Brist på utbildade rulltrappstekniker

Vi befinner oss vid rulltrapporna i Orgelpipan vid centralstationen i Stockholm. Pär Abrahamsson, även Rekan kallad, och Mateuz Jaros felsöker en av rulltrapporna som stannat några gånger och behöver extra kontroll.

De båda arbetar som rulltrappstekniker vid Otis i Stockholm. 

Rekan Abrahamsson betonar att de är just rulltrappstekniker, inte bara elektriker.

– Jag brukar säga att vara elektriker är en grundutbildning för att bli hissmontör och rulltrappstekniker. Man måste kunna så mycket annat. Både mekaniskt och styr- och reglermässigt. Till skillnad mot en vanlig elektriker.

LÄS ÄVEN: Det hade blivit väldigt tunga steg utan ”Rekan” och hans Otiskompisar

Regelverket för hissmontörer och rulltrappstekniker förändrades i och med den nya ellagstiftningen som togs i bruk sommaren 2017. Men kunskaperna om vad det innebär skiftar i branschen. Därför håller Elektrikerförbundet på att ta fram en ny folder för att upplysa medlemmar och företag i branschen om vad de nya reglerna innebär.

– Den viktigaste förändringen är att det blivit tydligare vad som är en elektrisk anläggning, och därmed att man ska ha rätt utbildning och en elsäkerhetsledare, samt riskbedöma arbetet, säger Tomas Jansson, ombudsman på Elektrikerförbundet och ansvarig för hissfrågor på förbundet.

Han tillägger att det nu krävs att företagen har ett egenkontrollprogram som beskriver vad man ska göra för arbete och att man har den kompetens som krävs för arbetet.

LÄS ÄVEN: Percy Kindahl: ”Bästa att jobba som hissmontör”

Just kompetensen skiftar i branschen. Vissa företag har tagit in arbetskraft som inte haft den utbildning som krävs.

– Vi pratar mycket om säkerhet, men kunskap är också en form av säkerhet, el kan vara ganska farligt om man inte vet vad man håller på med. Foldern är till för att upplysa och hjälpa arbetsgivarna att inse att de måste tänka på det här, att det måste finnas ett starkströmskunnande, man kan inte ta in vem som helst, säger Rekan Abrahamsson.

Det är dock brist på utbildade rulltrappstekniker och hissmontörer i Sverige. Därför kommer många utländska arbetare till Sverige, som Mateuz Jaros, som är från Polen. Han har arbetat i Sverige i två år nu.

– De svenska kollegorna blir bara äldre och äldre, säger Rekan.

Rekan Abrahamsson är klubbordförande för Otis Stockholm. För tio år sedan hade han drygt 130 kollegor på firman, i dag är antalet nere på knappt 40.

–  Många har slutat. Hissar och rulltrappor finns ju, men det har vuxit upp andra firmor och vi har förlorat serviceavtal, säger Rekan Abrahamsson.

LÄS ÄVEN: De ser till att du kommer fram i underjorden

För någon månad sedan höll Elektrikerförbundet en hisskonferens i Malmö. Där träffades hissmontörer och rulltrappstekniker från hela landet för att bland annat diskutera avtalsfrågor. Rekan var förstås på plats. Den viktigaste frågan i kommande avtalsrörelse säger han är beredskapsersättningen.

– Det är helt värdelöst på installationsområdet. Det blir alldeles för lite pengar. Det är dåligt bara att vi har den. Att jag ska låsa upp mig en hel vecka för att eventuellt åka ut och laga någonting. Den betalningen vi har är absolut inte värt det. Det handlar om ett par hundra spänn per dag. Vi tycker att det borde vara tre gånger så mycket betalt. Men det är svårt att få förbundet att satsa på det. Det är ju så att när man bråkar med arbetsgivaren att då måste ju de också vinna något. Men det är en prioriteringsfråga.