Förra året anmäldes 70 skyddsombudsstopp, en ökning med 16 stycken jämfört med 2018. Det visar statistik från Arbetsmiljöverket som Arbetet begärt ut, skriver Arbetet. 

Skyddsombudsstopp innebär att ett skyddsombud avbryter allt arbete om det finns en ”omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa”.

Förra årets notering är dock inte högre än 2015 då det förekom hela 90 skyddsstopp på arbetsplatser i Sverige. 

Mest drabbad under 2019 var elbranschen och äldreomsorgen, med fyra stycken vardera. 

Vi har lagt betydligt fler skyddsstopp, 14 stycken under förra året, samt åtta tillfällen då arbetsgivarna själva valt att ta bort montörerna utan att vi behövt agera.

Claes Thim, regionalt skyddsombud Elektrikerförbundet

Sett till de senaste fem åren har elbranschen överlägset flest skyddsombudsstopp, 26 stycken, vilket kan jämföras med 18 för den öppna äldreomsorgen och 16 för kollektivtrafiken.

Totalt har det rapporterats in 367 skyddsstopp till Arbetsmiljöverket sedan 2015. 

Claes Thim är regionalt skyddsombud för Elektrikerförbundet. 

Han hävdar att Arbetsmiljöverkets siffror är i underkant, eftersom det bara är de fall då arbetsgivaren inte agerar som rapporteras dit.

– Vi har lagt betydligt fler skyddsstopp, 14 stycken under förra året, samt åtta tillfällen då arbetsgivarna själva valt att ta bort montörerna utan att vi behövt agera, säger han.

Claes Thim

Jag får ofta höra att det är elektrikerna som är gnälliga, men så är det inte. Vi ställer krav och accepterar inte att arbeta i dålig arbetsmiljö.

Claes Thim, regionalt skyddsombud Elektrikerförbundet

Bild: Eric Salomonsson

Varför är det så många skyddsstopp hos er?

– Jag får ofta höra att det är elektrikerna som är gnälliga, men så är det inte. Vi ställer krav och accepterar inte att arbeta i dålig arbetsmiljö. Vi har medvetet jobbat med arbetsmiljöfrågor, har prioriterat att vara ute på arbetsplatserna och utbildat fler skyddsombud.

Vilka är de vanligaste bristerna som leder till skyddsstopp?

– Det är att det saknas utrymningsvägar och att elanläggningarna har spänningssatta delar som inte ska vara spänningssatta. Det kan också vara felaktiga skyddsräcken eller ställningar som saknar fallskydd. 

Vad behöver göras för att förbättra säkerheten?

– Kunskapen bland bygg- och arbetsmiljösamordnarna är jävligt låg. De behöver mer utbildning så att de lär sig vad som gäller. I januari förra året stoppade vi tre arbetsplatser på två dagar när vi gjorde spontanbesök. Det var livsfarliga brister som vi upptäckte av en slump, säger Claes Thim.

Branscher med minst fem skyddsombudsstopp, 2015–2019

  • Elinstallationer: 26
  • Öppna sociala insatser för äldre personer: 18
  • Övrig kollektivtrafik: 16
  • Säkerhetsverksamhet: 14
  • Grundskoleutbildning och förskoleklass: 12
  • Verksamheter som utövas av huvudkontor: 11
  • Boende för personer med psykiska funktionshinder: 10
  • Insamling av icke-farligt avfall: 10
  • Vård och omsorg i särskilda boendeformer för äldre: 10
  • Linjebussverksamhet: 9
  • Personalförvaltning och andra allmänna stödtjänster: 9
  • Byggande av bostadshus och andra byggnader: 8
  • Öppna sociala insatser för personer med funktionshinder: 8
  • Polisverksamhet: 6
  • Specialiserad sluten somatisk sjukvård på sjukhus: 6
  • Annan landtransport av passagerare: 5
  • Måleriarbeten: 5
  • Verksamhet i religiösa samfund: 5

Källa: Arbetsmiljöverket

Skyddsombudsstopp (6 kap 7§)

Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har ett skyddsombud rätt att avbryta arbetet. Det kallas för skyddsombudsstopp.

Skyddsombudet har även rätt att avbryta arbeten som utförs av inhyrd arbetskraft i arbetsgivarens verksamhet. Studerandeskyddsombud har dock inte rätt att avbryta arbeten.

Så här går ett skyddsombudsstopp till:

  1. Skyddsombudet meddelar arbetsgivaren att hen bedömer att det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, och att hen därför har stoppat arbetet enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 7 §. Meddelandet kan framföras muntligt, men det är viktigt att dokumentera det vid senare tillfälle.
            
  2. Arbetsgivaren tar ställning till skyddsombudsstoppet. Håller arbetsgivaren med om att det finns en omedelbar och allvarlig fara accepterar arbetsgivaren stoppet och startar inte arbetet igen förrän arbetsgivare och skyddsombud är överens om att riskerna är undanröjda och arbetet är säkert.
           
  3. Håller arbetsgivaren inte med om att det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa ringer arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket, som avgör om arbetet ska fortsätta vara avbrutet eller inte.
              
  4. Oftast gör Arbetsmiljöverket en inspektion på arbetsplatsen så snart som möjligt, men ibland avgör de ärendet via telefon. Deras prövning av skyddsombudsstoppet leder fram till ett beslut om ett förbud (arbetsgivaren tvingas sluta med något som inte är tillåtet) eller till ett beslut om att inte förbjuda arbetet. I det fall Arbetsmiljöverket beslutar om att inte förbjuda arbetet kan arbetsgivaren återuppta arbetet direkt.
            
  5. Både arbetsgivaren och skyddsombudet kan överklaga beslutet. Om det blir aktuellt att överklaga är det viktigt att känna till att skyddsombudet inte har rätt att överklaga om det finns ett huvudskyddsombud. Då är det huvudskyddsombudet som ska överklaga.

Källa: Arbetsmiljöverket

Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.