här. Skolorna som erhåller skolpeng men inte behöver slösa bort så mycket på eleverna på lärlingsprogrammen, företagen som tar emot eleverna och får en slant för besväret.
Men. Det finns också förlorare.
Eleverna.
I fallet med el-eleverna på Yrkesgymnasiet i Norrköping som gjorde sin APL på byggstädfirman kommer de att få svårt att uppnå de krav som el-arbetsgivarna ställer för en anställning – om de inte får praktik på för yrket mer relevanta arbetsplatser.
Ett slöseri med människoliv
Utbildning är inte som vilken vara som helst. Eleverna som går på el-programmen spenderar tre (ibland fler) år av sina liv på sin utbildning. Det är år som inte kommer tillbaka.
Hur ska el-företagen överleva när det inte finns tillräckligt med välutbildad arbetskraft?
Att inte säkerställa att den utbildning de får under dessa år är kvalitativ är slöseri med människoliv.
En annan förlorare är samhället, vi tillsammans.
För det råder brist på arbetskraft, inte minst inom el-branschen. Men vilka ska ta jobben? Hur ska den så omtalade klimatomställningen ske, om vi inte har utbildade människor som kan ta de arbeten som måste utföras för att samhället ska ställas om?
Hur ska el-företagen överleva när det inte finns tillräckligt med välutbildad arbetskraft?
Att vi måste säkerställa att el-utbildningarna håller måttet är inte bara viktigt för den enskilda skolans rykte, eller den enskilde elevens framtid. Det är en överlevnadsfråga för hela branschen.
Att regeringen stöttar Yrkeslandslaget skulle jag påstå är helt irrelevant i sammanhanget.
Irrelevant svar från skolministern
Att detta i grund och botten handlar om ett gigantiskt systemfel bör vara tydligt för alla och envar. Därför kontaktade tidningen skolministern och beskrev situationen på lärlingsprogrammen, och då särskilt situationen på Yrkesgymnasiet i Norrköping.
Vi frågade vad regeringen gör för att säkerställa kvaliteten på yrkesutbildningarna.
Svaret lämnar en hel del i övrigt att önska. Att regeringen stöttar Yrkeslandslaget skulle jag påstå är helt irrelevant i sammanhanget.
Det krävs att systemet ses över från grunden. Och det är bråttom. För elevernas skull, för branschens skull, för samhällets skull.
