Anledningen till jobbytet är inte bara en, utan flera, säger han.

– Det började redan för fyra år sedan, tanken var att jag skulle bli projektanställd av Elektrikerförbundet, men jag fick vänta väldigt länge på svar från förbundet om anställningen. Under tiden kom det ut en ledig tjänst på Saab som en bekant tyckte att jag skulle söka, så jag sökte den.

– Jag var på anställningsintervju hos Saab och hade gått vidare i den processen när det äntligen blev klart med projektanställningen på Elektrikerförbundet. Jag tackade ja till Elektrikerförbundet, och veckan efter hörde Saab av sig om att jag hade fått jobbet där. Men då hade jag redan sagt ja till Elektrikerna, och jag håller mina ord.

”Känner ingen bitterhet”

Joe Mayer jobbade på med studierna i förbundet. Men efter några år kände han att förbundet tog för lång tid på sig när det handlade om vilken viljeinriktning och ambition man hade med studierna. Han väntade på något som aldrig kom.

– Jag kanske hade lite för bråttom, och ville lite mer.

Känner du dig besviken?

– Nej, jag är van vid att jag vill mer, men jag tycker att det är tråkigt att jag inte är kvar i förbundet. Jag hade önskat ett snabbare förlopp men jag känner ingen bitterhet, ibland blir det så här.

”Inget försäkringsbolag eller Unionen-förbund”

Saab var fortfarande intresserad av att anställa Joe – och så blev det.

– De säger att jag är driven, jag ger inte upp, och jag vill uppnå mina mål.

Han säger att han fortfarande brinner för studier, och då särskilt studier i arbetarrörelsen.

– När jag fick uppdraget med studierna i förbundet så prioriterade vi om. På så sätt att våra medlemmar skulle förstå vad ett fackförbund är så att de inte tror att vi är ett försäkringsbolag eller Unionen-fackförbund.

Har inte lämnat arbetarrörelsen

Vilken skillnad menar du att det är?

– Unionen aktar sig för det fackligt-politiska, det är i alla fall den bild jag har. Vi ville att våra medlemmar skulle veta varför ett fackförbund behövs, och att det inte räcker att engagera sig i bara facket, eftersom mycket av arbetarnas villkor styrs av riksdagen.

– Och vi tycker att det är viktigt att medlemmarna förstår att facket i första hand är en löne- och villkorskartell.

Du säger ”vi” hela tiden?

– Ja, jag gör det utan att tänka på det. Men jag har ju inte lämnat arbetarrörelsen i själ och hjärta. Jag är fortfarande engagerad i fackliga frågor, även om jag inte jobbar där längre.

Från väktare till elektriker

Joe Mayer har vad han själv kallar en ”brokig bakgrund”. Han gick natur på gymnasiet och gick ut i arbetslöshet.

Utbildade sig till grundskolelärare i matte och naturämnena, och jobbade sedan med mycket annat. Som flyttkarl, taxichaufför, väktare, värdetransportör och inom industrin. Sedan bestämde han sig för att bli elektriker.

– På den tiden fick man utbildning via Arbetsförmedlingen så jag gick en vuxenutbildning till elektriker, och fick sedan jobb på en larmfirma.

Fick ordförandeposten i knät

Till en början var Joe inte alls intresserad av facket.

– Jag hade en negativ bild av facket och var inte medlem. Jag hade varit med i tre olika fackförbund tidigare, och på en av mina arbetsplatser hade det kommit fram en person som krävde att jag skulle skriva under ett medlemskap i ett annat LO-förbund. Det gillade jag inte.

Till slut gick han ändå med i Elektrikerförbundet, och han gick på sitt första möte med föreningen, ett årsmöte i klubben.

– Det som då hände var att sittande ordförande säger att han avsäger sig uppdraget på sittande möte och att han nominerar mig. Jag hade ingen aning vad det krävdes att vara ordförande. Men jag fick en pärm med papper, och när jag frågade min företrädare vad jag skulle göra som ordförande så sa han ”skaffa en kamin så du kan elda med alla papper de skickar från förbundet”.

Sen rullade det på. Joe Mayer valdes till suppleant i avdelningsstyrelsen och engagerade sig allt mer i föreningen.

– Jag kommer ihåg att jag gick Insikter innan valet 2006. Det handlade om ideologi, jag var inte alls socialdemokrat då. Efter någon dag sa jag högt ”men sossarna gör ju inte vad de ska i så fall”. En tjej på kursen sa ”gå med själv då i partiet, och gör något åt det”. Så då gjorde jag det.

Hyllar sina föregångare

Joe Mayer lyfter fram tidigare studieengagerade i förbundet som fått honom att få insikt och förstå, och samtidigt fått honom själv att vilja arbeta med just studier: Johnny Hägerman som var den som höll i hans första kurs i Insikter och Kent Östman som var den som drillade honom i handledarutbildning i ideologi.

– Där och då fick jag insikt i att fackföreningar är en löne- och villkorskartell. Under den utbildningen gjorde jag även en första presentation av det jag nu kallar Torget, där jag försöker få till ett samtal om hur fackföreningen fungerar på ett arbetsmarknadstorg.

Det är många av Elektrikernas medlemmar som gått en utbildning med Joe Mayer. Han säger att han har skapat sin egen form för hur han lär ut.

– Numer kör jag gruppsamtal, jag ställer frågor istället för att föreläsa. Jag har insett att det ger större insikt hos deltagarna.

Pratas för lite politik bland tjänstemän

Nu när han bytt till ett privat företag säger han att han har insett hur lite man pratar politik bland tjänstemännen.

– Samhällskunskaperna saknas. De uttrycker klassiska socialdemokratiska värderingar i stort, men de kopplar det inte till arbetarrörelsen. Så vi har egentligen ett guldläge, men ingen där ute som kan svara på frågor.

Vi?

– Ja, jag säger fortfarande vi som fackförbund. Vi behöver verkligen utbilda våra förtroendevalda och medlemmar på arbetsplatsen, så att de har så pass mycket kunskap att samtal på arbetsplatsen kan bli konstruktiva. Och om inte fackföreningarna gör det, vem skulle då göra det?