Andras Molnar, ackords- och studieansvarig VK9 och David Fernhed, ombudsman Region Mitt, har båda läst Erik Bengtssons bok ”Världens jämlikaste land?”.
Här är deras tankar efter läsningen.
(Bilden är ett montage)Bild: Förlagsbild/Pixabay/Montage
Andras Molnar
Tillsammans med många andra blev jag inbjuden till ett digitalt seminarium anordnad av Katalys i mitten av september där samtal fördes kring Erik Bengtssons bok ”Världens jämlikaste land?”.
Efter ungefär en kvart in på den digitala sändningen bytte jag sida för att lägga en beställning på boken. Sedan blev boken tyvärr liggande en stund, men nu när jag har läst den kan jag bara stämma in i den kör av positiva toner som den har skapat om sig.
Redan i titeln kan vi ana att författaren söker efter svar. I detta fall hur jämlikhet har sett ut över tid i olika länder med störst fokus på Sverige samt vad som kan ge en förklaring på varför Sverige blev så jämlikt som det gärna påstås.
Erik Bengtssons profession inom ekonomi och historia lämnar en i trygga händer när han leder oss genom en historisk tidsaxel som sträcker sig från medeltid till nutid. Den gedigna forskningen som gjordes för att skapa den här boken märks tydligt.
Det ledde också till att jag som aldrig viker in hörn på böcker (för man vill ju inte ”förstöra” den), anammade den här ovanan och är nu rätt nöjd över det vågade beslutet.
Boken är full av intressanta studier, anekdoter och referenser om hur jämlikhet skapas här i Sverige och Norden, och med mina vikta hörn hittar jag lätt tillbaka till dem.
Som till exempel att alla Europeiska samhällssystem var uppbyggda runt principen att de som inte ägde skulle arbeta billigt för de ägande klasserna och att den tankegången hade fina anor hela vägen tillbaka till Aristoteles: ”en del redan från födseln är bestämda till underkastelse, andra till att härska”.
Det är ett rätt brutalt sätt att se på människorna i ett samhälle, där ditt öde lämnas till livets lotteri om vilken familj du föds i är det som mestadels avgör din levnadsstandard och framtid.
Men från detta tillstånd sker en gradvis förändring över tid och når sin kulmen i Sverige runt 1980-talet. För att sedan inleda en stagnering som pågår än idag.
En summering som jag kommer fram till efter att ha läst boken är att jämlikhet uppstår inte av sig självt utan måste kämpas för att vinna. Det är inte heller enbart den som inte har, som vinner på ett mer jämlikt samhälle, det gör även den som har tillsynes allt.
Med tanke på rådande läge i vårt samhälle ser jag den här boken som en tillgång och en trygg bas att stå på för att få perspektiv över den kamp som har pågått och fortfarande pågår för jämlikhet.
Sverige har inte varit särskilt jämlikt förr. Faktum är att landet inte varit det alls. Att det blev en viss förändring var mer eller mindre en del av samhällets utveckling ledd av industrialiseringen och arbetarnas centrala roll och kollektiva kraftsamling.
I boken omnämns en studie om klasstillhörighet utförd i Katrineholm bland arbetare och tjänstemän i början av 80-talet. Där majoriteten av båda grupperna anser sig tillhöra arbetarklass och vidare anser de att det är den klassen som har makten i Sverige. Efter bara ett decennium är tonläget fullständigt annorlunda.
Det är fascinerande hur vi arbetare har det numeriska övertaget, men tvingas, luras, väljer, att titta åt ett annat håll och lämnar över makten till en grupp som egentligen inte representerar våra intressen.
För det är det som uppstår när vi väljer att inte organisera oss i ett kollektiv eller engagera oss i politiken. Det blir ingen ”paus” och ”förhandlingar återupptas när det råder balans”. Istället tappar vi mark, tvingas till reträtt och slutligen kapitulation.
Jag tycker att den här boken visar att det går att uppnå jämlikhet, men att det är arbetarrörelsen i ett kollektiv som kan åstadkomma det.
Om du säljer ditt arbete är du är en del av den rörelsen, stå inte utanför, var delaktig och stolt över den.
Andras Molnar, ackords- och studieansvarig VK9
Bild: Privat
David Fernhed
I Erik Bengtssons populärvetenskapliga bok ”Världens jämlikaste land?” får vi svar på tal.
Det är facket, socialdemokratin, nykterhetsrörelsen och frikyrkorna som tillsammans med liberala partier och strömningar har skapat ett av världens mest jämlika länder vad det gäller demokratisk-, ekonomisk- och social jämlikhet.
Men – för det finns ett stort men – jämlikheten kulminerar på 1970-talet. Efter det är vi på tillbakagång.
Bengtsson radar upp fakta om vår historia som är svår att bortse från. Han slår tidigt hål på myten om att Sverige och svenskarna skulle ha en slags grundmurad jämlikhetstro där alla medborgare ges samma makt.
För vi vet ju innerst inne, att livet runt 1900-talets början nog var rätt jävligt om man inte var av adlig börd eller tillskansat sig förmögenhet på annat sätt.
Enligt Bengtsson är det tack vare ett hårt förtryck på den svenska befolkningen av kapitalister, svenska kyrkan och staten som leder till att makten på ett oblodigt (även om det finns en del blodspillan i jämlikhetens tecken) och reformistiskt sätt överförs till folket.
Överklassens överlägsenhet och ovilja att kompromissa leder till dess fall och första segern för fotfolket är 1919 då allmän och lika rösträtt genomförs.
När det gäller den ekonomiska politiken går det desto långsammare.
Bengtsson pekar på att införandet av arvsskatten är en av de viktigare ekonomiska utjämningsreformerna som företas under 1900-talets första hälft. Men det är också så lång tid det tar.
Debatten om arvsskatt är på agendan under stora delar av 20 och 30-talet men införs inte förrän på 40-talet. Det visar på hur långsamt det går att fredligt bli mer jämlika ekonomiskt.
Bengtsson radar upp en hel del andra beslut som har betydelse och jag blir stundtals ganska glad till sinnet.
Vi vet ju hur vi ska uppnå jämlikhet, varför har vi arbetare slutat att bry oss?
Och naturligtvis har Bengtsson svar på den frågan också.
Du som är intresserad av att förändra Sverige till ett mer jämlikt land mår bra av att läsa denna bok.
Man ska läsa historien framåt brukar det sägas. Då har vi i så fall facit på hur vi tillsammans kan skapa världens mest jämlika land.
