Grossisternas bonussystem – ett om­fattande systemfel

Våren 2020 fick Konkurrensverket i uppdrag av regeringen att undersöka om landets kraftigt ökade byggkostnader, och då särskilt materialkostnaderna, hängde ihop med brist på konkurrens.

I december förra året var myndighetens rapport klar. Den visade bland annat på något som Konkurrensverket kallar för ett systemfel vad gäller bonusar och rabatter av installationsmaterial.  

Retroaktiv rabatt – som inte kommer beställaren till del

Ett inte helt ovanligt exempel på ett system mellan installationsföretag och grossist, som Konkurrensverket funnit i sin granskning, är att installationsföretaget köper material från en grossist för ett pris, inklusive viss rabatt.

Företaget får en faktura på köpet som det kan visa upp för beställaren som i sin tur ersätter företaget för fakturan enligt avtal, kanske med ett visst prispåslag för att täcka omkostnader.

Det värsta vi har sett är 95, 96-procentiga rabatter på sådant som kablar och sladdar. Helt verklighetsfrånvänt.

Men bakom detta får samma installationsföretag ytterligare ersättning från grossisten, efter det att köpet gått igenom.

– Det är alltså en retroaktiv rabatt. Kärt barn har många namn, det kan kallas bonus eller kick-backs, säger Max Brimberg projektledare vid Konkurrensverket och tillägger:

– Det här innebär att du som beställare får betala ett högre pris än vad det är avtalat att du ska göra.

”Medel man inte har rätt till”

Enligt Max Brimberg är det numer vanligt att man mellan entreprenör och beställare avtalar om att eventuella rabatter och bonusar som kommer entreprenören till godo när de beställer material sedan ska komma beställaren till godo i kostnadsredovisningen.

– När de här retroaktiva rabatterna tillfaller entreprenören utan att redovisas blir det ett problem, för då har man tillskansat sig medel som man egentligen inte har rätt till enligt avtal.

När världen har digitaliserats har den här marknaden stått still. Även om affärerna numer görs digitalt så är systemet identiskt med den gamla prispärmen som fanns på platschefens kontor.

Max Brimberg säger att det är egentligen inte det faktum att de här ersättningsmodellerna finns som Konkurrensverket ser som problem.

– Även om vi ifrågasätter dem, eftersom de verkar otroligt komplicerade och måste vara otroligt ineffektiva i ett prisbildningsperspektiv. Problemet är att det försvårar jämförelser och försvårar möjligheten att konkurrera effektivt på marknaden och försvårar för varje entreprenör som vill veta ”vad kostar den här skruven, eller elkabeln egentligen?”

Högre bruttopriser hos grossisterna

Andra faktorer som Konkurrensverket har noterat är att bruttopriserna på installationsmaterial generellt sett är högre hos grossisterna än i byggvaruhusen. Dessutom har grossisterna av installationsmaterial ett förlegat prissystem.

– De har fortfarande kvar sina prislistor som de uppdaterar ungefär en gång i halvåret istället för att som alla andra branscher ändra priserna när priserna förändras på marknaden.

– När världen har digitaliserats har den här marknaden stått still. Även om affärerna numer görs digitalt så är systemet identiskt med den gamla prispärmen som fanns på platschefens kontor.

Möjligheten att grumla prissättningen gentemot beställarna är ett nödvändigt ont för att nå svarta siffror på en marknad där konkurrensen inte fungerar i andra led.

”Ett nödvändigt ont för att nå svarta siffror”

Enligt Konkurrensverkets rapport använder sig upp emot 98 procent av alla installationsföretag av olika former av bonussystem för material.

När myndigheten har talat med företagen om varför de använder dem får de svaret att det är nödvändigt för att klara sig i konkurrensen.

– Möjligheten att grumla prissättningen gentemot beställarna är ett nödvändigt ont för att nå svarta siffror på en marknad där konkurrensen inte fungerar i andra led. Det är till exempel alldeles för låga timpriser på arbetet och det är ett jätteproblem.

Måste hitta andra vägar till lönsamhet

Max Brimberg säger att han förstår varför systemet med bonus och kickbacks är så utbrett inom installationsbranschen.

– Det är inte så att vi ser att de flesta installationsföretag täljer guld med smörkniv, vi ser att det är en hårt konkurrensutsatt bransch, där många företag kämpar för sin överlevnad.

Det här är något som de stora företagen måste ta itu med, så att det här blir en schysst marknad där man kan lita på att man får det man betalar för.

– Och när man har en marknad där man inte kan prissätta arbete för en korrekt kostnad så måste man hitta andra vägar att hitta intäkter för att nå lönsamhet, och då blir materialet en effektiv väg att göra det. Där finns möjlighet att grumla priset och öka marginalerna.

”Inget en enskild elektriker kan ta tag i”

Vad är det största ni sett i rabattväg?

– Det värsta vi har sett är 95, 96-procentiga rabatter på sådant som kablar och sladdar. Helt verklighetsfrånvänt. Även porslinsprodukter, som wc-stolar har haft väldigt stora rabatter. En wc kostar 9 000 kronor i prislistan, företaget redovisar för beställaren att de fått köpa den för 6 000, men i själva verket fick företaget betala 2 500. Kunden tror att han har fått köpa stolen till en stor rabatt, men företaget gör ändå en avans på 3 500 kronor. 

Så vad har ni för förslag för att komma till rätta med det här?

– Vi ger en stark uppmaning till branschen att man ska följa upp och hedra de avtal man redan har. Men vi ser också att det finns något som inte fungerar på marknaden, och att man måste ta ett omtag och göra om och göra rätt.

– Men det här är inte något som en enskild liten elektriker kan ta tag i, utan det här är något som de stora företagen måste ta itu med, så att det här blir en schysst marknad där man kan lita på att man får det man betalar för.