”Bevara freden genom att rusta för krig”
"Ett försvar utan muskler är som en fackförening utan medlemmar eller strejkkassa. En aggressiv fiende motas bäst med att få kalkylera sina egna risker vid en eventuell aggression. Bevara freden genom att rusta för krig", skriver Hans Andersson med anledning av Rysslands krigföring.
Det är ett nyktert uppvaknande nu, när man inser att militär förmåga behövs för att upprätthålla fred och stabilitet. Tyvärr så kan man inte välja att avveckla eller nedrusta så fort man tror att faran är över, militära muskler byggs inte upp på kort tid, det är inte som ett draperi man drar upp när solen blir för stark.
Ett försvar utan muskler är som en fackförening utan medlemmar eller strejkkassa. En aggressiv fiende motas bäst med att få kalkylera sina egna risker vid en eventuell aggression. Bevara freden genom att rusta för krig.
Pistol i byrålådan
När jag var ung kunde jag sticka ner mina händer i en av föräldrarnas byrålådor och känna det kalla stålet från pappas tjänstepistol kamrat 40.
Pistol m / 40 var den militära benämningen och alla officerare inom försvarsmakten med strategiskt viktiga uppdrag hade dessa vapen i sina hushåll. Givetvis uppdelade i flera delar och ammunitionen förvarades också åtskilt.
Jag lyckades aldrig hitta alla delarna, bara vissa delar av pistolen och tur var väl det. En pojke med ett skarpladdat vapen bland sina lekkompisar hade förmodligen inte varit en lyckad kombination.
Dofterna av militärtält och granbarr har jag fått med mig sedan barnsben.
Det fanns dock en allvarsam närhet i denna del av min uppväxt. Pappa var ställföreträdande kompanichef i ett ingenjörskompani som ingick i en fördelning.
Han skulle vara först på plats vid mobilisering. Ofta kom han hem iklädd militärkläder och vapen. Dofterna av militärtält och granbarr har jag fått med mig sedan barnsben.
Långa militärkonvojer utanför skolans fönster
Nu när kriget är ett fullbordat faktum tänker jag tillbaka på min barndom under 1980-talet. Långa militärkonvojer som passerade utanför skolfönstret under sin resa ner till Skillingaryds skjutfält.
I Nässjö där jag växte upp fanns det ett beväpnat driftvärn vid både Televerket och SJ, men även vid Sydkrafts stora fördelningsstation. Vi lekte även som barn vid den stora bunkern som fanns i stadens hembygdspark.
Vårt ryska grannland har i princip sedan östblockets upplösning haft pågående krig i sitt egna eller direkt närområde.
Jag var barn under kalla kriget, det var närvarande, ubåtskränkningar och storövningar, flygplan som dagligen övade uppe i skyn och militärkonvojer som körde genom staden. Det fanns en medvetenhet, en insikt även hos mig som barn att det värsta kunde hända, det vill säga att kriget kunde bryta ut.
Levt i en illusion om evig fred
Efter murens fall så har de flesta levt i en illusion om evig fred, men vårt ryska grannland har i princip sedan östblockets upplösning haft pågående krig i sitt egna eller direkt närområde.
Kaukasus, Tjetjenien och en mängd andra konflikter med rysk inblandning har avlöst varandra sedan 1990-talet. Långt innan annekteringen av Krim eller kriget i Georgien.
Vi gjorde en bilresa genom Europa ner till Spanien under mitten av 1980-talet. På de tyska motorvägarna passerade vi milslånga kolonner med Amerikanska militärlastbilar, det var ett starkt minne från denna tid.
USA hade vid denna tid flera hundratusen soldater placerade i Tyskland. På andra sidan i Östtyskland fanns minst lika många sovjetiska soldater reda att anfalla väst så fort någon blåste i krigslarmet.
