2016 trädde Trafikverkets nya rutiner för järnvägsarbeten i kraft. Alla större jobb ska finnas med i den årliga planen. Andra ska planeras fyra veckor i förväg – förutom akut felavhjälpning eller arbeten som måste göras efter besiktning i anläggningen. Detta för att öka säkerheten.

– En bättre planering innebär större möjligheter att kontrollera så att arbetena kan utföras på ett säkert sätt, med rätt slags skyddsåtgärder och avspärrningar av järnvägen, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket, till Sekotidningen. 

Tanken är också att kunna säkerställa rätt bemanning av trafikledningspersonal och att tågtrafiken håller sig till tidtabellen.

Men alla är inte nöjda med det nya systemet. En av dem är Magnus Bergqvist, arbetsledare för Mittbanan och Ådalsbanan på NRC underhåll Sverige Group: 

– Den här typen av förplanering fungerar i viss mån på större projekt men för den dagliga verksamheten i ett drift- och underhållskontrakt är det bara en belastning.

Magnus Bergqvist menar att företaget inte hinner med alla jobb eftersom de måste lägga alltmer tid på att ansöka om tider i spår minst fyra veckor i förväg. 

– Det har blivit mycket administrativt och det kan hända mycket under dessa veckor. Anställda kan bli sjuka, det kan dyka upp akuta jobb i spåret som måste göras. Om vi inser att ett jobb kommer att ta längre tid, kan vi inte fortsätta, utan måste ansöka om nya tider i spåret. Då måste vi alltså vänta fyra veckor på att göra klart arbetet. 

Vad som Trafikverket även möjliggjorde med sina nya regler är att arbeten får direktplaneras av trafikcentralen om det tar mindre än 15 minuter. 

– Konsekvensen av detta är att personal avviker från en komplett utförd säkerhetsprocedur vid arbetet för att hinna göra det man ska på dessa 15 minuter, detta skapar en sämre och osäkrare arbetsmiljö i spårmiljö. 

Trafikverket har inga planer på att ändra reglerna: 

– Vi måste ha dessa rutiner som finns nu. Först och främst ur ett säkerhetsperspektiv och en robust trafikering i andra hand för att kunna bedriva en säker och trovärdig trafik i ett järnvägssystem. Ett trafiksystem som järnvägen fordrar med sin komplexitet en längre planering och framförhållning av samtliga involverade, säger Bengt Olsson, presschef. 

Frederick Linderos, förtroendevald på Infraklubben Syd, tycker däremot att de nya reglerna förbättrar arbetsmiljön. 

– Planeringsmässigt har det blivit bättre, personal vet i högre omfattning vad de ska göra längre fram.

Ett stort problem enligt Frederick Linderos är avregleringen av järnvägen, som lett till en vinstjakt som resulterat i att gods- och tågtrafiken premieras, och att underhållet av järnvägen lider: 

– Det är väldigt svårt att få tider i spåret för längre arbeten. Och när vi får tider sker det ofta att vi blir nekade dem; det kan vara på grund av att ett godståg är försenat och måste åka på sträckan. 

Trond Blomberg på Seko Strukton Rail menar att det skulle vara ännu bättre om arbeten kunde planeras med ännu längre framförhållning.

– Många jobb inom järnvägen planeras ett år i förväg och fungerar många gånger mycket bra. Vi jobbar inom en mycket farlig arbetsmiljö som kräver en väldigt god planering och genomförande av alla. Kan man inte klara det så kanske man ska göra något annat.

Artikeln är tidigare publicerad i Sekotidningen, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.