”Kan bli EU-domstolen som sätter löner i Sverige”
Katastrofalt. I slutändan kommer EU-domstolen att kunna överpröva de avtal som svenska fack förhandlar fram, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin efter att Europarlamentets förhandlare tagit ställning om minimilöner.
– Vi var väldigt negativa till det förslag om minimilöner som EU-kommissionen lade fram i höstas. Det här är om möjligt ännu skadligare för den svenska modellen, säger hon.
– När den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit säger att det finns ett undantag för Sverige och Danmark i direktivet far han med osanning, säger LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin.
Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande, skräder inte orden sedan EU-parlamentets så kallade chefsförhandlare i dag har lagt förslag om hur parlamentet ska ställa sig i frågan om minimilöner.
EU-parlamentet är inte bara på vägt att ställa sig positivt till ett direktiv om ”tillräckliga minimilöner” för alla anställda inom EU.
– Chefsförhandlarna har dessutom pyntat julgranen full, säger Therese Guovelin, som syftar på en rad detaljerade förslag om hur minimilönerna ska fungera, vilka grupper som ska omfattas och vilket kollektivavtal som ska gälla i en viss bransch, säger hon till Arbetet.
Det mest grundläggande problemet ur LO:s synvinkel är att direktivet om minimilöner ska omfatta alla.
I slutänden kan det bli EU-domstolen som sätter löner i Sverige.
Något undantag för Sverige och Danmark, där löner uteslutande sätts genom avtal, finns inte i förslaget, hävdar Therese Guovelin.
En anställd i Sverige som inte är nöjd med sin lön, eller ett svenskt företag som inte gillar en regel i ett kollektivavtal, kommer med stöd av direktivet att kunna vända sig till domstol, bedömer Therese Guovelin.
– I slutänden kan det bli EU-domstolen som sätter löner i Sverige, säger Therese Guovelin, som anser att grunden för den svenska modellen därmed undergrävs.
– Om fackföreningarna inte har kvar kärnuppgiften att förhandla fram löner, varför ska man då vara med i facket? Varför ska företag vara med i arbetsgivarorganisationer, och varför ska man alls teckna kollektivavtal?
Enligt EU-kommissionens förslag till direktiv ska medlemsländer där mindre än 70 procent av de anställda täcks av kollektivavtal vidta åtgärder – ”skapa ramar” – för att öka täckningsgraden.
Den gränsen vill EU-parlamentets förhandlare dra vid 90 procents täckningsgrad.
– Staten blir på så sätt skyldigt att blanda sig sig i kollektivavtalssystemet, säger Therese Guovelin.
När den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit säger att det finns ett undantag för Sverige och Danmark i direktivet far han med osanning.
De båda chefsförhandlarna, den tyske EU-parlamentarikern Dennis Radtke och hans nederländska kollega Agnes Jongerius, sa på en pressträff i dag att de med sina justeringar av EU-kommissionens förslag ”höjer ambitionerna”.
De gör till exempel klart att alla anställda ska omfattas av direktivet – undantag för egenanställda, tillfälligt anställda och andra grupper ska inte förekomma.
Agnes Jongerius tog ett exempel från sitt egen hemland, där ett 18-årigt butiksbiträde kan ha lägre lön än en äldre kollega som hon arbetar sida vid sida med. En sådan löneskillnad (som påminner om de ungdomslöner som finns i svenska kollektivavtal) är inte acceptabel, enligt Agnes Jongerius.
EU-kommissionen har lovat att det föreslagna direktivet om minimilöner inte ska tvinga länder som Sverige, där lönerna uteslutande bestäms genom avtal, att införa en politiskt bestämd minimilön.
EU-parlamentets chefsförhandlare ger samma löfte, och Dennis Radtke hänvisar till att han själv som facklig företrädare har förhandlat fram kollektivavtal.
Men löftena lugnar inte Therese Guovelin.
– När den ansvarige kommissionären Nicolas Schmit säger att det finns ett undantag för Sverige och Danmark i direktivet far han med osanning.
Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.
